Trots att Moderaterna innehar regeringsmakten har de M-märkta riksdagsledamöterna levererat flest motioner med koppling till jakten av samtliga partier. I en av dem föreslås att älgjaktsystemet ses över – för att rädda älgen.

Efter ett år med den moderatledda regeringen återstår ännu mycket att göra på jaktens område. Utredningar om vargar och vapen är tillsatta men på att-göra-listan går det ännu inte att sätta en enda grön bock. Där lyser endast ett rött kryss efter det utökade blyförbudet som infördes i vintras.

Tre partier reserverar sig mot delbetänkandet och riktar samtidigt kraftfull kritik mot hur arbetet bedrivits i Renmarkskommittén. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser bland annat att juridiken tagit över politiken.

När renmarksutredningens delbetänkande slutjusterades idag kunde en sak konstateras: Ingenting är klart och framtiden för den fria fjälljakten är fortfarande oviss. Flera av de politiska partierna i kommittén bedyrar att alla ska ha möjlighet att jaga småvilt och fiska i fjällen.

Renmarksutredningen ska snart vara klar med ett delbetänkande. Tvistefrågan för politikerna är om ringa olägenhet för renskötsel ska vara skäl nog för att stoppa bland annat småviltsjakt. Frågan om samebyarna ska ha ensamrätt att upplåta småviltsjakten på statens mark ovan odlingsgränsen kan komma att skjutas fram till huvudbetänkandet.

Socialdemokraterna säger ja till delförslagen i renmarksutredningen. Ett av förslagen är att renskötseln bara ska kunna tåla ringa olägenhet för att småviltsjakt ska kunna stoppas. I dag krävs avsevärd olägenhet för att stoppa sådan jakt. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej och kommer att lämna in en reservation.

För ett säkrare, grönare och friare Sverige behöver vi ta ansvar för att få en ordentlig matförsörjning, biologisk mångfald och trygghet att kunna leva sitt liv. Det kommer inte att lyckas med en för stor vargstam och djurhållare som tvingas lägga ner sina verksamheter.

Ett totalförbud mot bly i ammunition skulle medföra allvarliga konsekvenser för Sveriges jägare och sportskyttar. Om ett sådant ändå skulle komma är det viktigt att regeringen agerar proaktivt för att underlätta för jägare och skyttar.

Blyammunition och kopplingen till våtmarker engagerar våra folkvalda riksdagsledamöter. Två frågor i ämnet som riktats till regeringen har besvarats av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Socialdemokraterna är kritiska till regeringens hantering av blyhagelförbudet. Nu krävs justitieminister Gunnar Strömmer (M) på svar om jägare, som behöver köpa nytt vapen som en konsekvens av blyhagelförbudet, kommer att kompenseras.

Regeringen vidtar inga åtgärder för att rädda jakten med blyhagel i Sverige. Från miljödepartementet meddelar man att EU:s förordning gäller fullt ut, och att en svensk definition av vad som är våtmark inte är aktuell att hävda.

Trots att Moderaterna numera är regeringsbildande är partiets riksdagsledamöter flitiga motionsskrivare inom jaktens område. Rovdjur, vapen och skytte samt säl och skarv är det som engagerar mest.

Med riksdagsvalet vart fjärde år följer inte bara nya ledamöter utan också att partierna gör förändringar i sina organisationer. För jägare och andra intresserade innebär det att frågor och synpunkter vad gäller jakten får ställas till åtminstone några nya politiker som fått uppdraget.

Sveriges nya regering med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), justitieminister Gunnar Strömmer (M) och miljöminister Romina Pormoukhtari (L) har många svåra frågor att ta tag i. Inte minst på jaktens område, där politikerna har mycket att leva upp till efter alla löften och utfästelser till jägare och skyttar.

På fredagen presenterade SD, M, KD och L ett 62 sidor långt samarbetsavtal inför den kommande mandatperioden. Partierna vill se en utredning som ska föreslå en ny jakt- och viltmyndighet. Däremot nämns exempelvis vargfrågan inte alls.

Beslutet att bevilja licensjakt på 75 vargar får kritik av John Widegren (M). 

Jakten har blivit alltmer politiserad. För hundratusentals väljare kan partiernas jaktpolitik avgöra hur de lägger sin röst i riksdagsvalet den 11 september.
Svensk Jakt har utökat sin traditionella valenkät och ställer inför årets val 12 aktuella jaktfrågor till partiledarna.

Fråga 12 i Svensk Jakts partiledarenkät.Regeringen föreslår skärpta straff för djurrättsaktivister som begår brott mot lantbrukare och djurhållare. Jägare nämns inte i lagförslaget.
Ska hot och våld mot jägare omfattas av en sådan lagstiftning?

Fråga 11 i Svensk Jakts partiledarenkät. Regeringen arbetar med ett förslag från Riksåklagaren att jaktbrott mot rovdjur ska jämställas med de allra grövsta brotten.
Är jaktbrott ett så grovt brott att jägare och jaktlag ska bli föremål för åtgärder som används för att bekämpa terrorism?