När staten satsar hundratals miljoner kronor på att återväta tidigare dikade torvmarker i skogen för klimatnyttans skull är viltet en vinnare, utan att det egentligen är meningen. De fuktigare, frodiga miljöerna, där älg och tjäder trivs kommer på köpet.

Jägare i Norrbottens fjällkommuner sätter nu ut hundratals fågelholkar för att främja häckningar för både jaktbara och icke jaktbara fågelarter. Det är en stor satsning på viltvård som blivit möjlig tack vare pengar från jaktkortsförsäljningen på statens mark ovan odlingsgränsen.

Under skirt grönskande bokar går vi på en bädd av bruna höstlöv, och det är precis som Skåne ska vara en ljuvlig dag i början av maj. Plötsligt ljusnar det mellan stammarna, och vi kommer fram till något som ser ut som en norrländsk myr. Här har viltvårdaren Petter Sernert skapat ett paradis för flyttande andfåglar och vadare.

Med 15 norska kråkfällor, ett stort antal ölandsbås och utökad skyddsjakt på räv och grävling gör Ölands jägare en avgörande insats i projektet Sydlig kärrsnäppa – en sista utväg. Projektet drivs av Birdlife Sverige tillsammans med Nordens ark, där i varje fall de förstnämnda har ett pedagogiskt problem när de för sina medlemmar ska förklara varför man måste jaga vissa fåglar för att rädda andra.

En rävåtel ska anläggas i god tid före jakt- och fångstsäsongen, men problemet är att freda den mot kråkfåglarna. Ett gäng korpar kan göra rent hus på bara en dag. Ett sätt att skydda åtelmaterialet är att servera det i en låda.

Jägarna satsar årligen många miljoner på stödutfodring av vilt, främst rådjur. Så snart det kommit 40–50 centimeter snö får dessa svårt att nå ner till markskiktet, där den naturliga vinterfödan finns. Men även mindre snödjup än så kan skapa problem om den första snön som kom var blöt och det sedan frusit på. Betet blir då låst.

En grupp jägare, samtliga aktiva i Jägareförbundet, har just blivit klara med att skapa en rejäl våtmark i Osby kommun. Arbetet är dokumenterat i en välproducerad kortfilm som du kan se här.

Efter fångstsäsongens slut behöver alla redskap samlas in, ses över och kanske lagas. Sommarförvaringen bör ske under tak. Det ökar hållbarheten väsentligt och man får god tid på sig att utföra eventuella reparationer.

2023 ser ut att gå till ett nytt år av torka i skog och mark, liknande det vi upplevde 2018. Årets kantzoner såddes i mitten av maj, precis som förra året. Ett problem för i år är avsaknaden av regn. 

Skogsduvan är beroende av lämpliga bohål för sin häckning och sådana är det som bekant brist på. I likhet med knipan svarar därför skogsduvan direkt på en så enkel viltvårdsåtgärd som holkuppsättning. Hos Jägareförbundet Västerbotten har man därför tagit fram en holk specifikt för skogsduva.

För att förbättra foderutbudet för klövvilt har det blivit vanligt att jägare, markägare och jaktlag anlägger viltbetesområden. Så snart lövträd och buskar nått över beteshöjd – och det går ganska fort – blir de emellertid värdelösa för viltet. Då behöver de röjas ner för att producera nytt, friskt bete.

På låga holmar, som översvämmas vid högvatten, och i grundare partier i sjöar och vattendrag kan man sätta upp plattformar för att hjälpa kanadagäss med häckningen.

Med hjälp av en sugghydda kan du öka överlevnaden hos småkultingarna. Redskapsbodens Christian Larsson visar i vår webb-tv hur du gör.

Genom uppsättning av andtuber har en tidigare branddamm förvandlats till ett andparadis på gården Ryd utanför Moheda i södra Småland.

Motorsåg och röjsåg är viktiga verktyg i viltvårdsarbetet, och när jakten förbereds. Jägare som röjer pass och ställer ut jakttorn och som tar motorsågen till hjälp måste kunna hantera maskinen på säkert sätt, och använda godkänd skyddsutrustning.

Viltåkern utgör ofta centrum för de viltvårdsåtgärder som jägare gör. En bra anlagd och rätt placerad viltåker kan bli en riktig oas för viltet. Den blir också en plats där både jakt- och naturupplevelserna kan höjas ett par snäpp.

Efterfrågan på älgskinn är god, men betalningen dålig. Det beror på att uppköparna betalar ett lågt medelpris osett för alla råa, saltade älgskinn som jägarna levererar.

I det svenska skogslandskapet är 130-140 rödlistade arter knutna till aspen. Knappast något annat träd har så stor betydelse för den biologiska mångfalden. Aspens värde ökar med åldern, men riktigt gamla aspar är det ont om.

En enkelt ordnad viloplats för vattenfåglar är en timmerstock som förses med ankare så att den ligger kvar på stället. Om man dessutom länkar samman tre stockar till en triangel uppstår innanför ett lugnvatten, där plankton och vatteninsekter samlas och blir lättåtkomlig föda för andungarna.