Vargen är för vissa en viktig valfråga – och inte längre enkom på riksplanet. I Småland meddelar nu flera partier att de anser att vargen inte har en plats där.

Sverige ska ha en livskraftig vargstam. Men det betyder inte att samma delar av landet år efter år ska bära nästan hela bördan för den svenska rovdjurspolitiken.

En rad lokala och nationella jaktfrågor togs upp när Jägareförbundet Gävleborg arrangerade en politikerdebatt i Ockelbo älgpark. Här kan du se debatten i sin helhet i efterhand.

Det tillsätts ingen ny utredning av Rennäringslagen innan valet. Det bekräftar Kjell-Arne Ottosson (KD) för Sameradion.

Fråga 12 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Politiker uttalar ofta – ja nästan som ett mantra – att beslut om rovdjursförvaltning ska tas så nära de människor som berörs som möjligt. Ändå ser vi gång på gång hur den breda representationen i viltförvaltningsdelegationerna körs över av länsstyrelsernas tjänstemän med motiveringen att delegationen inte har beslutanderätt.
Behöver viltförvaltningsdelegationernas mandat utökas?

För fyra år sedan hade nog många med mig en tro och förhoppning att tiden som nu har gått skulle ha gett ett säkrare och rättvisare förhållande i jakten och skyddet för oss jägare och djurägare på landsbygden. Men nästan allt som utlovades av självsäkra och ansvarsfulla representanter för den nu sittande regeringen med stödparti har misslyckats.

Fråga 11 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Den ihållande trenden inom svensk viltförvaltning är att vi går från allmän jakt som den beståndsreglerande delen av förvaltningen, till att en allt större del utgörs av skyddsjakt. Ett exempel är besluten att tillåta skyddsjakt på dovhjort i hela län, när skadeproblematiken är lokal.
Anser du att detta är en utveckling i rätt riktning?

Fråga 10 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under mandatperioden 2018–2022 uttalade en riksdagsmajoritet vid flera tillfällen att det var nödvändigt att bilda en jakt- och viltmyndighet med placeringsort utanför Stockholm. Något som yttrades i flera tillkännagivanden till dåvarande regering. Tidöregeringen har utrett frågan, men inte inrättat någon ny myndighet.
Ska en ny viltmyndighet som också tar över hanteringen av vapenlicenser bildas? Om ja, när ska den vara på plats?

Sverige har omkring 300 000 jägare. De utför varje år ett omfattande arbete för viltförvaltningen, trafiksäkerheten, livsmedelsförsörjningen och naturvården. Ändå upplever många jägare att politiken och myndigheterna gör det alltmer komplicerat att bedriva jakt. Det handlar om allt från rovdjursförvaltning till jakt på statens mark. Det är dags att ändra inriktning.

Fråga 9 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under många år har regeringar och myndigheter krympt jakten. Det gäller i synnerhet jakten på fågel där sju arter försvunnit ur jakttidtabellen de senaste 25 åren – bland annat ejder, brunand och enkelbeckasin – utan att några särskilda biologiska skäl har talat för det. Ytterligare tre föreslås utgå vid nästa jakttidsbeslut och utöver det blir jakttiderna allt kortare, till exempel på kråkfåglar.
Vilka faktorer anser du ska vara avgörande när jakttidsbeslut tas?

Fråga 8 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk för 14 år sedan misströstar många jägare om framtidens älgjakt. Med det nya systemet har markägarsidan i älgförvaltningsområdena utslagsrösten och styr därmed förvaltningen mot en allt mindre älgstam. I riksdagen ligger förslag om att markägare och jägare ska vara lika representerade med en oberoende ordförande.
Ska markägarnas utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna ersättas av en oberoende ordförande?

Svensk viltförvaltning bygger normalt på en självklar princip: livskraftiga viltstammar ska bevaras, men deras storlek måste samtidigt balanseras mot de skador de orsakar andra samhälls- och naturvärden. Det syns tydligt i vår syn på vildsvinen. När vildsvinen förstör lantbrukarnas grödor accepterar vi att stammen måste förvaltas. Men när vi kommer ut till kusten tycks samma princip plötsligt upphöra.

Fråga 7 i Svensk Jakts partiledarenkät:
I de många tillkännagivanden som en riksdagsmajoritet meddelade regeringen under mandatperioden 2018–2022 föreslogs förenklingar för vapenägare. I den nya vapenlagen saknas vissa av dessa förslag.
Ska jägarna kunna byta till likvärdigt vapen över disk hos auktoriserade vapenhandlare, genom att vapenbytet rapporteras till Polismyndigheten?

Fråga 6 i Svensk Jakts partiledarenkät:
I Finland arbetar politiker och myndigheter för att öka antalet civila skjutbanor för att stärka beredskapen. Där betraktas de som samhällsviktiga och som en del av totalförsvarets infrastruktur – för att underlätta tillståndsprocesser, rusta upp befintliga och bygga nya skjutbanor. I Sverige är det tvärt om när banor tvingas stänga, skjuttider regleras in absurdum och när det ställs miljökrav som är omöjliga att uppfylla av ideella föreningar.
Hur vill du säkra tillgången på skjutbanor i vårt land?

Fråga 5 i Svensk Jakts partiledarenkät:
När nästa riksdagsval hålls, 2030, firar Svenska Jägareförbundet 200 år.
Vilken roll anser ditt parti att Jägareförbundet ska spela i den svenska viltförvaltningen i framtiden?

Fråga 4 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Vad är ditt partis budskap till alla de jägare som är oroliga att mista möjligheten att jaga i fjällen?

Fråga 3 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Ska samebyar ha ensamrätt att upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen?

Fråga 2 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Regeringen har beslutat att vargstammen ska minska. Likaså riksdagen som valts av svenska folket. Expertmyndigheten Naturvårdsverket anser att det går. Länsstyrelserna beslutar om licensjakt på varg. Ändå stoppas jakten.
Vad vill du göra för att domstolar och aktivister inte ska kunna stoppa demokratiskt fattade beslut?

Fråga 1 i Svensk Jakts partiledarenkät:

Hur många vargar ska vi ha i Sverige?