onsdag 24 april

Viltvård

Kim Lorentzon vittjar en norsk kråkfälla på södra Öland. Korpen, som är en svår predator på andra fåglars ägg och ungar, är den enda art som får fångas och avlivas som inte finns med i ordinarie jakttabell.

Kim Lorentzon vittjar en norsk kråkfälla på södra Öland. Korpen, som är en svår predator på andra fåglars ägg och ungar, är den enda art som får fångas och avlivas som inte finns med i ordinarie jakttabell. Foto: Jan Henricson

För sällsynta vadare är predatorjakten sista utvägen

Med 15 norska kråkfällor, ett stort antal ölandsbås och utökad skyddsjakt på räv och grävling gör Ölands jägare en avgörande insats i projektet Sydlig kärrsnäppa – en sista utväg. Projektet drivs av Birdlife Sverige tillsammans med Nordens ark, där i varje fall de förstnämnda har ett pedagogiskt problem när de för sina medlemmar ska förklara varför man måste jaga vissa fåglar för att rädda andra.

På Öland i allmänhet och i Mörbylånga jaktvårdskrets i synnerhet har jägarna under flera år engagerat sig för att främja strandängarnas rara vadares häckningsansträngningar.

Mörbylånga.

Jakten och den utökade skyddsjakten på svartfågel, räv, grävling och i viss mån mård har haft stor betydelse för att till exempel rödspoven ökat i antal, både på Öland och i lokaler i Skåne.

För arter som rödspov, brushane, skärfläcka och på sikt också för tofsvipa, rödbena och storspov är utsikterna ändå dystra. Riktigt illa är det för sydlig kärrsnäppa som har minskat dramatiskt.

Jägarna Bertil Olsson och Hans-Olof Johansson som flankerar Mörbylånga jaktvårdskrets ordförande Erica Lindquist, har lagt ner ett jättearbete i bygget av 15 norska kråkfällor. Till höger predatorsamordnare Isabel Mena-Berlin och Bill Nelson som är ordförande i Jägareförbundet Kalmar län. Här synar de kråkfällan Ölandsbåset som levererats till projektet från Västerbotten.
Jägarna Bertil Olsson och Hans-Olof Johansson som flankerar Mörbylånga jaktvårdskrets ordförande Erica Lindquist, har lagt ner ett jättearbete i bygget av 15 norska kråkfällor. Till höger predatorsamordnare Isabel Mena-Berlin och Bill Nelson som är ordförande i Jägareförbundet Kalmar län. Här synar de kråkfällan Ölandsbåset som levererats till projektet från Västerbotten. Foto: Jan Henricson

Under förra vårens inventering hittades endast 34 par eller spelande hannar på Öland. Det ska sättas i relation till att det i början av 1900-talet fanns 1 000 häckande par på ön. I sydvästra Skåne, där övriga svenska sydliga kärrsnäppor finns, räknades till under tio par vid inventeringen 2022.

Nästan alla ägg rövas

Något måste alltså göras om sydlig kärrsnäppa ska räddas på Öland och i Sverige som helhet. Insatserna behövs också då de gynnar andra vadararter som häckar på strandängarna, där de lever under ett intensivt predationstryck.

Kontroller som gjorts av vadarbon på Öland, i Skåne och i södra Östergötland visar att äggpredationen på en del platser är mellan 70 och 100 procent. Där det är lite bättre klarar sig 50 procent fram till kläckning.

Mörbylånga jaktvårdskrets ordförande Erica Lindquist och jägaren Hans-Olov Johansson är starkt engagerade i projektet Sydlig kärrsnäppa.
Mörbylånga jaktvårdskrets ordförande Erica Lindquist och jägaren Hans-Olov Johansson är starkt engagerade i arbetet med att bevara Ölands unika fågelliv. Foto: Jan Henricson

Vadarungarna, som omedelbart efter att de kläckts börjar söka mat utanför boet, är också hårt utsatta för predation. Även om de under de första levnadsveckorna varnas av föräldrafåglar vid fara, är en oflygg fågelunge i kortbetat gräs ett lätt rov för en korp eller kråka, eller en räv för den delen.

