onsdag 11 december

Viltvård

Dags att skapa viltbete och skydd

Alla grövre sälgstammar kapas i knähöjd. Foto: Bernt Karlsson

Premium

Klövviltets och framför allt älgens betningsskador på skog är just nu mycket på tapeten. Däremot är det förvånansvärt glest med initiativ för att skapa viltbete. Och skogsbolagen, som gnäller mest, gör nästan ingenting.

Varje år dödas tusentals rådjurskid i lantbrukarnas slåttermaskiner.

Tipsen som kan rädda kiden från slåtterdöden

Vi listar sex tips som kan rädda rådjurskiden från slåtterdöden.

Gör en mångfaldsåker!

Premium

Med en väl anlagd vall kan man både skapa bra foder för viltet och ­gynna biologisk mångfald.

Viltstaket på plats

Premium

För cirka 50 år sedan byggdes riksväg 27 mellan Borås och Gislaved. På vissa delsträckor sattes viltstaket upp, men tyvärr inte på alla.

Askan sprids medan det ännu ligger djupt med snö. Arbetet underlättas om det blåser. Foto: Bernt Karlsson

Gynna skogshönsen genom att skapa barfläckar med aska

Premium

För att påskynda snösmältningen i solexponerade myrkanter eller skogsbryn kan man exempelvis sprida aska på snön. Därigenom skapas tidiga barfläckar vilket särskilt gynnar skogshönsen.

Om man så vill kan foderstacken förses med en ”mössa” av exempelvis en upp­skuren plastsäck. Foto: Bernt Karlsson

Stacka hö åt viltet

Sommartid, när markerna överflödar av ­viltfoder och dagarna är långa, kan både hö och lövsly skördas och torkas för ­viltets ­vinterbehov.

Magnus Johansson gläder sig åt rödspovens framgångar, som Ölandsjägarna har en stor del igenom sin ihärdiga jakt på predatorer.

Jägarnas naturvård ger resultat

Efter årets inventering av rödspov på Öland borde ingen längre kunna säga att predatorjakten inte har betydelse för utvecklingen. Sedan jägarna i Mörbylånga jaktvårdskrets inledde sitt projekt för tio år sedan har antalet häckande par mer än fördubblats.

Sätt ut “flaggor”, tillverkade av ett järnrör, en plastpåse och en brandvarnare natten innan vallen ska slås. Foto: Jörg Sticker & Kjell-Erik Moseid

Rädda rådjurskiden med brandvarnare

Från Tyskland kommer ett tips om hur man kan undvika att rådjurskid dödas i slåttern.

Älg betesskador viltvård

Starka klövviltstammar – men inga betesskador

Jägaren Johan Ringborg tipsar om hur de arbetar för att kunna hålla en stark stam av klövvilt och samtidigt fin, oskadad skog.

Predatorjakt och viltvård gynnar rapphönsen

Rapphönsen gynnas när jägarna skjuter predatorer och bedriver viltvård. Som en bonus gynnas även fälthare och andra arter som minskat i det moderna jordbrukslandskapet. Det här visar forskning.

Hård predatorjakt gav fler vadarfåglar

För att gynna vadarfåglarna fälldes eller fångades 122 grävlingar, 240 rävar, 33 mårdar och 10 minkar. Detta inom ramen för ett lyckat, lokalt naturvårdsprojekt på Öland förra säsongen.

Tio frågor – vad kan du om våra predatorer?

Predatorkontroll är en given beståndsdel i en seriös viltvårdssatsning och hård jakt kan i många fall ge betydligt starkare viltstammar.
Men vad kan du om predatorernas påverkan på bytesdjuren?

Varierad diet om älgen själv får välja

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Med fältviltet i fokus

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Planera din viltåker

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Dags att se över knipholkarna

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas vid slutavverkningarna har stor betydelse för många arter. Och ju större hänsynsyta som lämnas, desto bättre. Foto: Jan Henricson

Sparade träd gynnar många arter

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Foto: Kenneth Johansson

En rävkull kan äta ett ton bytesdjur!

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

Sparad strandskog gynnar mångfald

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Viltvård och kulturvård hand i hand

Vid torpet Långviken har jägaren Sören Svanström och hans kamrater gjort en insats för viltet som är utöver det vanliga. Dessutom har man gynnat kulturmiljöer som utan jägarnas arbete snart skulle vara ett minne blott.

Mest läst

Mina artiklar

Instagram

Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret

Samtidigt på JaktPlay

Etiketter