Magdalena Andersson, Socialdemokraterna:

– Den huvudsakliga beståndsregleringen av viltet bör ske under ordinarie jakt. Både skyddsjakt och licensjakt är vid behov nödvändiga verktyg i den svenska viltförvaltningen. Besluten ska fattas regionalt och vara utformade så att de följer svensk lagstiftning.

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet:

– I stora delar anser jag generellt att det är en utveckling i rätt riktning. Men när det gäller dovhjort och annat klövvilt är det viktigt att värna den allmänna jakten som har stora värden.

Amanda Lind, Miljöpartiet:

– Många arter har minskat kraftigt i antal, vilket är ett skäl till att man minskat den allmänna jakten till förmån för skyddsjakt eller skadeförebyggande jakt. Utökad hänsyn har också tagits till djurens häcknings- eller uppfödningsperioder. I sådana fall det finns skäl att vara försiktig, är skyddsjakt en lämplig jaktform. Vi anser att all jakt ska utgå från god jaktetik, och att jakt inte ska bedrivas under djurens parningstid eller när djurens ungar är beroende av sina föräldrar. Jakten får heller inte hota arternas långsiktiga överlevnad. Med nya klövvilt och växande stammar ökar även behovet av flerarts- och ekosystembaserad förvaltning. Det är värt att nämna att skyddsjakten och beslut om skadeförebyggande jakt har utvidgats på flera håll i landet på olika vilt, men inte till priset av den allmänna jakten. Skyddsjakten kan även lokalt ha en beståndsreglerande effekt, men det är inte det som varit motiven till den utökade jakten.

Elisabeth Thand Ringqvist, Centerpartiet:

– Centerpartiet anser att allmän jakt ska vara grunden för svensk viltförvaltning. Det är det mest effektiva sättet att reglera viltstammarna och det skapar en viltförvaltning med brett folkligt stöd. Skyddsjakt borde endast användas när påverkan på människor och ekosystem blir för stor, till exempel viltskador inom jordbruket och viltolyckor i trafiken. Som utvecklingen har sett ut på senare år, där vissa viltstammar lokalt har vuxit snabbt, exempelvis dovvilt, borde det vara motiverat att ha en bredare form av skyddsjakt.

Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna:

– Nej, det är fel riktning. Viltet ska ses som en resurs som ska förvaltas. Om man förvaltar viltet på ett klokt sätt så kommer skadeproblematiken att minska.

Ulf Kristersson, Moderaterna:

– Nej. De vilda bestånden ska i första hand förvaltas genom allmän jakt. När skyddsjakt behövs ska det ske genom enskilda ansökningar, inte genom övergripande beslut för hela län.

Ebba Busch, Kristdemokraterna:

– Nej. Det är den allmänna jakten som ska vara grundbulten i viltförvaltningen. I vissa delar av landet kan den behöva förstärkas i form av skyddsjakt. Till exempel på grund av alldeles för stora viltskador inom jordbruket, men vi vill att det ska vara så lokala beslut som möjligt.

Simona Mohamsson, Liberalerna:

– Det är alltid problematiskt när regelverk blir ett lapptäcke av specialfall och undantag, men så kan det bli när man försöker anpassa systemet efter en verklighet som förändrar sig snabbt. Mitt parti följer frågan.

Svensk Jakt-redaktionen har betygsatt partiledarnas svar på respektive fråga med tumme upp, tumme ner – eller varken eller (streck):