Publicerad 5 april 2022 - 05:53

Renmarkskommittén utreder nu på vilka delar av statlig mark i fjällvärlden som samebyar har ensamrätt att upplåta småviltjakt. Delbetänkandet ska redovisas senast den 21 november 2022. På sin hemsida har nu kommittén lagt ut en rad handlingar från bland annat möten med samebyar, jägarorganisationer och myndigheter.

Renmarkskommittén utreder på vilka delar av statlig mark i fjällvärlden som samebyar har ensamrätt att upplåta småviltjakt. Delbetänkandet ska redovisas senast den 21 november 2022. På sin hemsida har kommittén lagt ut en rad handlingar från bland annat möten med samebyar, jägarorganisationer och myndigheter. Foto: Lars-Henrik Andersson

Fjälljaktshandlingarna läggs ut på nätet

Frågan om rätten att upplåta jakten på statens mark i fjällen utreds av Renmarkskommittén.
Ett stort antal skrivelser och minnesanteckningar från möten har nu lagts ut på kommitténs hemsida. Där återfinns även de handlingslinjer som kommittén funderar över.

På renmarkskommitténs hemsida ligger nu 30 promemorior utlagda. Det handlar om anteckningar från möten med samebyar, länsstyrelser och jägarorganisationer. På hemsidan kan du även ta del av de olika handlingslinjer som kommitténs sekretariat skissat på.

”Att det har kommit ut i media är väldigt olyckligt”

I minnesanteckningarna från mötet mellan länsstyrelserna och kommittén, står följande att läsa vad beträffar Norrbottens syn på fjälljakten:
”Småviltsjakten är dock mycket viktig för länet så skulle den begränsas helt så skulle det medföra problem – småviltsjakten är en anledning för många att bosätta sig och att bo kvar i länet.”

 

Länsstyrelsen i Västerbotten:

”Ett grundläggande problem för länsstyrelserna uppfattas vara att det inte någon sammanhållen rennäringspolitik från statens sida. Inte heller finns några tydliga politiska ställningstaganden eller uppsatta mål när det gäller rennäringen. Det gör att länsstyrelserna har ett begränsat underlag och saknar stöd i de avvägningar som ska göras mellan rennäringen och andra intressen.”

 

Länsstyrelsen i Jämtland:

”Länsstyrelsens erfarenhet är att samebyar i allt högre grad upplever jakten som en störning av renskötseln. Under det senaste året har utvecklingen gått mot att samebyar begärt avlysning under långa perioder av i princip hela samebyns område.”

 

Efterlyser fakta

Samtidigt efterlyser länsstyrelsen större tillgång till objektiva fakta och forskning, särskilt när samebyarnas ansökan om avlysning ska behandlas.

”Det upplevs i vissa fall vara svårt att få underlag från samebyarna, samtidigt som jägarkåren efterfrågar mer utförliga beslutsmotiveringar från länsstyrelsens sida.”

 

Hot och hat

I anteckningarna från kommitténs möte med samebyar talas det mycket om hat och hot och ”strukturell rasism”.

Så här tycker samebyar i Västerbotten:

Länsstyrelser: Myndighet ska styra jakten och fisket i fjällen

”Länsstyrelsen fattar bara beslut om avlysningar av områden som undantas från jakt. Det är en rättssäkerhetsbrist som inte borde få förekomma och har medfört en enorm rättsförskjutning. Tidigare fick samebyarna behandla jaktärenden på årsmöten, men i dag får de inte ens en lista på vilka som jagar i deras respektive byområde. Självklart ska samebyarna ha rätt att överklaga beslut om upplåtelser som angår dem.”

 

Förbundets syn

I mötet med jägarorganisationerna säger Jägareförbundet följande:

”Tonen och stämningen i lokalsamhället upplevs ha hårdnat de senaste åren, inte minst efter Girjasdomen.

Tidigare var kontakterna mellan samebymedlemmar och andra ortsbor relativt goda, men framför allt den yngre generationen samebymedlemmar har på senare tid flyttat fram sina positioner.

Samebyar kan få rätt att upplåta älgjakten på statens mark

Som icke renägande ortsbo kan man numera ifrågasättas av samebymedlemmar när man rör sig i området – för att jaga eller rent allmänt utöva sin allemansrätt. Att mötas av ett ifrågasättande vad man ens har där att göra smärtar på djupet för den som haft sin släkt i området i generationer.”

 

Sämre stämning

Att det råder en försämrad stämning i fjällkommunerna vittnar även samebyar i norra Norrbotten om:

”På sociala medier var stämningsläget efter domen förhöjt på vissa håll. Kärnan i reaktionerna tycks ha handlat om bestämmanderätten i sig – själva faktumet att samebyn ska få bestämma över jakten – snarare än den faktiska inverkan på jakten.”

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram