Ensilage är ett bra och billigt fodermedel för rådjur. Kom ihåg att hålla i utfodringen tills rådjuren lämnar foderplatserna självmant. Foto: Kenneth Johansson
Aldrig för sent att börja – så lyckas du med stödutfodring av rådjur
Så snart det kommit 40–50 centimeter snö får rådjuren svårt att nå ner till markskiktet, där den naturliga vinterfödan finns. Men även mindre snödjup än så kan skapa problem. Viktigt är att du håller i utfodringen hela säsongen.
Där jakten är samordnad och välorganiserad utgör stödutfodring vintertid en årligt återkommande och välplanerad viltvårdsåtgärd.
Utfodringen inleds tidigt och pågår tills våren kommer. När man hållit på några år känner djuren till foderplatserna och söker sig självmant dit, när den naturliga födan blir svåråtkomlig.
Men även jägare som inte kommit i gång med någon utfodring kan göra en behövlig insats om vintern kommer tidigt och ser ut att bli varaktig. Det är dock inte alltid som uppsatta foderautomater får besök, utan fodret får ligga orört tills det slutligen förstörs av fukt.
Vill ha god sikt
Hur får jag rådjuren att äta ur foderautomaterna, är en fråga som återkommer varje vinter?
Det är viktigt att välja rätt plats för utfodringen. Det ska vara ett ställe, där rådjuren tycker om att vistas under vintern och där det finns tillgång till naturligt foder, det vill säga blåbärsris.
Rådjuren tycker om att ha god sikt. Foderautomaterna ska därför inte placeras skogstrångt utan öppet, gärna i högstammig skog och i söderläge. De är förstås också viktigt att man själv kan komma åt automaterna när foder ska fyllas på.
Den som ska utfodra rådjur och bara sätter upp en automat begår ett stort misstag. En sådan foderplats kommer att domineras av ett fåtal, ranghöga, medelålders djur. Yngre djur och killingar får stå och se på medan de starkare äter sig mätta. Runt en sådan foderplats är det inte ovanligt att hitta fallvilt.
Flera matbord
En riktigt arrangerad foderplats ska bestå av flera matbord – helst fem-sex stycken – och med cirka 50 meters lucka mellan varje. Det ökar möjligheterna för ranglåga djur och killingar att komma åt den mat som bjuds.
En foderautomat är alltid ett främmande inslag på rådjurens ståndplats. Fyll den inte med foder direkt utan börja med att lägga ut små höga av foder runt automaten. Lägg några grabbnävar foder här och där på stubbar, stenar eller upphöjningar direkt på marken.
Inmatningen kan börja när den naturliga föda börjar frysa ner på hösten. Efter en vecka kan man kontrollera resultatet. Är högarna orörda avlägsnar man det gamla fodret och lägger dit nytt. När rådjuren börjar äta av fodret gör man större men färre högar och när de slutligen äter upp det utlagda fodret är det dags att fylla automaten. Sedan är utfodringen självgående.
Några tumregler för stödutfodring
- Rådjur bör inte utfodras intill bebyggelse eller trafikerade vägar.
- Foderplatsen ska placeras där det finns naturlig rådjursföda, till exempel blåbärsris.
- Foderplatsen ska bestå av flera, väl åtskilda matbord.
- Undvik proteinrikt foder.
- Vid en foderplats bör det även finnas en eller ett par saltstenar som tillgodoser djurens behov av salt och mineraler.
- Innan du börjar, försäkra dig om att du kan komma över foder hela vintern. Undvik foderbyten.
- Avbryt inte utfodringen förrän rådjuren har tillgång till naturlig föda.
- Tänk också på att rådjursvård inte bara består av utfodring. Lika viktigt är att rådjuren under vintern lämnas ostörda. God hundhållning är också rådjursvård!
En annan ständigt återkommande fråga är vad man ska ge djuren? Sommartid äter rådjuren ett mycket lättsmält och proteinrikt foder medan det vintertid är precis tvärtom.
Ensilage är bra
Vinterfödan innehåller praktiskt taget inga äggviteämnen alls men maten är istället rik på växttråd.
Vid en foderplats, där man serverar kärnfoder, exempelvis krossad havre, kan man iaktta hur rådjuren betar fina kvistar av sälg eller vide för att komma åt vättråden. Det är därför aldrig fel att också fälla lövträd åt rådjuren vintertid eller servera torkat löv som skördats under sommaren.
Väl avvägda foderblandningar
I handeln finns särskilda foderblandningar för hjortdjur och ingredienserna i dessa brukar vara väl avvägda. I norra Sverige är renfoder ett väl beprövat fodermedel.
Färdiga foderblandningar är ofta vitaminiserade och dessutom ingår mineraler. Pelleterade foder är också lätta att hantera men nackdelen är att foderkostnaden lätt kan skena i väg om man har större grupp rådjur att sköta om.
Ett bra och billigt fodermedel är däremot ensilage som går att komma över hos bönder som håller djur. Förutom att det är billigt i förhållande till andra foderslag har också ensilage den fördelen att det innehåller vatten.
Det finns jaktlag som utfodrar vintern igenom med enbart ensilage medan andra kompletterar ensilaget med krossat korn eller krossad havre. Även de som sysslar med älgutfodring för att minska betningen på tallungskog använder ensilage. Ensilage utnyttjas också för vinterutfodring av ren.
Ensilage har också en annan viktig fördel, det går att sprida ut i terrängen runt en foderplats och kan läggas direkt på snön, till exempel inunder granar.
Håll i hela säsongen
Har man väl inlett vinterutfodring måste man hålla på ända tills de första, gröna stråna visar sig i markerna och djuren självmant lämnar foderplatsen. Bockarna brukar försvinna först medan de dräktiga rågetterna brukar lämna foderplatsen sist.
De är också getterna med sin avkomma som anländer först till foderplatsen när vintern nalkas. Ofta sker det i samband med första snöfallet.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.