Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd.
Vad vill dom åtta riksdagspartierna i dom olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med dom
jaktpolitiska talespersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars Henrik Andersson och idag är vi välkommen
till Emma Noren Miljöpartiet. Välkommen Emma.
Tackar.
Ja, indelningsvis en kort presentation. Vem är du Emma?
Ja, Emma Noren heter jag.
45 år, bor i Lysekil men uppvuxen i Karlstad.
Rötterna i Dalarna och det är där jag har min skog och det är där jag jagar.
Jag är ordförande för Miljö- och jordbruksutskottet i Sveriges Riksdag
och har varit riksdagsledamot sedan 2014-2018.
Då satt jag i riksdagen och sen kom jag in igen 2022.
Däremellan var jag ordförande för miljömålsberedning i Sverige.
Men jaktfrågorna har jag haft hand om i princip sedan 2014.
Du svarade nästan lite på min nästa fråga.
Vad vill du ha för relation till jakt? Att du jagar det har jag förstått.
Berätta lite vad jagar du och hur ser din jakt ut?
För mig är det framförallt älgjakten.
Den är lite av en hel reaktion.
Jag kommer från en familj som jagar, inte mamma och pappa.
Men bakåt i tiden, när jag var liten så var man alltid uppe på älgjakten
med morfar och hjälpte till.
Morfar var skogens man som gjorde knivar av älgjorden och monterade älgjorn
så att det alltid var ner i snickarbån med honom och försökte hjälpa till
och göra egna saker också.
Så att smycken av älgtänder och sånt där.
För mig har det alltid varit med och även med min farbror.
Och det var min farbror som också sa att nu ska du börja jaga också.
Det ville jag gärna, men det tog jag med tid.
Så i år är det faktiskt 2026.
Jag hade 20 års jubileum med egen bostad i skogen i alla fall.
Sådär, sådär. Och det är till Värmland du styr när det gäller jakt?
Nej, då är det Dalarna. Det är där släkten kommer ifrån.
Värmland hamnade vi för att mamma och pappa någon gång fick jobb där.
Men det är Dalarna som är rötterna.
Och det är där i Leksands kommun och i Gangnef som jag hårde till.
I en intervju med Sveriges Television sa förespråkröret Peter Eriksson
för något år sen att han upplevde en moralism i miljöpartiet som kan vara skadligt.
Och han nämnde att vegetarianer och veganer ser sig som bättre människor än de som äter kött.
Han tyckte att det är något som man kanske inte känner igen sig i så mycket.
Man känner igen sig igen i den bilden på landsbygden där man lever nära naturen.
Att vara en del av naturen och bo på landsbygden kan inte vara ett problem för Miljöpartiet sa han.
Tycker du den bilden stämmer på Miljöpartiet som han målade upp där?
Jag tycker att den kan vara den bilden som man ser utifrån på Miljöpartiet.
Vi som är i Miljöpartiet har en annan bild.
Jag vet inte vad Peter for efter det.
Våra starkaste fester är på landsbygden. Det tänker man inte på.
Det är i Gällivare, Jokkmåk och Åre.
Väldigt många av våra medlemmar och aktiva bor och verkar på landet.
Det är som folk är mest.
Vi har ett starkt ljuskyddsintresse och det har man oavsett.
Vi har också många som är både veganer och vegetarianer.
Det finns alla partier men jag tror inte att de tycker sig vara bättre än andra.
Det är en blandning.
Men ibland krockar de där intresserna eller tror sig krocka.
Då är det roligt att skriva om.
Du sätter en bild utifrån en samtidigt Peter Ehring som var högst invånad.
Han var språkrör och satt i EU och annat.
Han kom in från partiet och hade den bilden.
Jag vet inte i vilken kontext han sade det.
Men jag tror att det är mer så som man tror om oss än vad det faktiskt är.
Vi såg prov på det på den här kongressen.
Till exempel vår senaste höstas.
Det blev en diskussion om ordet nöjesjakt skulle vara med eller inte.
Det blev ett klart besked om att man inte ville ha med förbud mot nöjesjakt.
Det var så många som sa, vad är det?
Beroende på vad man har för bakgrund och pratar om olika saker.
Jag ska nog säga att vi har tagit stora kliv framåt.