Ägg samlas in

I projektet Sydlig kärrsnäppa – en sista utväg, satsar sedan ett år tillbaka fågelskådarnas organisation Birdlife Sverige tillsammans med stiftelsen Nordens ark, resurser för att rädda den sällsynta snäppan.

En sydlig kärrsnäppeunge (t.v.) prövar sina vingar på Ölands strandängar. Möjligtvis är den vuxna hanen (t.h.) pappa till ungen. Foto: Mattias Ullman / Projekt Sydlig kärrsnäppa

En åtgärd är så kallad headstarting, då häckande fåglars ägg samlas in för att kläckas under kontrollerade former. Efter kläckning hålls fågelungarna i voljärer tills de blir flygga, för att inte riskera att de hamnar i munnen på rödräv eller i näbbarna på korp och kråka. En metod som är ny i svenskt bevarandearbete, men som har praktiserats med framgång i andra länder.

För jägare som arbetar med uppfödning och utsättning inte heller något konstigt, då man med likartade metoder ser till att kycklingar av fasaner och rapphöns får en så bra start som möjligt.

Direkt skyddsjakt

Viktiga och avgörande åtgärder är det man i projektet kallar för indirekta och direkta predatordämpande åtgärder. De indirekta handlar om att göra det svårare för predatorer att komma åt ägg och ungar, genom att röja bort sly där räv och grävling smyger fram och ta ner träd där kråkfåglarna sitter och spanar efter byte.

Några korpar i en av 15 nybyggda norska kråkfällor som satts ut på Öland.
Några korpar i en av 15 nybyggda norska kråkfällor som satts ut på Öland. Foto: Jan Henricson

De direkta åtgärderna, att minska antalet predatorer i strandängarna, kan inte göras utan jägarnas hjälp. Därför har Mörbylånga jaktvårdskrets blivit en viktig samarbetspartner till projektet. Och på södra Öland gör jägarna en helt makalös insats för naturvården, och för viltvården då deras predatorjakt också gynnar fältviltet.

Många timmar

Under hösten och vintern har 15 norska kråkfällor byggts. Alla som har sett en norsk kråkfälla förstår vilken arbetsinsats det handlar om. Till exempel tar det två man en arbetsdag att fästa nätet på en fälla, som är i storlek som en friggebod.

Fällorna har byggts enligt Ikea-principen om platta paket och under vårvintern har de transporterats ut och monterats på för vadarfåglarna gynnsamma platser, hos jägare som åtagit sig att sköta om dem.

Ideellt arbete

En fälla står hos Anders Karlsson som driver Ribes fritidsbutik i Tävelsrum rakt öster om Färjestaden. Där träffar Svensk Jakt naturvårdande jägare från Mörbylånga jaktvårdskrets. Bertil Olsson och Hans-Olof Johansson har haft andra jägare till hjälp, men det är de som dragit det tyngsta lasset när fällorna byggts.

Materialkostnaderna finansieras genom projektet, men arbetet genomförs uteslutande av ideella krafter.

Ett bättre samarbete

– Människan har förändrat naturen på ett sätt som påverkat många djur. Vissa arter hotas av utrotning, medan andra gynnas. Det känns bra att vi kan göra en insats för naturlivet på Öland och de här sällsynta arterna, säger de båda jägarna när Svensk Jakt frågar vad som drivit dem att lägga upp mot 60 arbetsdagar på att bygga fällor.

Anders Karlsson berättar att samarbetet med ornitologerna blivit allt bättre på senare år. I takt med att de får upp ögonen för vilken påverkan predatorerna har på vadarfåglarna har acceptansen för jakten ökat.

