Hans von Essen: ”Våtmarksfrågorna får mycket större uppmärksamhet i dag”

30-årsjubilerande Svensk våtmarksfond inledde på torsdagen en två dagar lång konferens på Haga slott utanför Enköping. Ett 80-tal deltagare från fler än 50 olika intresseorganisationer och myndigheter fanns på plats. Enligt stiftelsens generalsekreterare Hans von Essen är det en tydlig indikation på att våtmarksfrågorna generellt finns högre upp på dagordningen i dag.

Hans von Essen är sedan 2014 Våtmarksfondens generalsekreterare. Han har i flera decennier, i olika roller, arbetat med natur- och viltförvaltning och var 1998–2012 riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. Han har därmed följt utvecklingen för arbetet med våtmarker över lång tid.

Går det att säga något om synen på våtmarksarbete – har den förändrats över tid?

– Ja, absolut. Våtmarksfrågorna får i dag mycket större uppmärksamhet i den offentliga debatten. En större andel av allmänheten vet i dag mer om våtmarkernas betydelse, helt klart, säger Hans von Essen.

– Jägareförbundet var tidigt ute i det här arbetet, jag skulle faktiskt vilja kalla det för pionjärverksamhet. Sverige antog Våtmarkskonventionen (Ramsarkonventionen, reds. anm.) 1974 och redan 1976 var Jägareförbundet igång med utbildningar och den bok man gav ut om ämnet.

– På den tiden var nyckelordet ofta ”anlägga” när man talade om att skapa våtmarker. I dag är nyckelordet snarare ”återskapa” – att man med små och enklare medel kan återskapa de våtmarker som tidigare har funnits. Det gör att trösklarna har sänkts en hel del, att det inte nödvändigtvis måste vara enormt stora och dyra projekt.

Trots att trösklarna på flera sätt har sänkts för de markägare som vill anlägga eller återskapa våtmarker, finns det enligt Våtmarksfondens generalsekreterare Hans von Essen ändå mycket kvar att göra för att underlätta det arbetet.

– Det finns en hel del regelverk, administration och byråkrati som på olika sätt gör det svårare för alla dem som vill jobba med våtmarker. Här finns det mer att göra i fråga om regelförenkling och stöd, exempelvis för att markägare inte ska behöva ligga ute med pengar under lång tid.

Fakta – Svensk våtmarksfond

Stiftelsen Svensk våtmarksfond bildades 1995 på initiativ av Svenska Jägareförbundet i samarbete med Sveriges Ornitologiska Förening, numera Birdlife Sverige.
Sedan många år stöds fondens arbete också av Lantbrukarnas riksförbund, LRF, tidigare även Världsnaturfonden.
Grundkapitalet stod Svenska Jägareförbundet för – och därefter engagerade sig ett antal företag med tydlig miljöpolicy för sin verksamhet.

De senaste åren har fonden erhållit årligt ekonomiskt stöd från Ragn Sells AB och Skogssällskapet. Våtmarksfonden har för närvarande ett eget kapital om cirka tio miljoner kronor. Efter ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen är Våtmarksfondens verksamhet skattebefriad.

Svenska Jägareförbundet har länge varit en drivande aktör i våtmarksarbetet. På Jägareförbundets nationella centrum Öster Malma i Södermanland har viltvårdsarbetet alltid stått i fokus, och där anlades det första viltvattnet redan 1957.
1976 gav förbundet ut boken Våtmarker och viltvatten, en kursbok knuten till den studiecirkelverksamhet som Jägareförbundet då drog i gång på det aktuella temat.

  • Våtmarksfondens ändamål är att sprida kunskap om och stödja åtgärder för att bevara, skapa och sköta våtmarker för fåglar samt främja utbildning och forskning om våtmarkernas roll och värde.
  • Våtmarksfondens vision är att våtmarkernas fåglar lever i livskraftiga bestånd tillsammans med andra arter i välskötta våtmarksmiljöer över hela landet.
  • Våtmarksfondens målgrupp är markägare, förvaltare av jord- och skogsbruksmark samt myndigheter och intresseorganisationer.

