I Svensk Jakts traditionella partiledarenkät med jaktfrågor inför valet är det som vanligt svårt att dra några skarpa skiljelinjer mellan blocken i svensk politik.

Av svaren att döma står vi inte inför några större hot mot jakten om en riksdagsmajoritet får avgöra framtidens viltförvaltning. Frågan är om den får det, eller om för jägarna viktiga och avgörande frågor kompromissas bort när partier ska komma överens och statsrådsplatser fördelas.

Tydligare skillnader 2022

Vid en jämförelse mellan partiledarnas svar i Svensk Jakts enkät inför kommande val och valet 2022, var skillnaderna tydligare då än vad de är nu. Vad det beror på är inte enkelt att säga.

Kanske har fler fått upp ögonen för att jägarna är en betydelsefull del av valmanskåren, då undersökningar visar att upp mot 600 000 svenskar jagar. En maktfaktor, som Torbjörn Sjöström på opinions företaget Novus tidigare sammanfattat jägarnas inflytande.

Över lag ger partiledarna positiva svar på många av jägarnas frågor. Skillnader finns förstås, och de märks tydligast mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet å ena sidan och Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet å den andra. Liberalerna går i flera frågor fram i en egen fil.

Klar majoritet för minskad vargstam

Magdalena Andersson (S), Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Elisabeth Thand Ringqvist (C) sätter alla siffror på frågan om hur många vargar Sverige ska hysa.

170 svarar Kristersson och Busch medan Andersson och Åkesson talar om ett spann på 170–270 individer, där den sistnämnde gärna ser att det hamnar i det lägre intervallet.

Elisabeth Thand Ringqvist går längst när hon förespråkar 150 vargar medan Simona Mohamsson (L) är mer otydlig då gränsen för henne går där vargstammen har gynnsam bevarandestatus.

Amanda Lind (MP) och Nooshi Dadgostar (V) talar också om långsiktigt gynnsam bevarandestatus, men de båda partiledarna anser inte att det är politikernas sak att bestämma hur många vargar vi ska ha, utan att det ska vara upp till forskare att avgöra.

Förändra rätten av överklaga?

Många överklaganden av skyddsjakt och licensjakt på rovdjur och domstolars beslut att stoppa jakter, har lett till att allt fler vill begränsa möjligheterna för parter som inte är direkt berörda att överklaga jaktbeslut till förvaltningsdomstolarna.

På Svensk Jakts fråga om vad politikerna vill göra för att demokratiska beslut inte ska stoppas av juridiken, anser M, KD, SD och C att rätten att överklaga beslut enligt den så kallade Århuskonventionen behöver begränsas.

V och MP slår vakt om miljöorganisationernas rätt att överklaga, medan S anser att det är viktigt att beslut i regering och riksdag får genomslag. Samtidigt, svarar Magdalena Andersson, måste enskilda ha möjlighet att överklaga myndighetsbeslut.

Liberalernas Simona Mohamsson svarar egentligen inte på frågan, utan ägnar sig i stället åt lite självkritik, då hon menar att regeringen gick för hårt fram för att få till en sänkning av vargstammen, vilket krockade med EU-rätten.

Fjälljakten: läget oförändrat

Med tanke på vad partiledarna svarade inför förra valet, borde den heta frågan om allas rätt till jakt och fiske på statens marker i fjällen varit avgjord vid det här laget.

Så har det emellertid inte blivit, och sammanfattningsvis kan man säga att läget i princip är exakt detsamma som för fyra år sedan.

Partiledarnas svar är också liknande och de flesta av dem anser att det är markägaren staten som ska ansvara för upplåtelser av jakten och fisket – och inte enskilda samebyar. Simona Mohamsson (L) är luddigare i kanten och vill se lösningar som bygger på avvägningar mellan olika intressen. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar tycker att idén om att lokala föreningar ska sköta upplåtelserna är värd att gå vidare med.

Miljöpartiets Amanda Lind svarar att Girjasdomen i Högsta domstolen ska vara vägledande och att de rättigheter som den enskilda samebyn tillerkändes där ska regleras i lag för samtliga samebyar.

Enighet om Jägareförbundets roll

Vid nästa val firar Svenska Jägareförbundet 200 år. Om partiledarna får bestämma – och det får man väl anta att de får – kommer förbundets ställning som samhällsviktig aktör inte att försvagas under tiden fram till dess.

Tvärt om understryker samtliga Jägareförbundets betydelse för den svenska viltförvaltningen.

Långbänk om ny viltmyndighet

Lika lång tid, alltså 200 år, kommer det antagligen inte att ta innan frågan om en ny viltmyndighet har nått sitt avgörande, även om den dragits i långbänk. Under innevarande mandatperiod har frågan utretts, men mer än så har inte hänt, trots att regeringen haft alla möjligheter att inrätta den nya myndigheten, vilket Tidöpartierna sa att de skulle göra inför förra valet.

Läser man mellan raderna kan senfärdigheten bero på att partierna i regeringsunderlaget inte är överens om huruvida Polisens hantering av vapenlicenser ska överföras till den nya myndigheten.

Svaret på Svensk Jakts fråga inför höstens val kan sammanfattas med att S, V och MP tycker att Naturvårdsverket ska behålla uppdraget, medan de övriga – med undantag för L – vill ha en ny myndighet. För Simona Mohamsson (L) är Polisens hantering av vapenlicenser avgörande för hur partiet ska agera i framtiden. Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD), liksom Elisabeth Thand Ringqvist (C) anser att ansvaret för vapenlicenser ska ligga hos en jakt- och viltmyndighet.

Enklare vapenbyte

Tidöregeringen tog heller inte chansen i samband med att en ny vapenlagstiftning antogs, att genomföra reformen som flera av partierna drev som förslag under åren i opposition – ett system där vapen inom samma vapenklass kan bytas över disk hos auktoriserade vapenhandlare.

C, L, KD och SD vill införa en sådan ordning, medan M vilar på hanen men utan att stänga några dörrar. S är tveksamma till en sådan förändring. V har inte tagit ställning till förslaget och MP påpekar att frågan inte är tillräckligt utredd.

Nyordning i älgförvaltningen?

I riksdagen har socialdemokrater lagt förslag om att skogsbruket ska fråntas uppdraget som ordförande med utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna, för att ersättas av en oberoende ordförande. Detta för att nå konsensus i fler frågor och undvika att jägarna blir överkörda av skogsbrukets företrädare.

Magdalena Andersson (S) anser att jägare och markägare ska representeras lika med en oberoende ordförande. Amanda Lind (MP) ser fördelar med en sådan ordning, medan Nooshi Dadgostar (V) i stället vill ha myndighetsbeslut i frågorna.

Elisabeth Thand Ringqvist (C) anser inte att det finns behov av en oberoende ordförande och Jimmie Åkesson (SD) tror inte att en politiskt tillsatt ordförande blir oberoende. Ulf Kristersson (M) menar att det är markägarnas sak att ansvara för viltförvaltningen medan Simona Mohamsson (L) öppnar för att reformera älg förvaltningen utan att svara varken ja eller nej på frågan.

Den enda av partiledarna som delar S-ledarens uppfattning rakt av är Ebba Busch (KD) som menar att en ordförande som alla kan enas om har bättre förutsättningar att lyckas.

Partiledarnas svar på de Svensk Jakts frågor kan du ta del av via länkarna nedan. Med start i dag, den 20 augusti, publicerar vi en fråga – och partiledarnas svar – varje dag, fram till den 31 augusti.

Hela partiledarenkäten kan också läsas i Svensk Jakt nummer 9/2026.