För länsstyrelsens Hans Bjuringer och Michael Tholin råder det ingen tvekan, att få bort predatorer från sjömarkerna är avgörande för vadare som sydlig kärrsnäppa och rödspov.
För länsstyrelsens Hans Bjuringer och Michael Tholin råder det ingen tvekan: att få bort predatorer från sjömarkerna är avgörande för vadare som sydlig kärrsnäppa och rödspov. Foto: Jan Henricson

– Nu hör de till och med av sig när de hittar ett nytt grävlingsgryt som behöver tömmas, säger Anders Karlsson som jagar med både grythundar och stövare. Vi får också ha fällorna i stort sett i fred. Med förklarande informationsskyltar ökar förståelsen bland ornitologer och allmänhet.

Effektiva bås

Erica Lindquist är Mörbylånga jaktvårdskrets ordförande, och pådrivande i jägarnas del av projektet. Hon kan inte nog berömma jägarna som byggt fällorna och de som nu har åtagit sig det dagliga arbetet att sköta dem.

– De norska kråkfällorna fångar för fullt. Vi har tagit mycket korp och kråka under vårvintern, och snart börjar vi fångsten med ölandsbås som är mycket effektiv i samband med att kråkorna bildar sina revir.

Mattias Ullman, Birdlife Sverige, och Emma Nygren, Nordens ark, i samspråk med viltforskaren Eric Ringaby som studerat rävens negativa påverkan på markhäckande fåglar.
Mattias Ullman, Birdlife Sverige, och Emma Nygren, Nordens ark, i samspråk med viltforskaren Eric Ringaby som studerat rävens negativa påverkan på markhäckande fåglar. Foto: Jan Henricson

För Ölandsjägarna är den utökade predatorjakten inget nytt. Erica Lindquist berättar om vadarprojektet för att gynna rödspoven, som under olika former pågick under 15 år.

– Det gav ett betydande resultat. I slutrapporten framgick det klart att det var i områden där predatorjakten varit effektiv som rödspoven ökade mest, säger Erica Lindquist.

Avgörande insats

Nytt är däremot samarbetet med Birdlife Sverige och Nordens ark. Erica Lindquist och Isabel Mena-Berlin, som fungerar som predatorsamordnare för jaktvårdskretsens räkning, beskriver ett samarbete som inte alltid är spikrakt.

– Vi kommer från olika miljöer, och emellanåt är vi inte överens. Men genom att koncentrera oss på det vi har gemensamt och kan enas om kommer vi framåt. Vi vet, och de ledande i projektet vet, att predatorefterhållningen är viktig och rent av avgörande för att vadarfåglarna ska ha en chans att återhämta sig. Att Birdlife Sverige sedan har en kommunikationsinsats att göra gentemot sina medlemmar för att förklara den saken, är ju inte vårt problem.

Tofsvipan försvinner

En av dem som vet vilken negativ påverkan predatorerna har på strandängarnas vadarfåglar är ornitologen Mattias Ullman, som leder projektet Sydlig kärrsnäppa för Birdlife Sveriges räkning.

Jag arbetar i fält och det kanske inte är min sak att övertyga våra medlemmar om behovet av att jaga räv och kråkfåglar. Men jag kan säga att utan predatorjakt i de här känsliga områdena är tofsvipan borta om 50 år.

Mattias Ullman

– Jag arbetar i fält och det kanske inte är min sak att övertyga våra medlemmar om behovet av att jaga räv och kråkfåglar. Men jag kan säga att utan predatorjakt i de här känsliga områdena är tofsvipan borta om 50 år. Arter som rödspov och vår projektart sydlig kärrsnäppa kommer att vara borta inom bara några år, säger Mattias Ullman.

Flera hotade arter

Under en kväll i mitten av mars deltog han tillsammans med Nordens arks Emma Nygren i ett seminarium om predatorkontroll, som arrangerades av Jägareförbundet i Kalmar län tillsammans med Östra fågelhundklubben.

