Utredningen var dödsdömd. Frågan var bara hur länge nådaskottet skulle dröja.

I dag utdelades det av regeringen, med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i spetsen.

Både John Widegren (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD) tycker det var hög tid att lägga ner Renmarkskommittén. Båda har suttit med som parlamentariker i utredningen – och har riktat stark kritik mot de slutsatser som inte minst kommitténs ordförande lagt fram.

Med mindre än ett år kvar av utredningens arbete lägger nu regeringen ner Renmarkskommittén. En utredning som länge varit dödsdömd. Anledningarna till att den nu går i graven är flera.

En sameby i Jämtland ville att ett område i fjällen skulle stängas för småviltsjakt eftersom samebyn skulle jaga älg där. Länsstyrelsen avslog ansökan. Samebyn överklagade till regeringen.

Renmarkskommittén begär mer tid för sitt arbete och vill skjuta fram slutbetänkandet med sju månader. Nej, tycker Jägareförbundet som istället vill att kommittén läggs ner.

Renmarkskommittén med ordförande Eric M Runesson i spetsen arbetar vidare mot ett slutbetänkande. Han uppger sig inte fått några signaler om att lägga ner den del av utredningen som handlar om jakten och fisket. I stället talar Runesson om vikten av att regeringen i slutändan får alternativ att välja emellan.

Samebyarna ska äga rätten till jakten och fisket i framtiden. Det innebär att merparten av samerna, andra minoriteter och övrig befolkning ställs utanför. Det föreslår Renmarkskommitténs ordförande i ett utkast till ny renmarkslag. Men nu förs intensiva politiska förhandlingar om att lägga ner den del av utredningen som rör jakten och fisket.

Staten bör fortsätta upplåta jakten och fisket i fjällen. Det anser Socialdemokraterna som inte är främmande för att Renmarkskommittén lägger ner den del av utredningen som rör jakten och fisket.

Liberalerna bromsar en nedläggning av fjälljaktsutredningen. Partiets representant i Renmarkskommittén Jakob Olofsgård vill inte ställa upp på någon intervju. 

Jägare, fiskare samt merparten av den samiska befolkningen och andra minoriteter står som förlorare i en skiss till ny renmarkslag. Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson vill i stället stärka de renskötande samernas inflytande över statens mark. I utkastet till lagförslaget talar han om att renskötselrätten ska betraktas som civilrättslig äganderätt.

En sameby i Jämtland vill att länsstyrelsen ska avlysa ett område för småviltjakt i tre veckor. Detta på grund av att samebyn ska jaga älg. Länsstyrelsen säger nej och menar att en veckas avlysning räcker. Samebyn har nu överklagat beslutet till regeringen.

Länsstyrelsen i Västerbotten avlyser fjälljaktområden till höger och vänster. Som grund använder myndigheten ett tillitsbaserat system. Svensk Jakts läsare litar inte på systemet.

Även i år avlystes stora områden i Västerbottensfjällen för småviltjakt.
Jägare är kritiska och menar att länsstyrelsen godtyckligt stänger jaktområden.

 På ripjaktspremiärens morgon, den 25 augusti, försvann åttaåriga vorstehtiken Freja på fjället. I en veckas tid sökte Emma Floberg resultatlöst efter sin hund, men efter åtta dagar kom glädjebeskedet.

De fyra samebyarna Sirges, Baste, Unna Tjerusj och Rans har stämt staten och vill ha ensamrätt att upplåta jakten och fisket. Staten, via Justitiekanslern, bestrider stämningarna och hänvisar till att det kan ha funnits konkurrerande markanvändning i området.

Samebyn Ruvhten Sijte i Härjedalen ansökte om permanent avlysning i en av samebyns mer lättilllgängliga jaktrutor. Länsstyrelsen går halvvägs och avlyser småviltjakten till och med den 15 september och beslutar även om löshundsförbund i området till och med den 14 oktober.

Nedräkningen har börjat. Den 25 augusti är det premiär för ripjakten. Svensk Jakt har pratat med både ripinventerare och ripforskare. Här är deras bild av riptillgången inför höstens jakt.

En privatperson har JO-anmält Länsstyrelsen i Jämtlands län. Enligt anmälan ger länsstyrelsen ett samiskt jakt- och fiskeföretag ensamrätt till verksamheten som bedrivs på statens marker.

Antalet avlysningar på statens mark i Västerbottens fjällvärld ökade förra hösten. I praktiken är det samebyarna själva som styr ­avlysningarna. Länsstyrelsen kallar det för ett tillitsbaserat system, men flaggar nu för förändringar, visar Svensk Jakts granskning.