För att faktiskt visa att vi är ett landsbygdsparti och ett parti för alla.
Så länge man vill ha en bättre framtid och skydda miljö och natur så är man välkommen oavsett.
Jag känner mig väldigt trygg med det.
Det är ganska många som jagar och bor på landet och har jakthundar och så vidare som finns i partiet.
Du kom tillbaka den bild utifrån att en del jägare som man kommer i kontakt med uppfattar också.
Kanske miljöpartiet som man säger inom citatet jaktfientligt parti.
Varför tror du att en del jägare uppfattar miljöpartiet som jaktfientligt?
Det har varit den här bilden sen och har det historiskt också varit.
Det är motioner från miljöpartiet där man har varit lite åt det hållet.
När man tittar på de senaste åren och de jaktmotionerna som vi lägger och vilka frågor vi driver inom jakten.
Och landsbygdspolitiken så är det inte det som är rådande och så som det ser ut idag.
Jag tror faktiskt inte att det har varit så historiskt heller.
Däremot så har det kanske varit en mindre höghudklipp som har låtit mer ibland.
Men vi har ju en annan syn.
Det är inte så att vi köper allting rakt av som jägarförmundet eller något annat säger.
Vi bildar ju sig en ekosstembaserad jakt.
Vi har sett jaktetiken högt och det gör ju alla, säger man sig.
Men när det gäller jakttider och sånt där och hur man ser på jakten.
Det är nog väldigt få miljöpartister som tycker att predatorjakt känns bra i magen.
Men däremot att skatta räntan och få ett bra kött och att det är en del av vildförvaltningen och skötsel av skogen.
Det tror jag alla ställer upp på.
En motion som uppnetecknas av bland annat Jacob Riesberg, Janine Alm-Eriksson, Ulrika Westerlund och Rebecca LeMain sägs att
rovdjursarten av varje lov och järv inte är livskraftiga.
Och så länge de inte är det ska licensjakt inte vara tillåtet.
Däremot att man kan under vissa förutsättningar gå med på skyddsjakt som en sista lösning.
Vad tycker du? Ska vi ha licensjakt på de här stora rovdjuran?
Så länge vi inte har gynnsam bevarande status på något djur så ska vi inte ha jakt på dem.
Och tittar vi på de upprättnade arterna så finns det ju inte en långsiktig gynnsam bevarande status.
Så då är det ju uteslutet och där skiljer vi väl och sånt.
Sen om det blir problem då har vi inga problem med att det ska vara skyddsjakt.
Sen har vi ju många förslag för hur man ska kunna öka samexistens då som det så fint brukar kallas.
Att man ska kunna ha tamdjur även i ett varje revir eller så.
Och där blir det ju konflikter men då måste de ju överbyggas med förebyggande åtgärder.
Det finns mycket nya saker man också kan göra.
Är det någon som ändå lyckas ta sig in eller så då är det ju skyddsjakt.
Men när vi har så låga stammar och de inte har kommit upp i livskraftig gynnsam långsiktig bevarande status heter det.
Då anser vi inte att det kan vara licensjakt på den.
Men då menar ni att det är ingen licensjakt idag som det ser ut?
Nej.
I varje akten också det snurrar väldigt många siffror och det är olika begreppen som du var inne på gynnsam bevarande status och så vidare.
Och nu har ju Tirepartierna här de vill ju ha ner varje stammen och man pratar om 170 individer och så vidare.
Hur resonerar ni miljöpartier?
Hur många varje ska Sverige ha? Har ni någon siffra?
Nej men när vi pratar om levande organismer och sånt då är det ju svårt att sätta en siffra utan det beror ju helt och hållet på förutsättningarna.
Det skulle ju kunna vara jättemånga varje men träffas de inte så blir de ju inte fler.
Utan det hänger ihop med vart reviren hur man kan få en konnektivitet mellan de individerna.
Utan det får vi vara upp till forskningen men ofta så brukar man ju prata biologiskt när man är själv biolog från början.
Om att man ska ha en population där man har 500 individer som också är reproducerande brukar ju vara en där.
Men då är det ju också satellitdjur med i den unga och gamla och så.
Men att sätta en siffra går inte eftersom Sverige är ett avlångt land och i vissa fall så kanske de inte kan gå emellan och så.