Kim Lorentzon och Bertil Olsson bygger en av 15 norska kråkfällor. Jägarna har lagt ner enormt mycket arbete. Till exempel tar det två man en arbetsdag att sätta nät på en fälla.
Kim Lorentzon och Bertil Olsson bygger en av 15 norska kråkfällor. Jägarna har lagt ner enormt mycket arbete. Till exempel tar det två man en arbetsdag att sätta nät på en fälla. Foto: Privat

Församlingshemmet i Glömminge var välfylld med intresserade fågeljägare när de båda berättade om projektet, där sydlig kärrsnäppa är signalarten.

– Sju–åtta vadare är hotade, på kort och på lite längre sikt. Den främsta anledningen är predatorerna, som gynnats när strandängarna dikats ur och med det träd- och buskridåer som går ner till havet. Därför krävs en kombination av åtgärder, där predatorjakten är mycket viktig, berättade Mattias Ullman.

En specialist

Kråkan är en strandäggsspecialist som tillsammans med räv och grävling är de värsta predatorerna på vadarnas ägg och ungar. Med det var Hans Bjuringer mycket tydlig när han och Michael Tholin från Länsstyrelsen i Kalmar län berättade om myndighetens roll i arbetet.

Vadarfåglarnas uppgång på Öland kring 2015 kan förklaras med att rävskabben kom till ön, i kombination med vadarprojektets jakt på predatorer. Nu är räven tillbaka vilket innebär att jakten och fångsten blir ännu viktigare.

Hans Bjuringer

Hans Bjuringer är också engagerad i ett liknande projekt i Halland – Myllrande kust – där jakten på predatorer också spelar en stor roll för vadarnas häckningsframgång.

– Vadarfåglarnas uppgång på Öland kring 2015 kan förklaras med att rävskabben kom till ön, i kombination med vadarprojektets jakt på predatorer. Nu är räven tillbaka vilket innebär att jakten och fångsten blir ännu viktigare, sa Hans Bjuringer.

Effektiv fångst

Inspirerade av föreläsningarna, men kanske mest för att visa Svensk Jakts utsände hur det går till att vittja en norsk kråkfälla, åkte Erica Lindquist, Isabel Mena-Berlin och Kim Lorentzon tillbaka till fällan i Tävelsrum efter att seminariet var slut.

Alla måste hjälpa till när 93000 klamrar ska fästa nät i 15 norska kråkfällor. Här är Wilda Lorentzon i full fart med häftpistolen.
Alla måste hjälpa till när 93 000 klamrar ska fästa nät i 15 norska kråkfällor. Här är Wilda Lorentzon i full fart med häftpistolen. Foto: Privat

Fällorna vittjas med fördel i mörker då det ger en mindre störning på ofångade fåglar, men framför allt för att fångade fåglar är lugnare då. Korparna satt alldeles stilla när vi närmade oss fällan. För Kim Lorentzon var det en enkel sak att med hjälp av en håv ta fast en av fåglarna.

Ett par kraftiga slag med skaftet på en större skruvmejsel senare var det en mindre predator i de öländska markerna. Två korpar lämnades i fällan som lockfåglar.

Skyddsjakt på Öland

Mörbylånga jaktvårdskrets inväntar nu ett nytt beslut från länsstyrelsen för utökad skyddsjakt på predatorer, inom ramen för projektet Sydlig kärrsnäppa – en sista utväg.

Blir det liknande det beslut som man haft att rätta sig efter de senaste åren, innebär det utökad skyddsjakt på kråka, kaja och skata fram till mitten av maj. Årsungar av dessa arter får jagas ytterligare en dryg månad.

Korp, som inte har någon ordinarie jakttid, får jagas under tiden 15 februari–30 april, samt 1 juli–30 september. Utöver det får årsunge av korp jagas fram till 30 juni.

Längre jakttid är också beviljad för grävling och för årsungar av grävling och räv. Jaktvårdskretsen har också förhoppningar om att få utökad skyddsjakt på mård.

Länsstyrelsens beslut är omgärdat av en mängd förhållningsregler. Bland annat ska samtliga fällda djur under skyddsjakten rapporteras.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay