En av de enklaste viltvårdsåtgärderna en jägare kan ägna sig åt är att bygga fågel­holkar av olika slag. Byggandet av knipholkar har en lång tradition, mycket beroende på att det moderna skogsbruket bidragit till en brist på naturliga boplatser för denna unika dykand.

Allt hjortvilt är beroende av att kunna beta löv och kvist från ett stort antal träd och buskar i sin omgivning. Ett enkelt och billigt sätt att öka andelen tillgängligt viltbete är med hjälp av sticklingar.

Den gångna vintern har varit kall och snörik även längst nere i söder. Det kan ha gjort det svårt för rådjuren att hitta föda, vilket bland annat kan påverka föryngringen. Att stödmata rådjur är en bra viltvårdsåtgärd – så länge man håller i ända till våren anlänt.

Förvaltningsrätten i Växjö avslog nyligen Birdlife Sveriges överklagan av Länsstyrelsen i Kalmar läns femåriga skyddsjaktsbeslut på predatorer på Öland. Nu överklagar Birdlife till kammarrätten och begär prövningstillstånd.

Trots att Birdlifes och Nordens arks projekt Sydlig Kärrsnäppa är beroende av omfattande predatorjakt på Öland så överklagade Birdlife länsstyrelsens skyddsjaktsbeslut till förvaltningsrätten. Nu har domstolen avkunnat sin dom.

Marknaden för svenska viltskinn är generellt sett svag. Skogsmården är enda undantaget. Mårdskinn är fortfarande efterfrågade och för ett fullgott dito kan säljaren räkna med ungefär samma pris som föregående säsong. Det vill säga omkring 300 kronor. För ett skinn av toppkvalitet kan man få mer än så.

Att fånga kråkor och skator på vårvintern är kul och spännande. Kråkfåglar är ­duktiga boplundrare och kan man få bort häckande kråkpar från markerna har det en positiv effekt på andra arters chanser att överleva.

Den kallas Stockfällan för mård och är ­typgodkänd med beteckningen S19.
Vem som har konstruerat den vet ingen. ­Stockfällan tillhör gruppen fallflakar, en tidlös ­modell av fällor som alltid använts i det ­nordsvenska skogslandskapet.

Under uppväxten är harungarna beroende av bra markskydd. Våra välskötta ­naturskogar innehåller emellertid inte så mycket av den varan. Thommy ­Atterbrand i Tanumshede i Västsverige beslöt att göra något åt saken. Han har de senaste åren byggt ett 20-tal så kallade hartak på sina jaktmarker.

Länsstyrelsen i Jämtland säger nej till viltvårdsinsatser i fjällen. Det gör inte länsstyrelsen i Norrbotten.

Med ideella jägarkrafter och medel från jaktkortsförsäljningen satsar Jägareförbundet Norrbotten på att stärka älgstammen, gynna fågellivet och hålla predatorerna i schack på statens mark ovan odlingsgränsen.

30-årsjubilerande Svensk våtmarksfond inledde på torsdagen en två dagar lång konferens på Haga slott utanför Enköping. Ett 80-tal deltagare från fler än 50 olika intresseorganisationer och myndigheter fanns på plats. Enligt stiftelsens generalsekreterare Hans von Essen är det en tydlig indikation på att våtmarksfrågorna generellt finns högre upp på dagordningen i dag.

När vintermården är fångad vill man kunna ta vara på det fantastiska skinnet. Det kan du enkelt göra själv, men då behövs en tana. Så här tillverkar du en sådan.

Minst sex sydliga kärrsnäppor som fötts upp i voljär återvände i år till Öland för att häcka. Det måste ses som en stor framgång för projektet Sydlig kärrsnäppa, där jägarna på Öland med sin jakt på predatorer spelar en viktig roll.

Svenska Jägareförbundet har tilldelat Håkan Ellman, Finja, en premie ur Wallenbergska fonden för dennes värdefulla viltvårdsinsatser som rävjägare.

Sommar, ledighet och viltvård kan leda fram till spännande projekt. Här kommer ett tips från Nathalie Lindqvist som berättar om sambon sommaraktivitet.

Trots att det är tillåtet att jaga och fånga mink hela året bjuder vår jaktetik att vi tar paus under sommaren, när minkhonorna har ungar. Den tiden kan i stället användas för att planera fångsten och se över redskapen.

Det har gått snart 50 år sedan rävfälla modell Lillienberg testades och typgodkändes för fångst av räv och grävling. Den är enkel och billig att bygga, smidig att hantera och dessutom fångstlig. 

I mitten av 1800-talet var orrjakten på de vidsträckta ljunghedarna i i Halland och västra Småland fenomenal, med skottsiffror som i dag är närmast ofattbara. Men det var då det, ljunghedarna planterades igen, mestadels med granskog. Nu satsar EU, Naturvårdsverket och ett flera länsstyrelser en kvarts miljard kronor på att återskapa ljunghedar i södra Sverige.