Men utan det får vi vara upp till forskarna och säga att nu har vi en gynnsam bevarande status.
Men att 170 vargar skulle vara det det är ju helt uteslutligt.
Från varg till hav ditt område.
Regeringen föreslåg häromdagen bara att jaktlagen ska göra oss tillämpliga och ekonomisk zon i syfte att tillåta jakt på säl i den zonen som jag förstår det.
Samtidigt så säger Sven-Gunnar Lundryd sälforskare från dina trakter tror jag om Västerbästa kusten.
Att Naturvårdsverket och hav kan inte säga att gråsäljsbeståndet minskat längs den svenska kusten.
Definitivt inte att den lilla jakt som skett har haft någon avgörande inverkan.
Miljöpartiet är lite restriktiv till jakt på säl. Kan du utveckla det?
Jag tycker att när man läser remissvaren från både Naturvårdsverket och havs- och vattemyndigheten så framgår det ju att vi vet för lite om hur en större jakt skulle påverka bestånden.
Det är ju bestånd som har kommit upp ganska fort från att de varit nedtryckta.
Sen är det också förändringar när jag har jaktlagstiftning om vem och vilka som ska jaga.
Det är också jaktetiska regler. Det är ganska svårt att jaga säl.
Jag har själv varit ute med Sven-Gunnar vid tillfälle i västkusten för att lära mig mer och varit ute på säljaft för att se hur det ser ut och det ska bärgas och skickas in.
Jag tror inte att det är rätt väg att gå att släppa på mer allmän jakt i öppet vatten.
Där tycker jag att om inte man lyssnar på vad Miljöpartiet säger så tycker jag att man ska lyssna på våra expertmyndigheter som faktiskt sitter med underlaget och de avstyrker det här förslaget.
Samtidigt påpekar också Sven-Gunnar, framförallt på västkusten, att torskbestånden har tagit stryk. Är det något som ni har uppnått samt också eller?
Ja, men där är det en annan sak. Allmän jakt på säl och skyddsjakt eller avgränsade områden.
Där ska man få effekt på fiskbestånden via att minska sälarna.
Då måste man minska området och rätt individer. Du kan åka ut på en kobbe och ta bort 200 individer, men tar du inte bort den som har lärt sig hur man går in i redskapen eller som ligger mitt i åmynningen, då får det ingen effekt.
Därför behövs det vara en ganska avancerad skyddsjakt för att få bukt med de individerna.
Vi har också på västkusten 8 fjordar området där man har ansökt om att få ta ner sälstammen i en fjord för att se om man kan få tillbaka torskleken.
Då är det ett avgränsat syfte och man vet vad man håller på med.
Där ser vi inga problem. Det kan vara det som behövs, men att bara ha en ökad jakt som man inte styr vart det sker, det kommer inte att få den effekten på fiskbestånden.
Sälen, 1988 dog tusentals sälar och miljön blev en viktig politisk fråga i den varrörelsen.
En del säger att Miljöpartiet lyckades tack vare sälfrågan att ta sig in i riksdagen här.
Är det därför ni är lite restriktiva att det har blivit ett symboldjur för er?
Nej, det tror jag inte, men det stämmer. Man brukar säga att det var tack vare säldöden för det var då man fick miljöfrågan på agendan ordentligt.
Då hade vi också en väldigt liten stamm och vi ska veta att nu har den kommit tillbaka och det ska vi vara glada för.
Samtidigt vet vi inte riktigt hur den mår. Man ser att den har ett mindre späcklager.
Vi har en hel obalans i Östersjön, men även på västkusten, som tycker in sälarna mycket närmare land för det finns inte fisk i utsjön.
Så det här är en del av hur hela ekosystemet ser ut.
Men skulle vi bygga upp våra fiskbestånd så det finns mer mat i havet, då skulle vi inte heller få samma konkurrenssituation med en människa.
Sen ska vi veta att i många länder, även runt Östersjön, så är det fortfarande så att man har en helt annan diskussion om sälarna.
Vad vi har i Sverige med att man ska skydda alla och där är även skyddsjakt kontroversiellt.
Från hav till fjäll ber oss norrut från västkusten och havendal till fjällen.
I vår valankät, Svenska Jakt nummer 9, 2022, så sa dåvarande språkröret Per Bolund att ni ville invänta renemarktskommitténs förslag
innan hon uttalade sig om samerbyar ska ha en ensam rätt att upplåta jakten och fisket på statens mark.
Efter det har det kommit delbetänkande och kommittén lades ner.
Men vad tycker ni nu med det partiet? Ska samerbyar ha ensam rätt att upplåta jakten på statens mark och från odlingsgränsen?
Vi är väldigt ledsna över att renemarktskommittén lades ner istället för att den fick fullfölja sitt uppdrag och eventuellt också med ett utökat uppdrag
för att under tiden så kom det fram fler frågor som behövde lösas.
Det är en het potatis för många som vill vara med och jag och partiet, vi vill ju att renemarktskommittén på ett annat sätt ska fortsätta
så att vi löser den här en gång för alla. Vår utgångspunkt är ju att Gilias domen ska vara vägledande
men en utredning måste belysa alla frågor och sedan får man ett förslag att komma fram till.
Nu är vi ju tillbaka till att hela havet stormar och där vill vi inte vara.
Vi tycker att samerbyarnas jakt och fiskerättigheter ska regleras i lag, det ska inte vara i rättsprocesser
och då måste vi också ha ny lagstiftning så att vi lever upp till våra förpliktet, vi ska respektera samernas rättigheter och urfolk
men vi ska också se till att bejakta den gemensamma resurs som fjällen är, de många har relation till.
Men den frågan är så komplex att vi vill se till att den utredningen får fortsätta, eventuellt med ett utökat eller annat uppdrag
och det har ju landsbygdsministern och andra Nersjön att de skulle få ett nytt uppdrag men det har ju inte skett
och det är jag väldigt besviken på för det gör ju att alla hamnar i limbo och vi ser fler och fler rättsprocesser.
Samtidigt så, du rinner på att Gilias domen ska vara lite styrande och där kommer vi fram till att Gilias hade en ensam rätt
men tycker du att det är en ensam rätt som bara samerbyar ska ha eller som ska komma hela det samiska folket till det eller?
Som sagt, den ska vara vägledande, den har kommit fram men det måste ju vara en del i en sån här utredning att se hur det är
men en ny lagstiftning, den ska ju respektera samernas rättigheter som urfolk, vi får kritik från FN för att vi inte gör detta
De har en unik ställning men vi måste ju också se till att även annan lokalbefolkning och samer utanför samerbyarna,
jägarfiskare också har möjlighet att vara i fjällen men på vilket sätt och hur det ska vara,
det måste vara jurister som tar fram de här förslagen, det vore dumt att hitta på någonting för då blir det ytterligare en brandflackfackla
in i en redan effekterad diskussion utan vi vill se att det utreds ordentligt så det finns substans i det som blir
Som du säger då, utredas av jurister och annat men i slutändan, tycker du det är ni i politiken som ska sätta ner fort en ingång
för alla som uttryckte det någon gång och så är det politiken som ska avgöra hur det ska se ut i praktiken framgent?
Det är ju faktiskt vårt uppdrag att vi är utifrån fakta, vi kan skriva stiftar lagar och vi kan tillsätta budgetar, det är det enda man har politikerna till
Men vi måste ju fatta medvetna och bra beslut och därför har vi ett utredningsväsende i Sverige som också då
ska belysa frågor och lägga fram bra underlag för förslag
Sen ibland händer det att politiken inte går på en utredningsförslag eller hittar på något annat
Men vi måste ju ha ett underlag som är solitt så att man kan göra bra, goda och medvetna beslut
Vi kan släppa fjällen där och gå in på det du nosade på lite tidigare, det här ekosystembaserade viltförvaltning
som ni vill vurma lite grann för, som då ska ta hänsyn till vilken bärkraft marken har, vilka arter som finns där och hur de integrerar med varann
Hur konkret ska det göras i praktiken en ekosystembaserad viltförvaltning?
Vi ser ju att det är problem när vi har en arts förvaltning som det är idag, om vi tittar på älg och sånt
Vi har fått in flera vilslag, det går upp och ner i populationerna
Tittar man på klövvilt så ser det ju helt annorlunda ut idag, framförallt mellan Sverige mot vad det gjorde innan
Och de påverkar ju varandra och de påverkar också omgivningen på olika sätt
Så ska man kunna få en bra förvaltning så måste man se till flera arter men också det omgivande landskapet
Vi har ju det några år sedan, det har väl lagt sig det mesta, men när det gäller utfordring till exempel
Hur ska man ställa sig till det, hur påverkar det lantbruket bredvid?
När vi tittar på skogssidan så är det ju allt från att man äter toppar till att man fägar hornen
Och kan göra stora förörelser
Så hur mycket vilt kan vi ha på olika ställen och vilken sort? Det måste finnas med
Och vi har också rovdjur som ska ha mat och det måste ju också ingå tycker vi då i en förvaltning
Sen är det ju svårt, det är ju också olika förutsättningar, det måste vara ganska lokalt
Men såsom älvförvaltningen är ju då med en art, då börjar man prata lite mer om fleras förvaltning
Och det tycker jag är ett bra första steg att man tittar på klövdjurviltningopan
Vi tror att ska man få en bättre helhet som också kanske ökad acceptans från samhället
Och för ökningen, för den delen minskningen av olika populationer så behöver man nog även få in det omgivna landskapet på ett bättre sätt än idag
Kan en lösning vara, om vi ser här i norr och även i Dalarna, där är ju viltvarsområdena ganska dominerande
Sen från Dalarven och uppåt, det finns även i sydmen, men är det en modell av viltvarsområden att man kan hantera dem här
Den ekosystembaserade vildförvaltningen inom sådana eller?
Ja men det tror jag, sen får dom nog vara lite olika stora men det är ju en del i det
Så jag tror att det är någonting på spåren men att man nog behöver tänka ännu lite mer för det är inte alltid okontroverserat för dom heller
Men det är ju ett steg på rätt väg
Du nämnde älgen här och du jagar också älgen och den har ju rödlistats, är du orolig för älgens framtid i Sverige?
Nej, att den blev rödlistad, det är ju på grund av politiska beslut
Rödlistningen handlar ju om hur fort en population minskar kan man säga
Så att den inte är hotad för det men den har gått från en nivå till en mindre nivå på en ganska snabb tid
Men det är ju utifrån plan
Sen så har man ju sett att minskningen av älgstammen har ju ändå inte påverkat beteskadorna på samma sätt
Och vi tror ju att det är bara fel väg att gå och vill ju att man ska bygga upp älgstammen igen
Men jag är inte orolig för älgens framtid men jag kan tycka att de skogliga intresserna har fått för stort inflytande i hur stor älgstamm vi ska ha
Och apropå det tycker ni i Miljöpartiet att markägarsidan fortsatt ska ha en utslagsröst i de här förvaltningsgrupperna?
Vi är ju försiktigt positiva till det förslaget som kommer från Socialdemokraterna eller från Isepp Fromm i alla fall
Om att man skulle ha en oberoende utslagsröst som ordförande till exempel
Så att ingen sida är den som har utslagsrösten
Men sen att hitta en oberoende person, det kan man väl läsa ju sådant där
Men det tycker vi är ett intressant förslag och vi gärna skulle vilja veta mer om det skulle faktiskt kunna lösa en del
Det är valår och val här i höst, kommer du få tid att jaga någonting tror du?
Det beror helt och hållet på hur snabbt den här regeringsbildningen går
Någon gång så har det varit jättelungt och jag har kunnat jaga älg för att det har varit så dyrt förhandlingar
Någon gång så har det inte blivit någonting alls
Året 2018 i det valet då åkte jag ur riksdagen, var lite väntat men gjorde det så då var jag på älgjakt
Eftersom det inte fanns någon regering på plats så satt jag fortfarande i förhandlingsgruppen för partiet
Det trodde jag att jag var apoliterad på men mitt under älgjakten när jag hade faktiskt fått fälla en älg och stod och höll på att ta ur
Då ringde de och jag var ju tvungen att urka av mig in på händerna och så stå mitt i skogen där och diskutera
Då kändes det väldigt absurt, men det hade jag inte förväntat mig att den skulle ringa då hade jag inte gått ut förstås
Men de har förenats de två intressena
Ja men med dom orderna så är det dags för oss att som sagt runda av och vi ses från Svenska Jakt
Stort tack Emma för att du tog dig tid med oss och svarade på våra frågor, tack så hemskt mycket
Tack själva