Ett bra sätt att få åtelmaterialet att räcka är att gjuta in det i isblock och bjuda räven på ”isglass”. Redskapsbodens Christian Larsson visar i vår webb-tv hur du gör för att tillverka den lille åteljägarens startpaket.

Genom att använda jägarna som gästar Dagsnäs säteri vid Hornborgarsjön har jag i höst lyckats sätta hundratals hästkastanjer på markerna. Förhoppningsvis blir det några träd av de planterade nötterna.

I Värnäs och Ljusnästorps viltvårdsområden i Klarälvdalen har några markägare tecknat avtal med nätägaren Ellevio och övertagit skötseln av kraftledningsgatan som löper genom deras marker. Syftet är att den ska användas för produktion av viltfoder.

Att älgen förvaltas över ägogränserna är närmast självklart. Att gå samman kring gemensamma insatser för småviltet är mer ovanligt. Men runt Mörarp i nordvästra Skåne satsar jägare och lantbrukare tillsammans på viltvård som gynnar rapphöns, fasan och hare.

Här kommer ett lika enkelt som bra läsartips från jägaren Leif Persson.

Saltstenar sätts för det mesta upp åt älg. De hamnar därför en och en halv meter över marken och ibland högre än så. Det finns goda skäl att sänka ­saltstenarna till förmån för andra viltarter.

Klövviltets och framför allt älgens betningsskador på skog är just nu mycket på tapeten. Däremot är det förvånansvärt glest med initiativ för att skapa viltbete. Och skogsbolagen, som gnäller mest, gör nästan ingenting.

Vi listar sex tips som kan rädda rådjurskiden från slåtterdöden.

Med en väl anlagd vall kan man både skapa bra foder för viltet och ­gynna biologisk mångfald.

För cirka 50 år sedan byggdes riksväg 27 mellan Borås och Gislaved. På vissa delsträckor sattes viltstaket upp, men tyvärr inte på alla.

För att påskynda snösmältningen i solexponerade myrkanter eller skogsbryn kan man exempelvis sprida aska på snön. Därigenom skapas tidiga barfläckar vilket särskilt gynnar skogshönsen.

Sommartid, när markerna överflödar av ­viltfoder och dagarna är långa, kan både hö och lövsly skördas och torkas för ­viltets ­vinterbehov.

Efter årets inventering av rödspov på Öland borde ingen längre kunna säga att predatorjakten inte har betydelse för utvecklingen. Sedan jägarna i Mörbylånga jaktvårdskrets inledde sitt projekt för tio år sedan har antalet häckande par mer än fördubblats.

Från Tyskland kommer ett tips om hur man kan undvika att rådjurskid dödas i slåttern.

Jägaren Johan Ringborg tipsar om hur de arbetar för att kunna hålla en stark stam av klövvilt och samtidigt fin, oskadad skog.

Rapphönsen gynnas när jägarna skjuter predatorer och bedriver viltvård. Som en bonus gynnas även fälthare och andra arter som minskat i det moderna jordbrukslandskapet. Det här visar forskning.

För att gynna vadarfåglarna fälldes eller fångades 122 grävlingar, 240 rävar, 33 mårdar och 10 minkar. Detta inom ramen för ett lyckat, lokalt naturvårdsprojekt på Öland förra säsongen.

Predatorkontroll är en given beståndsdel i en seriös viltvårdssatsning och hård jakt kan i många fall ge betydligt starkare viltstammar.
Men vad kan du om predatorernas påverkan på bytesdjuren?

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.