Förr var kråkfångst synonymt med den stora, norska kråkfällan. På senare år har de små, nätta burfällorna för fångst av revirkråkor blivit mera vanlig i händerna på jägare och viltvårdare. En av dem är Ölandsfällan.

I novembernumret 1953 var det premiär för Svensk Jakts redskapsbod och det allra första avsnittet handlade om hur man bygger en foderhäck för rådjur. Foderhäcken var tänkt för klöverhö, men har visat sig fungera utmärkt även för ensilage.

Att hindra mink från att komma till vatten med exempelvis häckande änder, ädelfisk eller kräftor, innebär att man måste arbeta välplanerat och med många ­fällor. Dessa ska placeras längs vattnets in- och utlopp, för det är den väg minken kommer. Målsättningen är att minken aldrig ska nå fram.

Skyddsfaktorn styr i stor utsträckning harhonans val av uppväxtplats för ungarna. Det är därför man så ofta ser harungar på brädgårdar och industritomter. I våra välskötta kulturskogar är markskydd för harungar däremot en bristvara.

Alla som sysslat med minkfångst vet att svårigheten är att få första minken. Sedan den väl gått i fällan efterlämnar den en frestande minklukt som får nästa mink att kliva på – och så vidare. Fällan är då vad man brukar kalla för ”invittrad”.

Birdlifes och Nordens arks projekt Sydlig Kärrsnäppa är beroende av omfattande predatorjakt på Öland. Men nu överklagar Birdlife länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten i Växjö.

I insatser för att rädda sydlig kärrsnäppa och andra hotade vadararter har jägarna på södra Öland tagit över 3 000 predatorer under det sistlidna jaktåret. För hotade vadarfåglar som häckar på öns strandängar har jägarnas predatorjakt en stor och avgörande betydelse.

Redan våren 2023 började gården Stora Bjurum i Västra Götalands län rädda rådjurskid undan slåtterdöden med drönarteknik. Ett år senare har metoden lockat forskare från Grimsö forskningsstation till fastigheten. Nu utvärderas metoden samtidigt som jägarna fortsätter att skydda nyfödda kid. Totalt 40 har märkts och flyttats från faran.

Allt fler kvinnor jagar. De senaste 20 åren har andelen kvinnliga jaktkortslösare fördubblats i Sverige. Hur påverkas jakten, jaktlagen och kvinnorna själva? Lara Tickle, SLU, skriver om vad forskningen kommit fram till så här långt.

När staten satsar hundratals miljoner kronor på att återväta tidigare dikade torvmarker i skogen för klimatnyttans skull är viltet en vinnare, utan att det egentligen är meningen. De fuktigare, frodiga miljöerna, där älg och tjäder trivs kommer på köpet.

Flera danska partier vill förbjuda utsättning av vilt men under en omröstning i Folketinget nyligen röstades förslaget ner.

Jägare i Norrbottens fjällkommuner sätter nu ut hundratals fågelholkar för att främja häckningar för både jaktbara och icke jaktbara fågelarter. Det är en stor satsning på viltvård som blivit möjlig tack vare pengar från jaktkortsförsäljningen på statens mark ovan odlingsgränsen.

Under skirt grönskande bokar går vi på en bädd av bruna höstlöv, och det är precis som Skåne ska vara en ljuvlig dag i början av maj. Plötsligt ljusnar det mellan stammarna, och vi kommer fram till något som ser ut som en norrländsk myr. Här har viltvårdaren Petter Sernert skapat ett paradis för flyttande andfåglar och vadare.

Det sämsta man kan ha i markerna under våren är ett häckande ­kråkpar. De betar effektivt av sitt revir. En finsk undersökning visade exempelvis att över 80 volymprocent av kråkornas näring under ­ungarnas uppväxttid utgjordes av ägg från olika fågelarter.

Med 15 norska kråkfällor, ett stort antal ölandsbås och utökad skyddsjakt på räv och grävling gör Ölands jägare en avgörande insats i projektet Sydlig kärrsnäppa – en sista utväg. Projektet drivs av Birdlife Sverige tillsammans med Nordens ark, där i varje fall de förstnämnda har ett pedagogiskt problem när de för sina medlemmar ska förklara varför man måste jaga vissa fåglar för att rädda andra.

Eddy Engström byggde sin fyra meter höga vakkoja för räv 1971 – och den har varit framgångsrik. Under årens lopp har han fällt hundratals rävar och gjort stor nytta för viltvården i ­området. Här hittar du byggbeskrivning och ritning till vakkojan.

Regeringen har dragit ner på anslagen till naturvårdande åtgärder. Det gäller minskade anslag till Naturvårdsverket som fördelar medlen till länsstyrelserna. Svensk Jakt har granskat vilka konsekvenser denna åtstramning får för det praktiska viltförvaltningsarbetet på myndigheterna – och på sikt för viltet, jakten och jägarna.

Även om snön ligger djup i halva landet är våren här i Skåne. Jägaren och hobbyfotografen Linus Hultman, Harlösa lyckades smyga sig riktigt nära in på en grann bastbock häromdagen.

I höstas vände sig Svensk våtmarksfond till regeringen för att få till en minskad byråkrati när markägare vill återställa våtmarker. Nu går regeringen fonden till mötes och tillsätter en utredning för att förenkla processen för att återväta våtmarker.