Här kommer ett lika enkelt som bra läsartips från jägaren Leif Persson.

Saltstenar sätts för det mesta upp åt älg. De hamnar därför en och en halv meter över marken och ibland högre än så. Det finns goda skäl att sänka ­saltstenarna till förmån för andra viltarter.

Klövviltets och framför allt älgens betningsskador på skog är just nu mycket på tapeten. Däremot är det förvånansvärt glest med initiativ för att skapa viltbete. Och skogsbolagen, som gnäller mest, gör nästan ingenting.

Vi listar sex tips som kan rädda rådjurskiden från slåtterdöden.

Med en väl anlagd vall kan man både skapa bra foder för viltet och ­gynna biologisk mångfald.

För cirka 50 år sedan byggdes riksväg 27 mellan Borås och Gislaved. På vissa delsträckor sattes viltstaket upp, men tyvärr inte på alla.

För att påskynda snösmältningen i solexponerade myrkanter eller skogsbryn kan man exempelvis sprida aska på snön. Därigenom skapas tidiga barfläckar vilket särskilt gynnar skogshönsen.

Sommartid, när markerna överflödar av ­viltfoder och dagarna är långa, kan både hö och lövsly skördas och torkas för ­viltets ­vinterbehov.

Efter årets inventering av rödspov på Öland borde ingen längre kunna säga att predatorjakten inte har betydelse för utvecklingen. Sedan jägarna i Mörbylånga jaktvårdskrets inledde sitt projekt för tio år sedan har antalet häckande par mer än fördubblats.

Från Tyskland kommer ett tips om hur man kan undvika att rådjurskid dödas i slåttern.

Jägaren Johan Ringborg tipsar om hur de arbetar för att kunna hålla en stark stam av klövvilt och samtidigt fin, oskadad skog.

Rapphönsen gynnas när jägarna skjuter predatorer och bedriver viltvård. Som en bonus gynnas även fälthare och andra arter som minskat i det moderna jordbrukslandskapet. Det här visar forskning.

För att gynna vadarfåglarna fälldes eller fångades 122 grävlingar, 240 rävar, 33 mårdar och 10 minkar. Detta inom ramen för ett lyckat, lokalt naturvårdsprojekt på Öland förra säsongen.

Predatorkontroll är en given beståndsdel i en seriös viltvårdssatsning och hård jakt kan i många fall ge betydligt starkare viltstammar.
Men vad kan du om predatorernas påverkan på bytesdjuren?

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.