S-regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén. Det görs för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande i frågan. Dessutom förlängs utredningstiden för deluppdraget.

Endast 201 personer har sin huvudsakliga inkomstkälla från rennäringen, samtidigt som samebyarna nyttjar nästan hälften av Sveriges yta. I april polisanmäldes ett dödshot mot en helikopterpilot som transporterar turister i fjällen.
Om detta rapporterar ekonomiska veckomagasinet Affärsvärlden i en granskning av rennäringen, Girjasdomen, den nya konsultationsordningen och Renmarkskommittén.

Riksdagen måste förstå, att stiftande av lagar som särbehandlar människor endast kommer att öka spänningar, motsättningar och missnöje. Alltså skapa polarisering och orättvisor. Våra lagstiftande politiker måste se till att människor behandlas jämlikt och rättvist.

Delar av oppositionen har riktat kritik mot S-regeringens förslag på utökade direktiv till Renmarksutredningen.
Isak From, jaktpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, menar att kritiken är felaktig.

Talma sameby stämmer staten. Vill ha exklusivitet vad gäller jakt- och fiskerättigheter. 

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) svävar på målet om regeringen kommer att ändra i utkastet till tilläggsdirektivet till Renmarkskommittén.
”Detta är komplexa frågor med svåra avvägningar och kommitténs förslag får stor betydelse för många människor”, skriver ministern.

Regeringen verkar gå riksdagen till mötes och bredda Renmarkskommitténs utredning av rätten till jakten och fisket på statens marker i norra Sverige. Renmarkskommittén har därför, i en egen framställan, begärt förlängd tid för ett första delbetänkande.

S-regeringen kan komma att gå riksdagen till mötes och planerar därför att bredda direktiven till utredningen om rätten till jakt och fiske på statens marker i norr.
Men de föreslagna direktiven är inte tydliga nog, anser Kjell-Arne Ottosson (KD).

Frågan om rätten att upplåta jakten på statens mark i fjällen utreds av Renmarkskommittén.
Ett stort antal skrivelser och minnesanteckningar från möten har nu lagts ut på kommitténs hemsida. Där återfinns även de handlingslinjer som kommittén funderar över.

Hur stor ska Sveriges vargstam vara?
Ska samebyar ha ensamrätt att upplåta jakten på statlig mark?
Läs vad landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) tycker.

Svenska Samernas Riksförbund är bekymrat över att material från utredningen kring Rennäringslagen har hamnat hos journalister.

Länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten JO-anmäls.

Viltpopulationerna i fjällen är en viktig nationell tillgång som kräver en sammanhållen förvaltning. Det anser länsstyrelserna i fjällänen i ett brev till Renmarkskommittén. Brevet har väckt stor ilska bland samebyar i Jämtland och Dalarna.

De slutsatser som Renmarkskommittén presenterat angående rätten till älgjakt i Lappland har föranlett reaktioner som riktas mot samer och samebyar. Om någon blir arg på den bild som jag och sekretariatet har funnit så ska ilskan riktas mot mig, inte mot andra som medverkar i kommitténs arbete eller som berörs, skriver Eric M Runesson, ordförande i Renmarkskommittén.

TEXTEN HAR UPPDATERATS. Samebyar kan få rätt att upplåta både småviltsjakt och älgjakt på statens mark i Lappland. Renmarkskommitténs sekretariat har i en utredning kommit fram till att jakträtt grundad på urminnes hävd inte bara kan gälla för ett viltslag.

Isak From (S) valde nyligen att lyfta frågan om fjälljakten i Riksdagen. I ett anförande varnade han för ökad konfliktnivå. Han menar att det krävs en ny modern rennäringslag. En lag som inte grundar sig på medeltida synsätt och kungadekret. Samtidigt är han bekymrad över hur dåligt insatt många politiker är i frågan och menar att det finns en folkrättsaktivism i storstäderna.

Just nu utreds hur renskötsellagen ska förändras. Bakgrunden till utredningen är Girjasdomen och en ny renskötsellag kan få stor påverkan för bland andra jägare, fiskare och markägare.

En ny lag för att stärka samiska intressen träder i kraft i dag. Lagen om konsultationsordning syftar till att ge ökat inflytande till de samiska folket.

Ett kollektivt statligt dåligt samvete mot det samiska folket kan inte utraderas genom att det får exklusiva rättigheter, när det samtidigt innebär att andras rättigheter starkt begränsas eller går förlorade, skriver jaktvårdskretsarna i Jägareförbundet Norrbotten i ett gemensamt debattinlägg.