Våtmarksfondens ordförande

  • Lars Ingelmark. 1995–2016
  • Björn Sprängare. 2017–2024
  • Maria Norrfalk. 2025–

Våtmarksfondens generalsekreterare

  • Carl von Essen. 1995–2014
  • Hans von Essen. 2014–

Hur ser myndigheterna på arbetet?

– Generellt upplever jag att man ser mycket positivt på det vi arbetar med. Under de här dagarna har vi exempelvis representanter för 15 av landets 21 länsstyrelser på plats här i Enköping, vilket visar att det finns ett starkt intresse hos länsstyrelserna.

– Jag upplever också att myndigheterna vill väl och gärna vill underlätta våtmarksarbetet, men de är också bundna av ett regelverk som i vissa avseenden kan upplevas som onödigt krångligt. Där krävs det åtgärder från högre ort, för att förenkla, säger Hans von Essen.

Under torsdagens konferens hölls föredrag av Stephan Gäfvert, som berättade om arbetet med att återskapa våtmarker i Nynäs naturreservat, Nyköping.

Vidare berättade Skogsstyrelsens Hillevi Eriksson om myndighetens återvätningsarbete, Sara Andersson från Naturvårdsverket om den översyn som gjorts av regelverket för att underlätta återvätning, och Sara Hommen från Vulkan kommunikation/Grip On Life berättade om samverkansprocesser i våtmarksarbete.

Fakta – Våtmarkspriset

Sedan 2002 har Våtmarksfonden delat ut Våtmarkspriset, för att uppmärksamma personer och organisationer som gjort stora insatser för våtmarker och deras betydelse för landskap, fauna och flora.
Våtmarkspriset instiftades i samarbete med Ragn Sells AB och dess ordförande Erik Sellberg.
Den första mottagaren av Våtmarkspriset var Hemmingsmarks byalag 2002.

Årets pristagare är Cassandra Telldahl Bjelkelöv, Enköpings kommun.

Mottagare av Våtmarkspriset 2002–2025

  • 2002 Hemmingsmarks byalag, Norrbottens län.
  • 2003  Leif Karlsson, Knarrhult, Hallands län.
  • 2004  Föreningen Södergårdsvikens sjörestaurering, Bor, Jönköpings län.
  • 2005  Arne Linding, Söderhamn, Gävleborgs län.
  • 2006  Dick von Blixen Finecke, Näsbyholm, Skåne län.
  • 2007  Per Andreasson, Skogssällskapet.
  • 2008  Mats Rosenberg, Örebro län.
  • 2009  Glommersträsk bygderåd, Norrbottens län.
  • 2010  Sven-Erik Magnusson och Hans Cronert, Kristianstad vattenrike, Skåne län.
  • 2011  Torsten Larsson, Naturvårdsverket.
  • 2012  Staffan Müller, Leksand, Dalarnas län.
  • 2013  Peter Fuerbach, bl.a. projektet Flerfunktionella våtmarker, Hallands län.
  • 2014  Malin Karlsson, länsstyrelsen i Västerbottens län.
  • 2015  Per Hjärp och Thorbjörn Åhman, Holmen skog.
  • 2016  Johnny Carlsson, Tullstorpsån, Skåne län.
  • 2017  Sören Eriksson, Hushållningssällskapet i Uppsala.
  • 2018  Tullingsås byförening, Jämtlands län.
  • 2019  Lennart Henrikson, bl.a. Lilla Attsjön utanför Växjö, Kronobergs län.
  • 2020  Inget stipendium på grund av pandemin.
  • 2021  Daniel Bergman, bl.a. filmen Våtmark – från dröm till verklighet, Osby, Skåne län.
  • 2022  Åsa Kasimir, Göteborgs universitet.
  • 2023  Markus Hoffman, Lantbrukarnas riksförbund.
  • 2024  Stephan Gäfvert, Nynäs naturreservat, Södermanlands län.
  • 2025  Cassandra Telldahl Bjelkelöv, Enköpings kommun.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev