Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd.
Vad vill dom åtta riksdagspartierna i dom olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med dom
jaktpolitiska talespersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars Henrik Andersson och idag är vi välkommen
till Emma Noren Miljöpartiet. Välkommen Emma.
Tackar.
Ja, indelningsvis en kort presentation. Vem är du Emma?
Ja, Emma Noren heter jag.
45 år, bor i Lysekil men uppvuxen i Karlstad.
Rötterna i Dalarna och det är där jag har min skog och det är där jag jagar.
Jag är ordförande för Miljö- och jordbruksutskottet i Sveriges Riksdag
och har varit riksdagsledamot sedan 2014-2018.
Då satt jag i riksdagen och sen kom jag in igen 2022.
Däremellan var jag ordförande för miljömålsberedning i Sverige.
Men jaktfrågorna har jag haft hand om i princip sedan 2014.
Du svarade nästan lite på min nästa fråga.
Vad vill du ha för relation till jakt? Att du jagar det har jag förstått.
Berätta lite vad jagar du och hur ser din jakt ut?
För mig är det framförallt älgjakten.
Den är lite av en hel reaktion.
Jag kommer från en familj som jagar, inte mamma och pappa.
Men bakåt i tiden, när jag var liten så var man alltid uppe på älgjakten
med morfar och hjälpte till.
Morfar var skogens man som gjorde knivar av älgjorden och monterade älgjorn
så att det alltid var ner i snickarbån med honom och försökte hjälpa till
och göra egna saker också.
Så att smycken av älgtänder och sånt där.
För mig har det alltid varit med och även med min farbror.
Och det var min farbror som också sa att nu ska du börja jaga också.
Det ville jag gärna, men det tog jag med tid.
Så i år är det faktiskt 2026.
Jag hade 20 års jubileum med egen bostad i skogen i alla fall.
Sådär, sådär. Och det är till Värmland du styr när det gäller jakt?
Nej, då är det Dalarna. Det är där släkten kommer ifrån.
Värmland hamnade vi för att mamma och pappa någon gång fick jobb där.
Men det är Dalarna som är rötterna.
Och det är där i Leksands kommun och i Gangnef som jag hårde till.
I en intervju med Sveriges Television sa förespråkröret Peter Eriksson
för något år sen att han upplevde en moralism i miljöpartiet som kan vara skadligt.
Och han nämnde att vegetarianer och veganer ser sig som bättre människor än de som äter kött.
Han tyckte att det är något som man kanske inte känner igen sig i så mycket.
Man känner igen sig igen i den bilden på landsbygden där man lever nära naturen.
Att vara en del av naturen och bo på landsbygden kan inte vara ett problem för Miljöpartiet sa han.
Tycker du den bilden stämmer på Miljöpartiet som han målade upp där?
Jag tycker att den kan vara den bilden som man ser utifrån på Miljöpartiet.
Vi som är i Miljöpartiet har en annan bild.
Jag vet inte vad Peter for efter det.
Våra starkaste fester är på landsbygden. Det tänker man inte på.
Det är i Gällivare, Jokkmåk och Åre.
Väldigt många av våra medlemmar och aktiva bor och verkar på landet.
Det är som folk är mest.
Vi har ett starkt ljuskyddsintresse och det har man oavsett.
Vi har också många som är både veganer och vegetarianer.
Det finns alla partier men jag tror inte att de tycker sig vara bättre än andra.
Det är en blandning.
Men ibland krockar de där intresserna eller tror sig krocka.
Då är det roligt att skriva om.
Du sätter en bild utifrån en samtidigt Peter Ehring som var högst invånad.
Han var språkrör och satt i EU och annat.
Han kom in från partiet och hade den bilden.
Jag vet inte i vilken kontext han sade det.
Men jag tror att det är mer så som man tror om oss än vad det faktiskt är.
Vi såg prov på det på den här kongressen.
Till exempel vår senaste höstas.
Det blev en diskussion om ordet nöjesjakt skulle vara med eller inte.
Det blev ett klart besked om att man inte ville ha med förbud mot nöjesjakt.
Det var så många som sa, vad är det?
Beroende på vad man har för bakgrund och pratar om olika saker.
Jag ska nog säga att vi har tagit stora kliv framåt.
För att faktiskt visa att vi är ett landsbygdsparti och ett parti för alla.
Så länge man vill ha en bättre framtid och skydda miljö och natur så är man välkommen oavsett.
Jag känner mig väldigt trygg med det.
Det är ganska många som jagar och bor på landet och har jakthundar och så vidare som finns i partiet.
Du kom tillbaka den bild utifrån att en del jägare som man kommer i kontakt med uppfattar också.
Kanske miljöpartiet som man säger inom citatet jaktfientligt parti.
Varför tror du att en del jägare uppfattar miljöpartiet som jaktfientligt?
Det har varit den här bilden sen och har det historiskt också varit.
Det är motioner från miljöpartiet där man har varit lite åt det hållet.
När man tittar på de senaste åren och de jaktmotionerna som vi lägger och vilka frågor vi driver inom jakten.
Och landsbygdspolitiken så är det inte det som är rådande och så som det ser ut idag.
Jag tror faktiskt inte att det har varit så historiskt heller.
Däremot så har det kanske varit en mindre höghudklipp som har låtit mer ibland.
Men vi har ju en annan syn.
Det är inte så att vi köper allting rakt av som jägarförmundet eller något annat säger.
Vi bildar ju sig en ekosstembaserad jakt.
Vi har sett jaktetiken högt och det gör ju alla, säger man sig.
Men när det gäller jakttider och sånt där och hur man ser på jakten.
Det är nog väldigt få miljöpartister som tycker att predatorjakt känns bra i magen.
Men däremot att skatta räntan och få ett bra kött och att det är en del av vildförvaltningen och skötsel av skogen.
Det tror jag alla ställer upp på.
En motion som uppnetecknas av bland annat Jacob Riesberg, Janine Alm-Eriksson, Ulrika Westerlund och Rebecca LeMain sägs att
rovdjursarten av varje lov och järv inte är livskraftiga.
Och så länge de inte är det ska licensjakt inte vara tillåtet.
Däremot att man kan under vissa förutsättningar gå med på skyddsjakt som en sista lösning.
Vad tycker du? Ska vi ha licensjakt på de här stora rovdjuran?
Så länge vi inte har gynnsam bevarande status på något djur så ska vi inte ha jakt på dem.
Och tittar vi på de upprättnade arterna så finns det ju inte en långsiktig gynnsam bevarande status.
Så då är det ju uteslutet och där skiljer vi väl och sånt.
Sen om det blir problem då har vi inga problem med att det ska vara skyddsjakt.
Sen har vi ju många förslag för hur man ska kunna öka samexistens då som det så fint brukar kallas.
Att man ska kunna ha tamdjur även i ett varje revir eller så.
Och där blir det ju konflikter men då måste de ju överbyggas med förebyggande åtgärder.
Det finns mycket nya saker man också kan göra.
Är det någon som ändå lyckas ta sig in eller så då är det ju skyddsjakt.
Men när vi har så låga stammar och de inte har kommit upp i livskraftig gynnsam långsiktig bevarande status heter det.
Då anser vi inte att det kan vara licensjakt på den.
Men då menar ni att det är ingen licensjakt idag som det ser ut?
Nej.
I varje akten också det snurrar väldigt många siffror och det är olika begreppen som du var inne på gynnsam bevarande status och så vidare.
Och nu har ju Tirepartierna här de vill ju ha ner varje stammen och man pratar om 170 individer och så vidare.
Hur resonerar ni miljöpartier?
Hur många varje ska Sverige ha? Har ni någon siffra?
Nej men när vi pratar om levande organismer och sånt då är det ju svårt att sätta en siffra utan det beror ju helt och hållet på förutsättningarna.
Det skulle ju kunna vara jättemånga varje men träffas de inte så blir de ju inte fler.
Utan det hänger ihop med vart reviren hur man kan få en konnektivitet mellan de individerna.
Utan det får vi vara upp till forskningen men ofta så brukar man ju prata biologiskt när man är själv biolog från början.
Om att man ska ha en population där man har 500 individer som också är reproducerande brukar ju vara en där.
Men då är det ju också satellitdjur med i den unga och gamla och så.
Men att sätta en siffra går inte eftersom Sverige är ett avlångt land och i vissa fall så kanske de inte kan gå emellan och så.
Men utan det får vi vara upp till forskarna och säga att nu har vi en gynnsam bevarande status.
Men att 170 vargar skulle vara det det är ju helt uteslutligt.
Från varg till hav ditt område.
Regeringen föreslåg häromdagen bara att jaktlagen ska göra oss tillämpliga och ekonomisk zon i syfte att tillåta jakt på säl i den zonen som jag förstår det.
Samtidigt så säger Sven-Gunnar Lundryd sälforskare från dina trakter tror jag om Västerbästa kusten.
Att Naturvårdsverket och hav kan inte säga att gråsäljsbeståndet minskat längs den svenska kusten.
Definitivt inte att den lilla jakt som skett har haft någon avgörande inverkan.
Miljöpartiet är lite restriktiv till jakt på säl. Kan du utveckla det?
Jag tycker att när man läser remissvaren från både Naturvårdsverket och havs- och vattemyndigheten så framgår det ju att vi vet för lite om hur en större jakt skulle påverka bestånden.
Det är ju bestånd som har kommit upp ganska fort från att de varit nedtryckta.
Sen är det också förändringar när jag har jaktlagstiftning om vem och vilka som ska jaga.
Det är också jaktetiska regler. Det är ganska svårt att jaga säl.
Jag har själv varit ute med Sven-Gunnar vid tillfälle i västkusten för att lära mig mer och varit ute på säljaft för att se hur det ser ut och det ska bärgas och skickas in.
Jag tror inte att det är rätt väg att gå att släppa på mer allmän jakt i öppet vatten.
Där tycker jag att om inte man lyssnar på vad Miljöpartiet säger så tycker jag att man ska lyssna på våra expertmyndigheter som faktiskt sitter med underlaget och de avstyrker det här förslaget.
Samtidigt påpekar också Sven-Gunnar, framförallt på västkusten, att torskbestånden har tagit stryk. Är det något som ni har uppnått samt också eller?
Ja, men där är det en annan sak. Allmän jakt på säl och skyddsjakt eller avgränsade områden.
Där ska man få effekt på fiskbestånden via att minska sälarna.
Då måste man minska området och rätt individer. Du kan åka ut på en kobbe och ta bort 200 individer, men tar du inte bort den som har lärt sig hur man går in i redskapen eller som ligger mitt i åmynningen, då får det ingen effekt.
Därför behövs det vara en ganska avancerad skyddsjakt för att få bukt med de individerna.
Vi har också på västkusten 8 fjordar området där man har ansökt om att få ta ner sälstammen i en fjord för att se om man kan få tillbaka torskleken.
Då är det ett avgränsat syfte och man vet vad man håller på med.
Där ser vi inga problem. Det kan vara det som behövs, men att bara ha en ökad jakt som man inte styr vart det sker, det kommer inte att få den effekten på fiskbestånden.
Sälen, 1988 dog tusentals sälar och miljön blev en viktig politisk fråga i den varrörelsen.
En del säger att Miljöpartiet lyckades tack vare sälfrågan att ta sig in i riksdagen här.
Är det därför ni är lite restriktiva att det har blivit ett symboldjur för er?
Nej, det tror jag inte, men det stämmer. Man brukar säga att det var tack vare säldöden för det var då man fick miljöfrågan på agendan ordentligt.
Då hade vi också en väldigt liten stamm och vi ska veta att nu har den kommit tillbaka och det ska vi vara glada för.
Samtidigt vet vi inte riktigt hur den mår. Man ser att den har ett mindre späcklager.
Vi har en hel obalans i Östersjön, men även på västkusten, som tycker in sälarna mycket närmare land för det finns inte fisk i utsjön.
Så det här är en del av hur hela ekosystemet ser ut.
Men skulle vi bygga upp våra fiskbestånd så det finns mer mat i havet, då skulle vi inte heller få samma konkurrenssituation med en människa.
Sen ska vi veta att i många länder, även runt Östersjön, så är det fortfarande så att man har en helt annan diskussion om sälarna.
Vad vi har i Sverige med att man ska skydda alla och där är även skyddsjakt kontroversiellt.
Från hav till fjäll ber oss norrut från västkusten och havendal till fjällen.
I vår valankät, Svenska Jakt nummer 9, 2022, så sa dåvarande språkröret Per Bolund att ni ville invänta renemarktskommitténs förslag
innan hon uttalade sig om samerbyar ska ha en ensam rätt att upplåta jakten och fisket på statens mark.
Efter det har det kommit delbetänkande och kommittén lades ner.
Men vad tycker ni nu med det partiet? Ska samerbyar ha ensam rätt att upplåta jakten på statens mark och från odlingsgränsen?
Vi är väldigt ledsna över att renemarktskommittén lades ner istället för att den fick fullfölja sitt uppdrag och eventuellt också med ett utökat uppdrag
för att under tiden så kom det fram fler frågor som behövde lösas.
Det är en het potatis för många som vill vara med och jag och partiet, vi vill ju att renemarktskommittén på ett annat sätt ska fortsätta
så att vi löser den här en gång för alla. Vår utgångspunkt är ju att Gilias domen ska vara vägledande
men en utredning måste belysa alla frågor och sedan får man ett förslag att komma fram till.
Nu är vi ju tillbaka till att hela havet stormar och där vill vi inte vara.
Vi tycker att samerbyarnas jakt och fiskerättigheter ska regleras i lag, det ska inte vara i rättsprocesser
och då måste vi också ha ny lagstiftning så att vi lever upp till våra förpliktet, vi ska respektera samernas rättigheter och urfolk
men vi ska också se till att bejakta den gemensamma resurs som fjällen är, de många har relation till.
Men den frågan är så komplex att vi vill se till att den utredningen får fortsätta, eventuellt med ett utökat eller annat uppdrag
och det har ju landsbygdsministern och andra Nersjön att de skulle få ett nytt uppdrag men det har ju inte skett
och det är jag väldigt besviken på för det gör ju att alla hamnar i limbo och vi ser fler och fler rättsprocesser.
Samtidigt så, du rinner på att Gilias domen ska vara lite styrande och där kommer vi fram till att Gilias hade en ensam rätt
men tycker du att det är en ensam rätt som bara samerbyar ska ha eller som ska komma hela det samiska folket till det eller?
Som sagt, den ska vara vägledande, den har kommit fram men det måste ju vara en del i en sån här utredning att se hur det är
men en ny lagstiftning, den ska ju respektera samernas rättigheter som urfolk, vi får kritik från FN för att vi inte gör detta
De har en unik ställning men vi måste ju också se till att även annan lokalbefolkning och samer utanför samerbyarna,
jägarfiskare också har möjlighet att vara i fjällen men på vilket sätt och hur det ska vara,
det måste vara jurister som tar fram de här förslagen, det vore dumt att hitta på någonting för då blir det ytterligare en brandflackfackla
in i en redan effekterad diskussion utan vi vill se att det utreds ordentligt så det finns substans i det som blir
Som du säger då, utredas av jurister och annat men i slutändan, tycker du det är ni i politiken som ska sätta ner fort en ingång
för alla som uttryckte det någon gång och så är det politiken som ska avgöra hur det ska se ut i praktiken framgent?
Det är ju faktiskt vårt uppdrag att vi är utifrån fakta, vi kan skriva stiftar lagar och vi kan tillsätta budgetar, det är det enda man har politikerna till
Men vi måste ju fatta medvetna och bra beslut och därför har vi ett utredningsväsende i Sverige som också då
ska belysa frågor och lägga fram bra underlag för förslag
Sen ibland händer det att politiken inte går på en utredningsförslag eller hittar på något annat
Men vi måste ju ha ett underlag som är solitt så att man kan göra bra, goda och medvetna beslut
Vi kan släppa fjällen där och gå in på det du nosade på lite tidigare, det här ekosystembaserade viltförvaltning
som ni vill vurma lite grann för, som då ska ta hänsyn till vilken bärkraft marken har, vilka arter som finns där och hur de integrerar med varann
Hur konkret ska det göras i praktiken en ekosystembaserad viltförvaltning?
Vi ser ju att det är problem när vi har en arts förvaltning som det är idag, om vi tittar på älg och sånt
Vi har fått in flera vilslag, det går upp och ner i populationerna
Tittar man på klövvilt så ser det ju helt annorlunda ut idag, framförallt mellan Sverige mot vad det gjorde innan
Och de påverkar ju varandra och de påverkar också omgivningen på olika sätt
Så ska man kunna få en bra förvaltning så måste man se till flera arter men också det omgivande landskapet
Vi har ju det några år sedan, det har väl lagt sig det mesta, men när det gäller utfordring till exempel
Hur ska man ställa sig till det, hur påverkar det lantbruket bredvid?
När vi tittar på skogssidan så är det ju allt från att man äter toppar till att man fägar hornen
Och kan göra stora förörelser
Så hur mycket vilt kan vi ha på olika ställen och vilken sort? Det måste finnas med
Och vi har också rovdjur som ska ha mat och det måste ju också ingå tycker vi då i en förvaltning
Sen är det ju svårt, det är ju också olika förutsättningar, det måste vara ganska lokalt
Men såsom älvförvaltningen är ju då med en art, då börjar man prata lite mer om fleras förvaltning
Och det tycker jag är ett bra första steg att man tittar på klövdjurviltningopan
Vi tror att ska man få en bättre helhet som också kanske ökad acceptans från samhället
Och för ökningen, för den delen minskningen av olika populationer så behöver man nog även få in det omgivna landskapet på ett bättre sätt än idag
Kan en lösning vara, om vi ser här i norr och även i Dalarna, där är ju viltvarsområdena ganska dominerande
Sen från Dalarven och uppåt, det finns även i sydmen, men är det en modell av viltvarsområden att man kan hantera dem här
Den ekosystembaserade vildförvaltningen inom sådana eller?
Ja men det tror jag, sen får dom nog vara lite olika stora men det är ju en del i det
Så jag tror att det är någonting på spåren men att man nog behöver tänka ännu lite mer för det är inte alltid okontroverserat för dom heller
Men det är ju ett steg på rätt väg
Du nämnde älgen här och du jagar också älgen och den har ju rödlistats, är du orolig för älgens framtid i Sverige?
Nej, att den blev rödlistad, det är ju på grund av politiska beslut
Rödlistningen handlar ju om hur fort en population minskar kan man säga
Så att den inte är hotad för det men den har gått från en nivå till en mindre nivå på en ganska snabb tid
Men det är ju utifrån plan
Sen så har man ju sett att minskningen av älgstammen har ju ändå inte påverkat beteskadorna på samma sätt
Och vi tror ju att det är bara fel väg att gå och vill ju att man ska bygga upp älgstammen igen
Men jag är inte orolig för älgens framtid men jag kan tycka att de skogliga intresserna har fått för stort inflytande i hur stor älgstamm vi ska ha
Och apropå det tycker ni i Miljöpartiet att markägarsidan fortsatt ska ha en utslagsröst i de här förvaltningsgrupperna?
Vi är ju försiktigt positiva till det förslaget som kommer från Socialdemokraterna eller från Isepp Fromm i alla fall
Om att man skulle ha en oberoende utslagsröst som ordförande till exempel
Så att ingen sida är den som har utslagsrösten
Men sen att hitta en oberoende person, det kan man väl läsa ju sådant där
Men det tycker vi är ett intressant förslag och vi gärna skulle vilja veta mer om det skulle faktiskt kunna lösa en del
Det är valår och val här i höst, kommer du få tid att jaga någonting tror du?
Det beror helt och hållet på hur snabbt den här regeringsbildningen går
Någon gång så har det varit jättelungt och jag har kunnat jaga älg för att det har varit så dyrt förhandlingar
Någon gång så har det inte blivit någonting alls
Året 2018 i det valet då åkte jag ur riksdagen, var lite väntat men gjorde det så då var jag på älgjakt
Eftersom det inte fanns någon regering på plats så satt jag fortfarande i förhandlingsgruppen för partiet
Det trodde jag att jag var apoliterad på men mitt under älgjakten när jag hade faktiskt fått fälla en älg och stod och höll på att ta ur
Då ringde de och jag var ju tvungen att urka av mig in på händerna och så stå mitt i skogen där och diskutera
Då kändes det väldigt absurt, men det hade jag inte förväntat mig att den skulle ringa då hade jag inte gått ut förstås
Men de har förenats de två intressena
Ja men med dom orderna så är det dags för oss att som sagt runda av och vi ses från Svenska Jakt
Stort tack Emma för att du tog dig tid med oss och svarade på våra frågor, tack så hemskt mycket
Tack själva

Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd.
Ja, vad vill de åtta riksdagspartierna i de olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför att intervjua och samtala med de jaktpolitiska talespersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars Henrik Andersson
och idag säger vi välkommen till Elin Nilsson från Liberalerna.
Kort presentation, vem är Elin och vad har du för relation till jakt?
Stort tack!
Vem är jag? Jag är riksdagsledamot sedan hösten 2022.
Jag är uppväxt i Lekebergs kommun mellan Örebro och Karlskoga
och min relation till jakt är något som alltid har funnits där.
Jag är uppväxt i en jagande familj med pappa, farfar och farbröder som har jagat mycket.
Så det var något helt naturligt och något som när jag var liten trodde att alla gjorde.
Jag brukar ta en anekdot när jag…
Jag tror att jag var 11-12 år när jag insåg att alla barn inte åt spaghetti och kött
för såg sig gjort på älgfärs.
Jakt var en naturlig del av livet.
Jag noterade här också att du nyligen var tillsammans med några andra riksdagsledamöter
i Ukraina.
Där kan jag tänka mig att verkligheten ser helt annorlunda ut än vad den kanske ser ut för oss.
Det är också aktuellt just det här med civil beredskap och så.
Vad ser du där? Vad kan jägarna bidra när det gäller den civila beredskapen?
Väldigt mycket skulle jag säga.
Det är väldigt märkligt att befinna sig i ett land i krig som Ukraina är.
När flyglarmen inte ljuder och när det inte har varit några attacker på länge
så löper livet på så vanligt som det går.
Men man reflekterar ändå över att människor i Ukraina är väldigt bra på beredskap.
Om man ska koppla det till din fråga så tror jag att jägarna är en viktig tillgång
eller jägarkåren är en viktig tillgång om vi skulle hamna i ett läge av när det faktiskt blir krig.
Dels för att det är bra med vapen vana men också för att man är van att orientera sig i skogomark
och hantigga ibland svåra situationer.
Det är någonting jag försöker lyfta när jag pratar jakt och om jägarkåren.
Och sen också med viltkjuttet och så vidare som jägarkåren bidrar med.
Ja självklart, det är ju ett levande livsmedelsberedskapslager som är jätteviktigt.
Jag tänker om man kopplar det lite till situationen med afrikansk svinpest
och utbrottet som var i Fagerstad.
Det såg man ju verkligen hur snabbt jägarna kan mobilisera och vara med att lösa problemen som vi har
och det gäller ju många fler saker än utbrott av smittsamma sjukdomar.
Jag lyssnade också på en riksdagsdebatt och du menade att det här är en nyans
som har tappats bort i debatten just jägarnas möjlighet att bidra när det gäller den civila beredskapen.
Ja, jag tycker det. Vi pratar ju väldigt mycket civil beredskap nu.
Det är nästan oavsett vilket ämnesområde man jobbar med som politiker i riksdagen
så är det ju en del av de frågor man jobbar med.
Men jag tycker att vi behöver lyfta fram jägarkårens roll i den civila beredskapen mer
och också koppla till skjutbanor och att det är viktigt med människor som har vapenvana.
Och på tal om nyanser, jaktebatten saknar ofta viktiga nyanser och är polariserad anser du, så hör jag någonstans.
Vad kan det få för konsekvenser?
Det får ju konsekvenserna att diskussionerna om de här frågorna inte blir så sakliga ofta.
Jag kommer ifrån ett av Sveriges vargtätaste områden där mellan Örebro och Kanskoga,
söder av Vilingsberg. Det är ett tag så kändes det som att vi hade väldigt många vargar
här för några år sedan och väldigt mycket vargar och det har varit så under ganska lång tid.
Och det har gjort att man nästan inte har kunnat prata om de här frågorna för att det har blivit så otroligt hätskt.
Och det gör ju att man tappar nyanserna. Det är ju inte bra, vi behöver ju ha en sansad diskussion av frågor
för det är ju frågor som berör människor i deras vardag.
Ja, och när det gäller just jägar och framförallt de som jagar de stora rovdjuren där
så var det ju nyligen en debatt i riksdagen. Det antogs väl också att det blir nya sekretessbestämmelser.
Vad gäller den biten, kan du utveckla det lite grann?
Ja, det blir ju så nu att uppgifter om vem som deltar i licensjakten på bland annat varg
kommer inte längre att kunna begäras utifrån myndigheterna. Det har tidigare varit så att det har varit offentliga uppgifter
vilket har gjort att personer som har deltagit i jakten har kunnat bli uppsökta hemma eller kontaktade
och jag tror också att det har gjort att vissa faktiskt har valt att inte delta i jakten.
Och man får absolut självklart vara emot vargjakt och björnjakt och lojakt sådär
men man får ju använda rimliga demokratiska sätt att uttrycka det på hat och hot och trakasserier är aldrig okej.
Inte någonsin oavsett vad det gäller.
Vi har nog nosat lite grann på vargen där och jag tänkte att vi ska fortsätta i det spåret.
Naturvårdsverket fick ju uppdrag att redovisa att det var referensvärde på 170 vargar
men domstolarna säger nej till referensvärdet och EU-kommissionen ifrågasätter siffran.
Är det en realistisk ansen i Liberalerna?
Jag tror så här i efterhand att vi hade tjänat på att lägga oss lite högre.
Nu var ju ändå tanken att det här inte skulle vara 170 vargar i år utan att det skulle ske över tid
men det kanske ändå blev så att vi gick fram lite för hårt och det blev ett bakslag.
Det vi säger är att vargstammen ska ha en gynnsam bevarande status.
Vi ska ha varg i Sverige men dom ska vara färre och på en mer rimlig nivå
så att det inte påverkar människor så mycket i deras var.
Vad säger ni i Liberalen och hur många vargar ska vi ha i Sverige?
Jag brukar försöka undvika och ange en exakt siffra men dom ska ju bli betydligt färre.
Det är många som tvärsäkert säger 170 vargar.
Där tycker jag att man behöver vara lite försiktig med ett exakt antal
för vi vill ju inte få så få vargar att man inte längre kan fatta beslut om skyddsjakt
när det behövs. Att det blir nej på allt sånt.
För det är ju en situation man skulle kunna hamna i och det vore väldigt olyckligt
om man har problem med individer som inte kan avlivas.
Nyligen prövades också en paragraf 28 där en hundägare sköter en varg
för att skydda sin hund. Jägaren blev fälld för jaktbrott.
Vad tycker du om den domen?
Nu ska jag väl inte recensera domstols beslut men det är ju inte en rimlig ordning.
Man ska faktiskt ha rätt att skydda sina djur oavsett om det gäller jakthundar
eller boskapsdjur. Attacken ska inte behöva vara påbörjad.
Det ska räcka att man upplever att hunden är hotad eller utsatt för fara.
Vi lämnar vargen och går till fjälljakten.
Där är det nu aviserat att det ska ske en utredning i frågan.
Men vad tycker ni liberalerna? Ska samebyer ha ensamrätt att upplåta jakten
på statens mark och vann ordningsgränsen?
Det här är en av de svåraste frågorna vi har att hantera i svensk politik.
Det är så otroligt många målkonflikter kopplat till samefrågan och jaktfrågan.
Hur ordningen ska vara behöver utredas ordentligt.
Sen har vi sagt att vi vill ha en ny utredning som kan genomlysa de här frågorna ordentligt.
Vem som ska ha rätt att upplåta jakten får man väl avakta vad en sådan utredning säger.
Men med det sagt är det viktigt att olika intressen och olika grupper beaktas.
För som det är nu där delar av fjällen stängs av för människor som jagat i generationer
på den här marken, det är inte heller rimligt.
Jakob Olofsgård som satsade som ledamord för liberalerna i Renmarkskommittén
Han skrev ett särskilt yttrande i det delbetänkande som lades fram.
Där skrev han att liberalerna anser att efter Girjastomen blivit tydligt att lagstiftningen
måste ses över och anpassas till urminneshävd.
Det var någonting som Girjastomen sa också att här hade Girjassen en bättre rädd
och baserat på urminneshävd.
Är det någonting som fortfarande liberalerna står för?
Urminneshävd är en av alla aspekter som man behöver ta hänsyn till.
Urminneshävd ska värnas men jag är inte lika tvärsäker på att det innebär
att det är samebyarna som ska ha rätt att upplåta jakten.
Det är helt uppenbart att det har skapat otroliga spänningar lokalt.
Vi hade riksmöte här för en månad sen samma vecka som Kristdemokraterna skrev
den där debattartikeln om samefrågan.
Då spenderade jag ganska mycket tid under den här helgen och pratade med
liberala företrädare från norra Sverige som lever i de områden där de här frågorna är aktuella.
Jag gör inte det.
Jag tror att det är svårt att förstå hur komplext det här är när man inte upplever det i vardagen.
Men det som kommer fram där är att man ser verkligen behov av att genomlysa
de här frågorna ordentligt och ta ett vidare grepp.
Men sen när man också mår om att det är en balanserad röst i det här, det är så komplext.
Det viktiga nu för oss är att få till bra utredningsdirektiv och sen att det tillsätts en utredning
och sen får vi avakta vad en sån kommer fram till.
Jag tycker man ska vara försiktig med att vara för tvärsäker med vad man vill nå i de här frågorna.
Man har ju försökt utreda det och Redemannens kommittén lades ju ner och som du beskriver
kanske en ny utredning som är på gång.
Johan Persson, förra partiledaren i Liberalerna sa i vår valankät att det är viktigt
att olika grupperstalan kommer fram och att man på lokal nivå finner samförståndslösningar
som inkluderar alla och som bor och verkar i de berörda områdena inklusive i lägerna.
Men fortfarande återstår ju frågan hur ska det gå till konkret?
Är det inte dags för politiken att någon gång sätta ner foten och kanske säga hur det ska vara
istället för att tillsätta utredning på utredning? Vad tycker du?
Både och. Det är vårt ansvar som politiker att sätta ner foten i det här
men för det så behöver vi ju ha ett gediget underlag och jag tror att en svårighet
eller bryggist med Redemannens kommittén som lades ner det var att det var en parlamentarisk
utredning. Det är ofta ganska klurigt när det finns liksom politiska spänningar i gruppen
vilket i och för sig också kan vara bra för att man ska hitta någon samsyn sådär.
Men jag tror mer på ett riktigt bra utredningsdirektiv och en utredare sen
som får genomföra utredningen och sen så får vi förhoppningsvis ett väldigt bra underlag
att gå vidare med sen. Jag tror att det är en mer framkomlig väg.
Ja, vi kan lämna fjällen bakom oss och gå in på frågan om älgen. Det kanske stora
jaktviltet både bokstavligt och vidligt för många jägare.
Älgen har ju rödlistans och så är du orolig för älgens framtid i Sverige?
Både ja och nej. Inte så mycket på grund av rödlistan. Jag tänker att rödlistan
lite ibland har spelat ut sin roll kanske. Att älgen hamnar där beror ju på att
stammen har minskat men att den har ju gjort det genom ett aktivt förvaltande
och på vissa platser i Sverige finns det otroligt mycket älg.
Där behöver man ju inte vara orolig för älgens fortlevnad.
Sen finns det ju en oro för att älgstammen på vissa håll i Sverige mår väldigt dåligt.
Det är ju väldigt bekymmersamt och man vet ju inte heller riktigt vad det beror på.
Jag tror att Öland och Östergötland har väl sådana exempel.
Och där skulle jag säga att det behövs mer forskning på vad orsaken är.
Om det är klimatförändringarna med förändrad tillgång på mat eller om det är
varmare. Det är ju oroväckande att stammen inte mår bra på vissa håll.
Men att älgen är på rödlistan är jag inte bekymrad över.
Nu pågår också en jakttidsprocess och där har Naturvarsverket kommit med en del
förslag, bland annat vad gäller jakttider på älg. Vad tycker ni liberalerna?
Ska älg jagas i februari och ska det vara möjligt med skyddsjakt på älgkalv
på eget initiativ?
Ja men den sista frågan först. Jakt på älgkalv på eget initiativ, det tycker jag inte.
Och jakttiderna, där behöver man vara försiktig. Jag tror snarare att nuvarande
tider är bättre. Men sen, ja det är ju våran ingång i de diskussioner
hur vi ska hantera Naturvårdsverkets förslag. Och det kommer att presenteras
här under försommaren tror jag.
Älgförvaltningen som den ser ut idag, den togs i bruk 2012 och det innebär
att märkägarsidan i älgförvaltningsområdena har utslagsrust och styr därmed
förvaltningen. Är det en ordning som ni i Liberalerna vill fortsätta med
i älgförvaltningen?
Det tål ju att diskuteras. Men en viktig utgångspunkt i många frågor
som jag jobbar med det är ju att den som äger marken ska ha mycket att säga till om.
Och där blir det ju, det behöver ju ligga ett ganska stort tyngdpunkt vid den som
äger marken och att den har mycket att säga till om. Men ja, viltförvaltningsdelegationerna
fungerar väl lite si och så ute i landet. Jag tror att det varierar en del.
Om man ser trender inom svensk viltförvaltning, det är att vi kanske går allt mer
från allmän jakt som den beståndsreglerande delen av förvaltningen
till en allt större del av skyddsjakt. Ett exempel är till exempel beslutet att ta till
återskyddsjakt på Dovgjort i hela län, när skaleproblematiken är lokal.
Anser du att det här är en utveckling i rätt riktning?
Nej, det bästa är ju att vi har en så aktiv och balanserad förvaltning
så att den allmänna jakten reglerar bestånden. Det tänker jag är utgångspunkten.
Men sen är ju skyddsjakt ett viktigt verktyg lokalt där det behövs.
Vi ser ju väldigt stora jordbestånd eller mycket vildsvin eller gess, där det kan vara befogat.
Utgångspunkten måste ju vara att vi har en så välfungerande förvaltning
att skyddsjakten inte är det primära.
Ja, vi börjar så småramma och slutet av den här intervjun ni hade haft inom liberalerna.
Vad kallar ni det i liberalerna?
Riksmöte.
Hur gick tongkongarna där i jaktfrågorna?
Är liberalerna ett, om man får uttrycka det så, jaktvänligt eller ett parti eller jaktfientligt?
Jag skulle säga att vi är ett jaktvänligt parti.
Det är väl bland de som är intresserade av miljö- och djurskyddsfrågor och viltförvaltning
så har vi en väldigt positiv syn på jakt.
Det är en viktig del av det svenska kulturarvet och av en levande landsbygd
och värnandet av friluftslivet och sådär.
Så jag har en positiv syn på jakt.
Bra, det får bli dina slutord i den här intervjun
och vi säger stort tack för att du tog dig tid att svara på våra frågor.
Tack så mycket.
Du har lyssnat på en podcast från Svensk Jakt.
Intervieware Lars Henrik Andersson.
Klippning Olle Olsson.
Ansvarig utgivare Martin Kjellberg.

Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd, ja vad vill de åtta riksdagspartierna i de olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med de jaktpolitiska talspersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars-Andersson och idag säger vi välkommen till Helena Lindahls Centerpartiet.
Kort presentation, vem är du Helena och vad har du för relation till jakt?
Jag är Lantis, jag är av födsel och hejdad vana. Jag bor i Västerbotten i Gumbodahamn som ligger i Eroberfors kommun.
Och i relation till jakt, jag har inte tagit jägarexamen än, men jag håller på och jag ska iväg till Östermalm och övningsskjuta snart.
Så jag hoppas väl att den här jaktlicensen ska komma snart. Så det känns spännande, men det är svårt med fåglar.
Ja, det brukar vara jägarexamen som många tycker är svår att starta kännedom och känna igen de olika fåglarna.
Men jag kan tänka mig i det området, Västerbotten är ett starkt jaktlän så du känner säkert många jägare.
Absolut, och jag har varit med på jakt också med vänner och nästan var och varannan kompis är ju jägare.
Så det är ju inte främmande för mig alls.
Vi tänkte börja med var igen. Vi börjar med den fråga som är både het och känslosam ibland.
Och i en eventuell regeringsbildning kanske Centerpartiet ska förhandla med de olika partierna.
Framförallt med Vänster kanske och Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Vänsterpartiet har föreslagit att licensjakt på stora rovdjur, särskilt varg och rovdjur ska upphöra.
Medan ni Centerpartiet säger att vargstammen som ett första steg ska förvaltas ner mot riksdagens tidligare beslut på 170 individer.
Hur ska ni komma överens om målen med vargen efter valet?
För det första ska jag väl säga att det är ju inte alls säkert att vi kommer att sitta i någon regering och vem vi kommer att sitta med.
Det är väldigt oklart än. Jag är väl själv inte överförtjust i tanken på V och MP eftersom vi har så demetralt olika åsikter när det gäller jakt, skog och jordbruk.
Men det är ju ingen hemlighet att det är så med Centerpartiet.
Men jag vill bara ha sagt att det är väldigt oklart hur det kommer bli efter valet.
Men jag kan väl ändå säga Centerpartiets ingång när det gäller de här frågorna kring varg.
Och vi står ju bakom det här nuvarande referensvärdet som vi tog beslut om i riksdagen på 170 individer.
Och på längre sikt vill vi faktiskt att det ska uppgå till maximalt 150 individer.
Och då tänker vi oss ungefär 15 föringringar också med det.
Så det är klart att det är väldigt olika jämförelser med vissa partier.
Men jag tror inte att man ska bli så förvånad när det gäller Centerpartiet och vår inställning till jaktfrågan och i det här fallet vargen.
Naturvårdsverket fick i uppdrag att redovisa ett referensvärde på 170 vargar.
Men domstolarna säger nej till det referensvärdet och EU-kommissionen ifrågasätter också siffran.
Är den realistisk?
Jo men jag tror att den kan vara realistisk.
Problemet är ändå bara det att jag tror att regeringen kanske inte helt fullt gjorde sin hemläxa innan det här blev stoppat.
Man kräver både från EU-håll och även då från domstolarna att det ska finnas en bättre forskning på just det här med hur man ska ha en livskraftig vargstam.
Och den forskning som finns nu det är ju en som man har tagit fram med gemensamma mål med Norge och den är ju över 20 år gammal.
Så jag tror att man skulle behöva ha en ny forskning som visar på att vi kan ha en livskraftig vargstam med 170 individer.
Det är ju det ena. Och sen så behöver man kanske också visa hur man ska jobba med föryngring så att det inte ska bli alldeles för mycket innehavel.
Man kanske behöver jobba mer med naturliga vandringsvägar till exempel från andra nordiska länder och så vidare.
Det har man ju kanske inte gjort och då blev det ju nej eftersom att licensjakten var egentligen det enda som man hade.
Och sen fick man luta sig tillbaka på gammal forskning och jag tror att det räckte inte helt enkelt.
Så jag tror att man behöver göra sådana saker och då tror jag att det är möjligt att komma framåt.
Nyligen prövades en så kallad paragraf 28 där den hundägare då sköt en varg för att skydda sin hund.
Och jägaren blev då fälld för jaktbrott i samband med det. Vad tycker du om den domen?
Jag tycker att det är fruktansvärt. Vad skulle den hundägaren ha gjort?
Jag tror att han gjorde väl det som jag tror varje jägare skulle ha gjort i den situationen.
Centerpartiet, ni vill ju också ha en effektivare skyddsjakt och ni vill minska antalet vargar i de mesta rovdjursstäta områdena.
Hur ska det gå till rent konkret?
Ja men jag tänker att jag börjar med Århuskonventionen. Jag var ju inne på det tidigare också under vårat samtal.
Men det är väldigt svårt att göra något åt Århuskonventionen på EU-nivå.
Men däremot så kan man göra något åt den svenska implementeringen.
Sverige har ju en tendens att gärna vilja överimplementera ganska mycket av EUs olika reglementen.
Och då tänker vi att man skulle kunna på nationell nivå se över.
Vilka ska kunna överklaga då? Ska alla kunna överklaga och ska det vara gratis?
Det kanske skulle kunna vara behäftat med en kostnad.
Det kanske skulle kunna vara så att det är bara de som är i en geografisk närhet.
Någon organisation, idé eller organisation som kan överklaga.
Man kanske måste ha funnits ett visst antal år.
Så det är inte bara någon nybildad Facebook-grupp med fem stycken personer som kan överklaga.
Och det är ju någonting som skulle kunna göra att det blir mer effektivt att ta mindre tid. Det är ett förslag.
Sen ett annat är ju att vi håller med Jägarförbundet att det behövs egentligen bara ett angrepp från varg som ska krävas.
Till exempel om det är så att en fårbesättning har blivit dödad eller skadad för att bedriva skyddsjakt.
Och det är möjligt att kunna göra det idag eftersom vad jag förstår så har EU sänkt vargens skyddstatus.
Och då borde Naturvårdsverket kunna se över sina riktlinjer igen så att man skulle kunna göra det här.
Sen har vi ju tidigare år också haft utskottsinitiativ här i riksdagen.
Till exempel med mannen som sköt en varg för att skydda sin hund.
Och vi vill öppna upp möjligheten för att utöva akut skyddsjakt på eget initiativ.
För att skydda tamdjur eller helt enkelt sitt husdjur.
Ytterligare en sak som är ganska viktig ändå i sammanhanget och det kanske inte gör att det blir mer effektivt men det är ändå viktigt att nämna.
Vi tycker att det ska införas en sekretess vid skyddsjakt.
Och att den är ju visserligen med i den nya jaktlagsutredningen.
Men vi vill ändå följa upp så att det blir väldigt säkert att bedriva skyddsjakt helt enkelt.
Så att det verkligen efterförs. Så det är några saker.
Centerpartiet, ni vill också minska vilsvinststammen.
Är skottpengar en av lösningarna eller hur ser ni hur ska vilsvinststammen komma ner?
Alltså vi har ju tagit ett beslut på våran stämma att vi tycker att man ska ha skottpeng.
Men under en begränsad tid och kanske i ett begränsat område.
Och det har vi ju inte idag och det är klart att om man tänker efter när det var den här afrikanska svinpesten.
Så hade ju det här varit ett sådant system hade ju varit väldigt bra.
Så att vi är för det men med vissa ramar så att säga.
Och sen så tänker vi också att när det gäller vilsvin.
Jag vet ju att det här är kanske bara en liten del i det hela förutom skottpeng.
Men vi ser ju på vilsvin som någonting som inte går att äta men det gör det ju.
Jag har ju varit på många resor i Europa där man till exempel serverar vilsvin.
På menyn på olika restauranger och det är ju också någonting som man skulle kunna ha som en beredskapsfråga.
Och det här skulle behöva utredas på ett bättre sätt att vi också skulle kunna använda det som föda.
Och jag vet ju att det kanske också inte helt enkelt är den enda lösningen för att minska på vilsvinstammen.
Men jag tycker ändå att den är värd att apostroferas.
För det är ju ändå någonting som kan ses som mat och ses som helt enkelt föda på många andra ställen.
Och varför skulle inte vi kunna göra det.
Och jag vet att Svenska Jägarförbundet har varit inne på det där flera gånger.
Och det är någonting som vi skulle kunna se över på ett helt annat sätt.
Och kanske skulle det också attrahera en större jakt om man skulle kunna göra på det sättet.
Trenden inom svensk vildförvaltning får man väl säga är att man kanske undrar att vi går med från allmän jakt
som den beståndsreglerande delen av förvaltningen till en allstörre del utgörs av skyddsjakt.
Ett exempel är besluten att tillåta skyddsjakt på dovgjort i hela län.
När skaleproblematiken är lokal, anser du att det är en utveckling i rätt riktning?
Nej, egentligen tycker vi att den allmänna jakten är den bästa.
Därför har man till exempel, och den behöver vara mer lokal.
För det kan ju se olika ut i ett län.
Och vi anser att det förvaltas bäst lokal.
Hur det där ska se ut.
Skyddsjakt är väl kanske mer någonting som man skulle kunna ta till
om det är så att det är speciella, om det är väldigt mycket vildskador i trafiken
eller om det är stora skador i jordbruket.
Men den allmänna jakten tjänar oss väl.
Och det vill vi också fortsättningsvis se.
Men helt enkelt, mer lokala preferenser.
Som du säger, till exempel att kunna ha dovgjort i ett helt län.
Det kanske inte är allmän jakt, det kanske inte är det mest efter en strävansvärda
utan det kanske är också så att man behöver titta lokalt.
För utmaningarna finns inte som oftast i hela länet utan mer i olika områden.
Från skyddsjakt på varje och även klövvilt till fjällen
och den fråga som är i alla fall ganska het här uppe i norr.
Det är frågan om fjälljaktens framtid.
Tycker Centerpartiet att samebyen ska ha ensam rätt att upplåta
jakten på statens märk ovan ordningsgränsen?
Vi tycker att det är staten som ska ansvara för det
och det lokalt via länsstyrelserna, precis som det har varit förut.
Vi hoppas att det ska tillsättas en ny utredning kring de här frågorna
för det finns en del som man behöver lösa.
Vad jag förstår så är det på gång och eventuellt som jag har varit med
en ensam utredare med en expertgrupp.
Jag hoppas att den kommer att komma till stånd med tydliga direktiv genom valet.
Men enligt det jag hör så är det på gång.
Vad är ditt partis budskap till de jägare som kanske är oroliga
att mista möjligheten i framtiden att jaga i fjällen?
Det är självklart, jag är ju själv från norra Sverige
och jag och mitt parti förstår den här oron.
Vi tycker att det är viktigt att alla ska ha möjlighet att jaga och fiska i fjällen.
Därför är det viktigt att man måste ha en politisk lösning på den här frågan
och inte låta domstolar avgöra det här.
För då kommer det ju att dra ut på tiden i åratal.
Precis som säkert du och andra vet så är det ju redan en enormt infekterad fråga.
Det blir ju inte enklare om det här ska dra ut på tiden.
Jag tror nog att politiken kan lösa det ganska mycket och det gärna snart.
Jag tycker också att det är bra att justitiekanslen också använder sig
av den lag som riksdagen har stiftat när det gäller renäringslagen.
Den använder man ju inte under Girjas målet,
men den kommer man ju att använda nu och det tycker jag är bra.
För är det så att riksdagen har stiftat en lag
så tycker jag att det är konstigt att man inte använder sig av gällande lag.
I alla fall inte tills man har beslutat någonting annat.
Som du beskrev, det är en infekterad fråga.
Nyligen gjorde Kristdemokraterna ett utspel i blandar svenska dagbladet
en debattartikel där man skrev att när marken ägs av staten
ska också staten slå fast att jakt och fiske fortsatt ska upplådes av staten
och vara tillgänglig för armenheten.
Vanliga jägare, fisker och familjer ska inte steg för steg trängas undan
från mark som tillhör oss gemensamt.
Är det där någonting som Centerpartiet skriver under på också?
Ska jag vara ärlig och säga så tycker jag att den var kanske lite väl hårt skriven
men jag förstår också vad de menar.
Och det är ju så att när det gäller riksintressen
så tycker vi att man ska se över alla riksintressen.
För det är ju liksom inte bara renäringen som heter riksintressen.
Det finns ju andra riksintressen också som ställs mot varandra.
Så vi tycker att man ska se över hela den biten.
Men sen så i grunden så tycker vi ju att
vi håller med om att det är staten som borde vara den
som helt enkelt är den som förvaltar jakt och fiske.
Därför att vi tror att det kanske är den enda möjliga framkomliga vägen
för att skapa någon slags rättvisa.
Och det är därför som vi gärna ser att den här utredningen
kommer till så snart som möjligt.
Så att så som vi har det nu kan vi inte ha det.
Det kan inte vara så att det ska vara åratal av rättsprocesser.
Det skapar ju bara en enorm oro, frustration och irritation.
Och det märker säkert inte minst du som är hemmahörande i Norrbotta.
Från fjällen då till älgen som nyligen rödlistades
är du orolig för älgens framtid i Sverige?
Nej, jag är väl inte kanske orolig för älgens framtid i Sverige.
Däremot så tror jag precis som, jag vet inte men
vi har ju sagt i förut att det finns egentligen ingen forskning
kring hur det ser ut med ärgstammen i landet.
Därför att frågar man skogsbolag så säger man en sak.
Frågar man jägare så säger man en annan sak.
Kanske olika lokalt för att på vissa ställen
så säger man att man hoppar i jakten vissa år på eld
därför man tycker att stammen är så liten.
Och andra då, markägare, säger att så är det minst han inte.
Jag tror ändå att det vore bra om till exempel SLU
kunde få pengar från staten för att helt enkelt
forska kring det här.
För annars så kommer vi ha den här diskussionen allt jämnt.
Men jag är inte rädd för att den är helt hotad
men det är klart att i vissa områden så är den ju mer sällsynt.
Jag vet ju bara där jag bor och lever.
Där kan man ju med egna ögon se att det är inte
alls lika frekvent med som det varit tidigare.
Så självklart har den minskat.
Men jag tror inte att den är hotad.
I den jaktidsprocess som nu pågår
där har Naturvårdsverket kommit med några förslag
bland annat vad gäller att jaktida på älg.
Vad tycker Center? Ska älg jagas i februari
och ska det vara möjligt med skyddsjakt på älgkalv på eget initiativ?
Nej, jag har faktiskt också skrivit en motion
om det här tidigare. Vi tycker inte det.
När kon är direkt det så känns det inte direkt etiskt
att bara jaga en kod.
Där vi lever så är det ju både snö och ofta hård skare
och det känns inte riktigt rätt att behöva
hetsa dräktiga älgkor när det gäller jakt.
Så nej, det är vi inte intresserade av.
Den ny är förvaltningens, eller ny och ny
den togs i bruk 2012, så det bör ju vara några år sedan.
När man tog den i bruk så innebar det också
att markägarsidan har en utslagsrust
i älgförvaltningsgrupperna.
Ska det fortsätta vara så?
Ska markägarna ha utslagsrust i de här grupperna?
Ja, vi kan då tycka att det är så att man äger marken
så behöver man ha ändå ett visst inflytande.
Men däremot så tror jag att det behövs en större balans
mellan olika natur- och miljöorganisationer och jägare
därför att för tidigare så fördubblade man ju
representationen från miljösidan
och vi tycker att man behöver se över det
så att det blir en större balans där emellan
och det skulle man mycket väl kunna göra.
Jag noterade att du var på någon form av seminarium
eller liknade i riksdagen om priserna på djursjukvård.
Ja, precis.
Där såg jag också på seminarien att man hade
några siffror på 6,7 miljarder kronor in
och 4,7 miljarder kronor ut i försäkringspengar.
Som politiker, hur ser du på det här med
just djursjukvården och priserna på den?
Ja, på vissa håll har den verkligen skenat iväg
och det är ju egentligen inget snack om saken
och det är ju framför allt för att marknaden
blir lite snävriden, inte minst för att
det är två stora bolag som dominerar allt mer
och det vi skulle vilja se, det är ju helt enkelt
det som också Konkurrensverket föreslog
till att börja med en större pristransparens
att man faktiskt både på hemsidan
och när man besöker en metronär
ska kunna få prisuppgifter.
En del påstår att det går inte
därför att det beror så mycket på
hur ingreppet blir på djuret
att det kan bli mer komplicerat
men man kan ju ändå ha en standardprislista.
Det är ju någonting som man måste kunna kräva.
Jag ser ju också att Konkurrensverket
som sagt har sagt att det är också
ett viktigt steg.
Vi hoppas att man ska kunna prisreglera det här
men sen hör jag ju också att det är klart
att det blir ännu dyrare när det gäller försäkringar
och det blir ju en naturlig följd av det här
och jag pratar så sent som bara för några dagar sedan
med en kollega som hade bytt försäkringsbolag
och det hade varit en väldigt stor skillnad
mellan det ena och det andra försäkringsbolaget
men det är klart att det är ju ett problem
att premierna stiger.
Jag tänkte att jag ska försöka träffa
några av försäkringsbolagen
för att diskutera den här frågan
för vi kan ju kanske inte bestämma
priserna hos försäkringsbolagen
men däremot så kan man ju kräva
viss transparens från olika kliniker.
Och sen är det också så att det som är en utmaning
och det kan man ju kanske inte heller förbjuda
men när det är två stora aktörer
som dammsuger marknaden
så det är ju inte ultimat
då blir det ju så att man också köper upp
mindre privata kliniker
och fler och fler kliniker
till slut hamnar man ju under samma flagg
och det är klart att det är en utmaning prismässigt
för det kan ju inte heller bara vara en fråga
om den som har tjockast plånbok
ska ha möjlighet att kunna ha ett husdjur
eller en jakthund eller en häst
så jag tycker att den debatten är viktig
och den är helt rimlig
och politiken behöver kräva
som jag säger att man åtminstone
är tydlig med priserna
det är i alla fall en hygienfaktor.
Ja vi ska strax börja runda av här
ni har ju varit inne på att ni vill ha en ny viltmyndighet
ska vapenlicenshantering ingå i myndighetens uppdrag
och berätta lite varför vill ni ha en viltmyndighet?
Nej men vi tror väl att det är enklare
att kunna samla helt enkelt frågor som berör
ja men viltfrågor under samma paraply
och då skulle ju en viltmyndighet kunna vara väldigt bra
och där skulle ju också vapenfrågorna ingå
idag så tar det ju ganska lång tid
när man ska gå via polisen
och jag tror att det skulle vara en avlastning för dem
om det också skulle ligga på viltmyndigheten
och det skulle också vara bra
alltså för alla jägare och sportskyttare och andra
att helt enkelt kunna vända sig till en och samma myndighet
när det gäller just de här frågorna
för det ligger ju på flera olika myndigheter idag
och jag kan tycka då är lite synd i det
att regeringen har ju också varit för då den här viltmyndigheten
men det har ju helt enkelt inte kommit längre
och den här viltmyndigheten skulle ju mycket väl kunna etableras
och om ett år skulle vi kunna se att den skulle kunna bli verklighet
och jag kan för mitt liv inte förstå varför regeringen
inte har tagit det steget i och med att man är väldigt positiva till det
men den frågan måste vi ju ställa till dem
men jag ställer en retorisk fråga
för jag tror att det här vore väldigt bra
både för att det skulle kunna vara mycket väl enklare
för den som behöver jakt eller de här licenserna
men sen också kring andra frågor som nu ligger på andra myndigheter
det skulle minska byråkratin och göra att det blev smidigare och kortare handläggningstider
Ja, då ska vi börja runda av den här intervjun med dig Helena
Du lämnar riksdagen, har du aviserat, vad ska du göra i framtiden?
Ja, det vet jag faktiskt inte
Jag kommer att jobba nu fram till valet och försöka göra det jag kan
för Centerpartiet och jobba med landsbygdsfrågor
och jordbruk och skog och jakt först och främst
men sen är det ett blankt papper
och det är som en skräckblandad förtjusning måste jag säga
för jag har ju hållit på med politik så många år
och helt plötsligt så har jag bestämt mig för att
nu ska jag prova någonting annat
och vad det ska bli det vet jag inte
och det är både spännande
men det är också lite oroande
eftersom vi människor vill ju gärna att det ska vara ordnat
och att det ska vara klart
men vi får väl se, jag hoppas
att det ska bli någonting inom de gröna näringarna
det vore i alla fall ett önskemålad dröm för mig
Ja, vi får se vart det landar
Då säger vi stort tack till dig Helena
och till er som har lyssnat på den här podden
Tack så mycket
Tack snälla
Du har lyssnat på en podcast från Svensk Jakt
intervjuare Lars Henrik Andersson
klippning Olle Olsson
ansvarig utgivare Martin Kjellberg

Hej och välkomna till svensk jakts valpodd.
Ja, vad vill dom åtta riksdagspartierna i dom olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med dom jaktpolitiska talespersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars Annika Andersson
och idag säger vi välkommen till Thomas Kronstål, Socialdemokraterna.
Varmt välkommen Thomas!
Tack så jäkligt, tack, tack!
Till att börja med, jagar du och om ja, vad föredrar du för jakt?
Ja, men jag har jagat i princip hela mitt liv.
Jag är ju från Småland, mellan Vimbeby och Västervik
och i dom skogarna har jag jagats när jag var barn.
Det största intresset var ju utan tvekan älgjakten.
Det var älgjakten som fick mig att börja jaga.
Hur ser det ut med älg nu i dom småländska skogarna?
Ja, jag började ju på 80-talet och då hade vi ju en kraftig älgstamm,
måste jag säga, så då hade vi mycket gott om älg
och det är klart att sedan den tiden har det nog minskat
nästan med helsten skulle jag tro,
även om det har ökat lite nu mot sista åren och kanske igen.
Hur ser det ut framöver, vad jag har förstått,
så du ställer inte upp på någon riksdagslista nu för Socialdemokraterna
utan du kommer sluta i riksdagen.
Det här blir din sista mandatperiod, det blir ingen fler mandatperiod.
Blir det rätt uppfattat?
Ja, det är rätt uppfattat, men jag kommer ju att fortsätta
med mitt engagemang i olika frågor.
Jag sitter i en del kommunala bolag
och jag hoppas att jag även kanske gör någon form av comeback
i vildvårdsnämnden eller vildvårdsdelegationen i länet igen.
Kanske jag satt där tidigare.
Kanske blir det lite mer tid för jakt också?
Ja, det gör det, förhoppningsvis, för det har ju varit väldigt dåligt nu
måste jag säga, pinsamt.
Jag förstår. Hur positionerar ni er internt inom Socialdemokraterna
när det gäller de här landsbygdspolitiska frågorna?
Anna-Karin Säteberg, kommer hon fortsatta ta ansvar
för de delarna framgent, eller hur ser det ut inom partiet?
Ja, vi siktar väl på att Anna-Karin Säteberg kommer väl
och om vi skulle vinnare i regeringsmakten
så siktar vi nog på att få henne som landsbygdsminister.
Sen har vi ju i utskottet, jag sitter ju i miljö- och jordbruksutskottet
och där har vi ju olika ansvarsområden.
Jag har ju jakt och fisk och skog till viss del
så vi kommer nog att positionera oss på det här viset.
Så det gäller att hitta någon efterträdare till mig i utskottet nu
och det jobbar jag med.
Jo, vi kan börja med en ganska aktuell sak
som inträffade nyligen.
Det kom ett domslut här i paragraf 28-mål
där en hundägare då sköt en varg för att skydda sin hund
och ägaren här blev fälld för jaktbrott.
Vad tycker du om den domen?
Ja, jag har ju länge drivit, eller vi har som parti
länge drivit en väldigt stor förändring
när det gäller skyddsjakten på just varg.
Vi har ju drivit länge att vi vill ha en skyddsjakt på varg på eget initiativ
och det innebär ju då att vi tycker att det är felaktigt det här
där vi har sett flera exempel av där vargar angriper tamboskap
och även jakthundar och annat
vid flera tillfällen utan att man har fått någon skyddsjakt på vargen
och det har tagit för lång tid och det innebär stor skada
för dom här djurägarna och andra.
Så att vi vill ju ha en skyddsjakt på eget initiativ
så det innebär ju att det innebär helt enkelt att man ska kunna
freda sina tamdjur om man ser en varg inom ett
inhägnat område till exempel med tamboskap
redan innan det har skett en katastrof
och det gäller ju även då om man ser en varg som jagar sin hund
så har man också rätt att avliva den då
och vargen är ju ett intelligent djur
och det innebär ju att om vi får en betydligt bättre skyddsjakt
så tror jag att vargen kommer att hålla sig undan från människan
på ett betydligt bättre sätt
och vi får en tror jag en betydligt mildare och bättre debatt i frågan.
Tillbaka till just den här då
det var ju då en paragraf 28 där han försökte skydda
som han säger om sin hund
och du sa tidigare en intervju med oss i
tror det var i vintras att man måste se över var gränserna går
och underlätta dom.
Har ni någonting konkret där från Socialdemokraterna
Ja alltså det har vi ju.
Vi vill ju helt enkelt att skyddsjakten ska vara på eget initiativ
och då i det här fallet så är det här en godkänt sätt att skydda sin hund.
Och när vi är inne på vargen då
vad tycker ni från Socialdemokraterna
och hur många vargar ska det finnas i Sverige?
Men vi har ju, vi är ju dom som under vår tid
som det här beslutet fattades om
om att en vargstam som skulle vara
mellan 170 och 270 vargar.
Jag tror att
jag tror ju personligen
och vi har mycket diskussion i partiet
och även i OX-dagen
om det verkligen är OX-dagen som ska sätta ett visst antal
på någon form av djur eller viltarten utan
men däremot så tror jag det är viktigt att man underlättar för
sådana här former av skyddsjakt och annat som jag nämner
men vi har fortfarande det här beslutet
att vi vill ha en vargstam på mellan 170 och 270 individer.
Vi lämnar Socialdemokraterna att det ska fortsatt vara
licensjakt på varg.
Ja, det vill vi.
I en eventuell regeringsbildning då
nu är vi ute och spekulerar
Jag vet att ni ibland inte gillar de frågorna
men vi ställer dem i alla fall i en eventuell regeringsbildning
så kan ni ju komma att samverka då
och förhandla med både V och MP
och Vänsterpartiet har ju föreslagit
att licensjakt på stora rovdjur
särskilt varg och lodjur ska upphöra
och vad jag förstår också Miljöpartiet
har en ganska restriktiv syn just vad gäller
jakt på de stora rovdjuren.
Hur ska ni komma överens där?
Ja, där kommer vi att vara ganska så kraftfull
jag måste säga att vi måste förvalta alla viltslag
det är en grundläggande
att om man ska ha jakt
så måste man förvalta allt vilt, så är det
och får vi en för kraftfull stam av till exempel
rovdjur, både lov
det kan vara järv och björn
och varg också självklart
så måste vi helt enkelt förvalta dem
och i det här fallet när det gäller lov
till exempel så har vi ju olika länstyrelser
som med hjälp av sina viltdelegationer
har tagit fram beslut på hur många familjer
det ska finnas av olika arter
för att det inte ska bli en obalans i naturen
och det är ju det som ligger till grund då
för licensjakt och den står vi ju helt bakom
och det kommer vi att försöka övertyga
och samtliga med
jag vet att även liberalerna i vissa fall
har svårt i de här frågorna
så det gäller ju även den koallegationen
som finns nu
men jag tror det handlar rätt så mycket
om okunskap
för lon tar ju också ganska mycket rovdjur
och inte minst rovdjurskidd och även
taborskap i vissa fall
och det är klart att skulle den stammen bli förtalrig
så skulle man ju snart protestera även mot det
så jag tror det handlar om
att få ett så information så att säga
i en riksdagsdebatt
för inte allt för länge sen
så var ju du och
in i debatten framförallt med
Miljöpartiets Rebecka Lemoyne
i de här frågorna
och där var det ju
det var ju dikesdjupkron
dikesdjups skillnad
i synen just på
förvaltningen av rovdjuren
vad tror du
hägarna tycker
kan det vara liksom
hur ska de veta
vad som blir efter valet
om man så säger
ja
men det är ju alltid så
vi vet ju fortfarande inte
vad vi har för
för olika majoriteter
efter ett val
men vi står ju bakom våran politik
till 100% självklart
och jag
precis som jag säger här så tror jag det handlar
väldigt mycket om
en bättre förståelse
för vad det är vi pratar om
jag sa ju i den debatten i flera tillfällen
att det märks
ganska tydligt om man inte är jägare själv
eller bor
på landsbygden
det finns ju ett litet kron dike oavsett
vilket parti det är mellan människor som bor
på landsbygd och människor
som bor i städer när det gäller
just de här rovdjuren
och
jag tror det handlar om en liten
förskönad bild om vad ett rovdjur är
de ser ju väldigt söta och gulliga ut
och vi säger ju inte
att de inte ska finnas
men det måste förvaltas med
förstånd även de och det kommer vi
att vara väldigt starka i förhandlingarna
när det gäller de här frågorna
och jag vet att
Anna-Karin Säterberg kommer inte
att
släppa den biten så lätt
det kan jag lova
från varg till
älgen
och den har ju då nyligen röd list
vi enledde lite med
att prata om älgen
och hur det ser ut
och framförallt söderut
är du orolig för älgens framtid
i Sverige
ja, jag är ju
väldigt orolig för älgen
av flera anledningar
och dels så ser vi ju
hur förändringarna i klimatet
påverkar
älgstammen och framförallt
älgkalvarna
vi har ju en situation på Öland
där vi ser att älgkalvarna har väldigt svårt
att överleva i huvudtaget
det har vi inte jagat på många år
och jag tror att det har att göra med
att våren kommer tidigare
och kalvarna följs
vid samma tid som innan
men det innebär att kon får inte tillverkligt
näringsviktmat så att kalvarna
klarar helt enkelt inte
så
plus då att vi har ju haft ett
väldigt stort fokus på
skogsskador
som har varit i princip
helt
beskylda på älgens
framfart så att säga
även om vi har nästan bevisat
nu att det är betydligt fler
krövviltarter än älgen
som äter av vår skog så att säga
så att älgen har fått utstå väldigt mycket
tycker jag och jag
värnar verkligen älgen
och nu kom det även ett förslag
från Naturvårdsverket om att vi skulle ha
skyddsjakt på eget initiativ
på älgkalv
i februari-mars
och det är ett
otroligt dumt förslag
så älgen
är verkligen
rödlistad av en anledning och det
måste vi ta på stort allvar
du förekommer där med min fråga
för det var faktiskt
vad du tyckte om det förslaget
om skyddsjakt på älgkalv
1 mars till 15 april
men det är också frågan här om
jakttiderna i övrigt
ska man jaga älg i februari
vad tycker du?
nej det tycker jag inte
eftersom
älgen har ju
efter en
vinter där
en ganska lång vinter
i vissa delar av landet
väldigt lite förda
och hålla på att jaga så långt fram
det påverkar ju också
älgkonsmöjligheter
och liksom
förda sin kalv
som är i magen förhoppningsvis då
eller sina kalvar
vi måste ha en etiskt
jakt och det är väldigt viktigt
att vi
värnar älgen
och hur den lever i
vi vill ju även ha brunstuppehåll
för att
se till att älgen
kan föröka sig på ett vettigt sätt
och få tid till
att råma sig själv
sin stam så att säga
ja för idag vad gäller brunstuppehåll
så är det man säger till
Norrbotten
så där
där beslutar länsstyrelsen om att
att slopa brunstuppehållet
och Jägarförbundet har ju protesterat
i många år mot det där
men i Socialdemokraterna du vill ha ett brunstuppehåll
så att det ska
gälla för
ja vi följer i princip
Svenska Jägarförbundets
åsikter inom de här frågorna
till 100% faktiskt
den nya
älgförvaltningen som togs i bruk
2012 innebar att
markägarsidan i
älgförvaltningen har utslagsrust
och styr
därmed
mycket av förvaltningen
så att säga
man kan säga
man har sist ordet om man så uttrycker det
och i riksdagen så
ligger förslag om att markägare och jägar
ska vara likadepresenterade med någon form
av oberoende ordförande
vad tycker ni i Socialdemokrater
om markägarnas utslagsrust i
de här älgförvaltningsgrupperna ersättas
av en oberoende ordförande
hur ser ni på den frågan
det är vi
som driver den frågan
det har varit gjort i många många år
vi tycker det är bra
egentligen
med de här lokala
älgförvaltningsområdena
och vi tycker det är bra att både jägar
och markägare finns representerade
men vi tycker att det bör vara
en oberoende ordförande
nu har ju Sveaskog och Södra skogsägare
och Svenska Jägarförbundet
också dragit igång någon
utbildningskampanj
för de som sitter i de här
älgförvaltningsgrupperna
vilket är väldigt lovvärt och bra
på många sätt för att skapa
en mera samsyn
men jag tror ändå
att om vi ska komma till
rätta med det här problemet
och även kunna ge
följduppdrag till de här grupperna
så är det nog oerhört
viktigt att det av länsstyrelsen
eller av någon annan utsedd
oberoende ordförande
för vi skulle också vilja se
att det inte bara är
älg utan att vi döper om
det till klövidtförvaltning
för att i områden
i mycket stora delar av Sverige
så har vi ju både dovgjort
och krongjort och rådjur
och älg
som alla påverkar
betestrycket i skog och mark
och därför så skulle det ju vara
oerhört viktigt att vi fick liksom
en helhetsbild av
vad det är som påverkar
viltet och skogen
och inte bara det
utan även vad finns det för foder
i skogen till viltet
och hur kan vi liksom ställa om
skogsbruk och annat så att vi får mer
viltfoder
så att säga ifall vi vill ha vilt
jag är ju själv skogsägare
och jägare
och jag vill ju ha vilt och då
tänker man ju lite extra när man
brukar sin skog kan man spara någonting
eller göra någonting för att
få fram mer
viltfoder så att säga
så att alla kan vara nöjda
Apropå det här med som du rinner på
med beteskador och annat
då man kan ju sjunga en trend
inom svensk vildförvaltning
att vi kanske går med från
allmän jack som den beståndsreglerande
delen av förvaltningen till kanske en allt
större del som utgörs av
skyddsjakt och ett exempel
är besluten att tillåta skyddsjakt på dov
i hela län när skaleproblematiken
då är lokal
anser du att det är en utveckling
i rätt riktning?
Nej det gör jag verkligen inte
och det är därför
det är därför jag blir väldigt förvånad
över att man kan föreslå
sådana här projekt
som skyddsjakt
på älvkalv och annat
Jag tycker ju att
all form av skyddsjakt
ska ju vara anmälningsprövad
alltså man måste anmäla
ett behov och man måste ju få
tillstånd och det vi ser
är ju att ibland
misslyckas man ju med
licensjakten, licensjakten måste ju vara
grunden för all förvaltning
av vild i Sverige
det är ju det som är grunden och det är ju fall
licensjakten inte kan åstadkomma
där vi efter
strävar som man i vissa tillfällen
kan få tillstånd till skyddsjakt
det ska ju inte vara precis tvärtom
att skyddsjakten ska vara grunden
och licensjakten ska vara något
som man spär på det hela med utan det ska ju vara
precis tvärtom, det enda gången jag vill ha
skyddsjakt eller vi vill ha skyddsjakt
på eget innehjäl
det är när det gäller rovdjuret varg
för det är ett
exceptionellt exempel
där det krävs
snabba
från
klövvild till
fjällen och nyligen
så gjorde ju kristdemokraterna
ett utspel och det var partiledaren
Ebba Bors och landsbygdsminister
Peter Kullgren
som i en debattartikel
gick ut och
ja, sa vad man
tyckte framgent här
om renäringen och att
man tycker att renäringens intresse
väger så tungt
att andra människors frihet
och framtid får
stå tillbaka
man skrev också att
att staten måste återta
ansvaret för statens mark i fjällen
och när marken ägs av staten
ska också staten slå fast att jakt och fiske
fortsatt ska upplåtas av
staten och vara tillgänglig för allmänheten
håller ni med KD
om det här?
Vi har ju suttit med
Isaac Från
som har suttit med i den här
renmarkskommittén
som
tidigare
han nog inte färdigställde sitt arbete
det här är ju en problematisk fråga
där vi ser att
att det finns
ganska så mycket
slitningar emellan
samerna och
övriga invånarna i de här delarna av landet
och det är ju olyckligt på
många olika sätt
för dels då så är det ju
oerhört viktigt att slå fast
samernas rättigheter när det gäller
sina traditionella
levnadsformer både vad det gäller och enskötsel och annat
självklart så måste vi
göra det på ett klokt sätt
samtidigt
som det är så att jakträtten
tillfaller ju
markägaren
det står ju i lagen
markägaren i det här fallet är ju staten
så det är klart att staten har ju
stort ansvar
tycker vi när det gäller
att ordna det här
tillsammans med samerna
när det gäller hur jakten
ska bedrivas och vilka som ska få
jaga för idag ser vi ju faktiskt
också flera fall av dubbelregistering
och det kan ju inte vara
lyckat det kan ju också vara ganska farligt
faktiskt när man inte har koll
på vilka som
jagar på olika områden
så här finns det ett arbete att göra
och det är klart att
vi anser ju att
vi har ju ingen skild uppfattning
när det gäller jakträtten
tillfaller markägaren
och i det här fallet är det staten
men just då med tanke på
den särskilda
situation som råder
i fjällvärlden
och i Norrland här så
så är det ju bra om staten kan ta
ansvaret att tillsammans med samerna
lösa det här på ett klokt sätt
men i huvudsak så delar vi
stora delar av
det
uttalande som gjorts
och
när ni satt i regeringen förra gången
då var ju ni
i regeringsställning
och ni var ju också ansvariga
för de här direktiven som utformades
till den här regeringskommittén
och de direktiven var ju ganska
styra om att i princip
lite hållraget att kommittén
skulle komma fram till
eller det styrande skulle vara
HD-domen
det högsta domstolen slog fast
i Giryas mål
att Giryas var på en urminnes
hävd större rätt
att upplåta jakten och fisket
ni gjorde heller ingen
reservation i delbetänkandet
från kommittén och så vidare
men samtidigt så säger ni att det är
staten som ska upplåta
jakten och fisket
hur får man ihop det här
ni säger både det ena och det andra eller
ja men vi säger ju
att ansvaret ligger ju på
staten att dels så
fick ju inte den här renmärkskommittén
göra färdigt sitt arbete
vilket jag tycker är djupt olyckligt
och det var ju den här regeringen som avslutade det
arbetet av feghet tycker jag
om jag ska vara ärlig
för man kunde ju faktiskt ha uträtt det här färdigt
på något sätt och komma överens
nu backade man ju istället och
sen kommer man med utspel
och det vet jag inte om det är så klokt
egentligen för att
våran hållning är ju den att
staten har ett ansvar att säkerställa
att det blir ordning och eda
när det gäller vilka som jagar
och sen tror jag
att man tillsammans med
samerbyarna kan komma överens
om en sjukskap i det hela
att hur man ska tillse
att alla
har möjlighet till jakt
som önskar det
eller som bor
i de här områdena
det kan inte bara vara samerbyarna som bestämmer
när det är statens mark
men vi vill ju
i dialog hitta olika lösningar
tillsammans med samerna när det gäller
den här jakterätten
ja vi börjar
snart behöva runda av när tiden går fort
när man pratar om jaktfrågor
ja det är roligt
blir det
det här med viltmyndighet
är ni för en viltmyndighet
och det har ju pratats om det
och det finns ju förslag också om det
hur ser ni på det
ja jag har faktiskt tagit del
av den här
utredningen kring en ny nationell
myndighet för viltförvaltning
det jag kan se
och vi har diskuterat det
ganska mycket, nu har det ju inte kommit någon proff om det
ännu
och därför så vet vi ju inte riktigt
hur den sådana skulle se ut
utan det enda jag har tagit del av är ju
den här själva utredningen då
men det finns många delar i den utredningen
som vi tycker är bra
som vi tycker är rimliga
på många olika sätt
att man sammanför
eller håller ihop jakten
i mycket större utsträckning
och viltvården
igen och samma myndighet så att säga
att idag är det mycket som
fördelat mellan exempelvis
Haps och vatten myndigheten
och Naturvårdsverket
så att man sammanför
allting i en myndighet
det vi tycker
kan vara lite onödigt
kan ju vara
att bilda, det blir ju en oerhört liten
myndighet i så fall
om man ska vara ärlig
och då är frågan om man inte skulle kunna
göra samma
sak fast i
Naturvårdsverket, att man skapar
en viltvårdsgenhet inom
en befintlig myndighet som får
de här uppdragen som faktiskt
i många fall är väldigt bra
i den här utredningen
vi är inte definitivt emot
men vi är mycket
skeptiska till
om kostnaden för en ny
myndighet verkligen motsvarar
för det blir ingen stor myndighet
det kan jag säga
Vapenfrågor, vapeninsens och de delarna
och anser ni att de ska fortsatt
handhas av polisan?
Jag tror
i den delen
är vi nog ganska
tydliga med att
vi tror det vore väldigt olyckligt
att ge sig på att skytta de
licensfrågorna till flera
olika myndigheter som det i så fall
skulle bli
och jag tror att
det av säkerhetsskäl på många olika sätt
skulle vara olyckligt
så där
jag har svårt att se
hur man på ett rimligt sätt
ska kunna göra det
utan att man dels
tullar på både säkerhet
och även
tror jag att det blir ganska
komplicerat när man söker
licens andra och tredje gången
man måste ju inhämta
uppgifter från
polismyndigheten
så det bästa är nog om man kan lösa det
inom den myndigheten vi då har
Ja, avslutningsvis då
vad ser du fram emot
kommande jaktsäsong
så kommer du
att locka fram gent
Ja, jag kan ju konstatera
att vi har misslyckats
ganska så
kraftfullt med dovjordjakt
så den skulle ju vara bra
och jag tänkte att
vi får nog hitta på ett alternativ
där att försöka
vi har ju kört ganska mycket hundjakt
och det är ju väldigt trevlig jakt
men dovjord i språng
det är ett svårt vilt
Det går fort, ja det går fort
Ja, de hoppar väldigt
så vi ska
pröva lite smygjakt
ja, men du
ja det blir spännande och sen har vi ju
haft lite utbildning på lockjakt också
så att
det är lite spännande nya modeller
Bra, men då säger vi stort
tack till dig Thomas och
tack till er som har lyssnat
tack så mycket
tack så mycket, tack tack, ha en frivillig sommar
Du har lyssnat på en podcast
från Svensk Jakt
intervjuare
Lars Henrik Andersson
klippning Olle Olsson
ansvarig utgivare
Martin Kjellberg

Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd.
Ja, vad vill de åtta riksdagspartierna i de olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med de jaktpolitiska talespersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars Henrik Andersson
och idag säger vi välkommen till John Videgren, moderaterna.
Välkommen John!
Tack så mycket!
Till att börja med, vi brukar ställa den frågan till de vi intervjuar här nu.
Om man är jägare och vad du föredrar för jakt?
Jag är absolut jägare. Ända sedan barnsben har jag varit otroligt intresserad av allt jag har med jakt att göra.
På senare tid har det nog blivit mer och mer av viltvården och viltförvaltningen.
Men jag är fortfarande väldigt passionerad.
Bokförvaltningen har legat mig otroligt varmt om hjärtat under hela min uppväxt.
Numera de sista årenna fotograferar jag dem också väldigt mycket och följer dem över åren.
Jag har ju så pass rejäl mark så jag kan ha en egen förvaltning.
Det har förvaltats fram många medaldbokar över åren som jag är jätteglad och stolt över
och är tecken på att man gör någonting rätt också.
När det kommer till drevjakt så är jag älskad drevjakt, vilsvinsjakt, otroligt roligt.
Det gör ju också nytta för jobbetslandskapet att beskatta vilsvinstdammen lite så det brinner jag för.
Där som jag börjat med de sista åren hemma så har jag börjat göra ett antal mindre dammar och så vidare
och tycker det är roligt och gör mycket mera bildremisser och så vidare och tar tillbaka.
Man ser ju att det gör nytta för nu ser man ju kontinuerligt rapphunds och annat i odlingslandskapet hemma på gården.
Otroligt roligt.
Ja, jakt och viltvård hänger ju samman.
Är det åldersrelaterat det där att man blir mer förviltvård med åren eller?
Ja men det kanske det är men sen såklart så beror det ju på att man lär sig mer och mer
och man blir mer och mer nyfiken och kanske att man får mera möjligheter än vad man hade som ung.
För som ung då sprang man ju mycket runt med hundar och var hundförare på jakter både här och där
upp och ner och fram och tillbaka. Det gör jag inte på samma sätt längre.
Just nu har jag faktiskt ingen egen hund. Jag fick ta bort min sista jaktlaborador här förra sommaren
men nu börjar vi kika på nya hundar men det har varit mycket vaktelhundar
men jag landar nog i att det blir jaktlaborador eller forste framåt här nu.
Jag tänkte att vi inleder lite föga förvånande med vargfrågan som brukar väcka både känslor och debatt
och vargstammen ska minskas kraftigt en halvering sa moderatens partiledare Ulf Kristersson
i vår enkät inför valet 2022 och han sa också att vi ska ha max 170 vargar.
Nu har ni haft makten i snart fyra år och vargstammen verkar inte ha minskat.
Hur tycker ni att ni har lyckats med det valluftet?
Ja men det har såklart varit tufft. Jag tycker ändå att vi har jobbat på med det
och jag tycker Kullgren i sin roll som landsbygdsminister har gjort ett väldigt bra jobb
kopplat till EU-frågorna. Vi fick den nedklassad i Bernkommissionen och så vidare
så på EU-nivå är ju debatten på ett annat ställe än idag.
Sen såklart så tar väl allt lite för lång tid tycker jag också.
Vi skulle såklart ha haft de här myndighetsuppdragen färdiga lite tidigare
med den här ganska stora pengen vi har tillsatt med 300 miljoner
för att kunna förvalta en lägre vargstamm.
Jag hade såklart gärna sett att vi hade nått det och vi trodde att vi var på god väg
men diverse överklaganden har ju försvårat det såklart.
Sen så tycker jag, jag började väl ana redan för något år tillbaka och kanske nått innan det också
att alla försök till sänkning av vargstammen får man väldigt mycket överklaganden om
och det blir rättssaker och det hela och då började jag fundera på
men hur skulle det faktiskt se ut om vi kunde öppna upp paragraf 28 och göra den lite bredare
så att man ger en ökad möjlighet till människor som lever och verkar och så vidare i vargland
att ha en större frihet att freda sig själva och sina djur
då såg jag till att vi fick med på vår partis där man i höstas
och vi fick igenom det, en utvidgad paragraf 28 och nu under våren här så har vi då tillsatt en utredning
en snabbutredning för att utreda hur det skulle kunna se ut
med ökan för fogande rätt att skydda sina egna djur och det tycker jag är jätteviktigt
men det är klart att vi kan hålla på och säga och prata om siffror hit och dit
men för mig är det huvudsakligt att vi minskar stammen och ska man ner mot 170
ja men det ska vi väl, på sikt ska vi absolut komma ner dit
det förutsätter jag också att vi får behålla den här regeringen att fortsätta arbetet med det
men det är svårt, det är otroligt svårt att särskilt få med sig myndigheter och annat
att spela efter den här pipan som vi vill för att sänka vargstangen
som du sa, det blir mycket siffror i vargdebatten
och ni gav ju då Naturvårdsverket uppdrag att redovisa ett referensvärde på 170 vargar
men domstolarna sa nej och EU kommissionen ifrågasätter också siffran
är det en realistisk la ner för lågt så att säga
jag tror väl att det är realistiskt
men det blir ju en tuff match såklart att komma dit
och jag tror att det behöver ske ett antal steg
därför var ju det här första steget ner mot 270 en bra början som vi skulle ta
myndigheterna som jag förstod var väl inte riktigt på banan
på grund av att pengarna inte hade hamnat på deras konton och så vidare
och sen upplever jag ju att det finns ett motstånd hos våra myndigheter och verk
att faktiskt göra det här jobbet ner emot
och jag tror att oavsett hur stark politiken är och så vidare
så kommer det vara svårt ju lägre ner vi kommer och ju tydligare vi är med det
desto mer motstånd kommer vi att möta över hela spektrat om man säger
så därför tror jag att just den utökade paragraf 28
det blir ju liksom det som blir medicinen
för det gör ju också att vi kan störa vargarna där dom inte ska vara
och vi stör individer och tar bort individer som är i närheten av våra jakthunder och tamjur
Ni har ju fått också från oppositionen kraftig kritik just mot den här
nu pratar siffror igen 170 vargar
och att det inte skulle bygga på vetenskaplig grund och biologiska mångfald hotas och så vidare
vad säger ni om den kritiken mot att den siffran så att säga
Jag säger att den kritiken är direkt felaktig
det går alltid att plocka fram forskningssiffror och så vidare
som stödjer det som man själv vill att det ska stödja
men jag tycker att den oerhörd noggranna forskningen som vi hade
och vetenskapliga beslut som ledde fram till 2013 års rovhjulsproposition
där man pratar om hundra vargar på skandinaviska halvön
det fanns ju absolut vetenskapliga belägg för det
och varför skulle inte de beläggarna gälla längre
så jag tycker det är en felaktig kritik utan det handlar ju mer om att man inte vill
och då är det bättre att säga det
men att säga att vi inte klarar av att ha en mycket lägre vargstamme än vad vi har idag
det är ju bara någonsin för det klarar vi
Från vargar till fjällen
det är också i alla fall Jägarförbundet har satt fjälljakten som en valfråga
och tillbaka till den här valenkäten som jag hade i svensk jakta av 2022
så sa Ulf Christersson där att han lovade att säkerställa att svenska medborgare
ska kunna jaga på statens mark i fjällen
hur lever ni upp till det luftet så att säga?
Lars Henrik, jag har ju själv suttit i den här renmärkskommittén
och jag var ju en av de absolut mest drivande krafterna till att den skulle läggas ned
renmärkskommittén var ju ute på ett mission
som bara kunde sluta på ett för svenska jägar och medborgare dåligt sätt
ett mission som skulle ge våra samebyar fullständiga jaktorättigheter
reaktor, fiskerättigheter på statens mark
och det vill ju inte vi, absolut inte
utan vi tycker att alla svenskar har lika rätt till jakt och fiske på statens mark
så därför så var vi ju väldigt kritiska
vi hade en reservation i utredningen som vi lämnade in
och sedan efter mycket hårt arbete, många långa möten
så lyckades vi att lägga ner utredningen
det var bra
inte desto mindre behöver det ju tillsättas en ny utredning såklart
och jag vet att direktiverna är väldigt nära att bli klara
de sista förhandlingarna sker borta på regeringskansliet för en ny utredning
lite beroende på när den här podden ska publiceras
så kan det ju vara så att den utredningen redan är tillsatt
och det är jätteviktigt och jättebra
jag tycker också det var väldigt, väldigt viktigt när JK markerade
att man ska pröva gällande lagstiftning
i vad det gäller upplåtelseförbud och så vidare
mot de samebyarna som nu har stämningar in emot staten
så att jag tycker att frågan rör sig åt rätt håll
det är klart man kan tycka att det ska röra sig fortare
men med tillräckligt tydliga direktiv för en ny utredning nu
så ska vi ju snart kunna vara på banan i den här frågan
vad är ditt eller moderaternas budskap till de jägare som är oroliga
för försämringar när det kommer till jaktmöjligheter på statens mark?
budskapet är att vi ska lösa det
vi tycker inte att man ska ha någon form av nytt adelsprivilegier
för samebyarna att hantera där
utan det ska vara staten som upplåter jakt och fiske
och det är absolut dit en ny utredning ska hamna
kritiken från renäringen har ju varit ganska hård
mot Kristdemokraternas utspel nyligen
om renäringen och att staten ska återta ansvaret
för statens mark i fjällvärlden
ni moderater ställde är bakom det utspelet
kan du utveckla varför ni gjorde det?
ja, det ligger i linje med vad vi har sagt förut
jag tycker att Kristdemokraterna lyfter problembilden så som den ser ut
helt klart, det är inget att sticka under stolen med
så det är inte svårt att instämma i det
och Kjellan Ottosson som sitter för Kristdemokraterna och jag
vi har ju jobbat tillsammans i den här frågan nu
ända tillbaka till 2019
och det här har varit våran ingång hela tiden
att det är hit vi måste komma
och det är ju så här att många glömmer ju
att det är ju samebyarna vi pratar om här
är en väldigt liten del av samerna
medan den stora merparten av samerna
skulle på det här viset förlora sig direkt till jakt och fiske
och det är ju inte så att vi vill ta
rätten till jakt och fiske ifrån någon
men vi menar att alla ska ha samma rättigheter
på statens mark
den behöver dock landa
det kan man vara helt överens om
och jag hoppas ska jag säga Lars Henrik
att det går att hitta vägar över blockgränserna här
för att det behöver bli en långsiktighet i den här frågan
när den väl ska lösas
tror du det finns då möjligheterna till något blocköverskrinande
överenskommelse
jag hoppas det
jag tror i alla fall att socialdemokraterna
när man sitter ner med dem ensamma i ett rum
så är vi nog väldigt överens
det jag är rädd för är att de lyssnar för mycket på sina
medföljande småpartier
om man får använda det uttrycket då
vänstern och miljöpartiet
för de vill ju någonting helt annat
men kan moderaterna, socialdemokraterna
och så vidare hitta varandra i det här
då tror jag att mycket är vunnit
från fjäll till älg
älgen har ju rödlistats
och på sina håll
framförallt i södra Sverige
så pekar kurvorna nedåt för älgen
är du orolig för älgstammens framtid?
ja
men både och
ska jag väl säga
jag är nog mer orolig
när man lyssnar kanske på forskning
och så vidare
att älgen lider utav värmen
klimatförändringar
går fertiliteten ner
och så vidare
där har jag nog min stora oro
vad gäller att vi ska kunna förvalta
älgstammen framåt
så har vi ju gjort det förut
och jag menar
nu har vi ju faktiskt gjort ett jobb
som man nog kanske var överens om
2012 att vi skulle sänka älgstammen
och då har vi väl gjort
mer än det
så då har vi visat att vi kan sänka älgstammen
nu tror jag att vi på många håll
behöver bygga upp den igen
och jag hoppas att vi kan bygga upp den
med kvalitet som tanke
och inte bara kvantitet
jag menar att skogsbruket
har också en roll i det här
det låter ju ofta väldigt mycket
och det har blivit lite skyttegraskrig
nästan mellan skogsbolagen och jägare
och förvaltning och så vidare
men jag är helt övertygad om att
om alla drar sits då till stacken
så har vi snart en stark
älgstamme igen med kvalitet
hur stor den ska vara och så vidare
det måste ju få falla lite på
lokala förutsättningar
vilket vildtryck vi har från andra klöbilt och så vidare
men jag är inte
orolig för älgen på sikt
förutom då kanske där jag började med att säga
att till matförändringarna
värmen, reproduktion och så vidare
det blir jag orolig över
när det gäller det här i förvaltningen
så finns det då
förslag eller det har väl förts fram
i alla fall från
från jägarhåll just det här med
markägarsidans utslagsrust
och att man kanske ska ersätta
det av en oberoende ordförande
hur ser ni på den frågan
med utslagsrösten
för markägarsidan?
Jag tycker att det här är en ganska
komplex fråga
många gånger så är det ju så att
en person är både
markägare och jägare
det är ju väldigt vanligt
och jag tror ändå
till syvende och sist att
det är ju markägarna som ska bära
eventuella vildskador
och så vidare
sen är jag inte så säker på att
det ska se ut som det gör idag
med uppdelningen men jag tror ändå
att man måste ha någon form av
ordförande i de här grupperna
och jag tycker att det är rimligt att det är
en markägare representant
men jag vill ju se att man på ett annat
sätt ökar samarbetet igen
för det är precis som jag sa innan Lars Henrik
vi har ju klarat att samverka och samarbeta
i de här frågorna förut och vi har kunnat
balansera den här äldre stammen och så vidare
jag tycker det här direkt krigiska
som vi hör idag
det är något nytt tycker jag
så jag har väldigt goda
förhoppningar om att vi kan
samverka och fortsätta och hitta
de här vägarna framåt men
ska man ha en ordförande röst så tycker jag
det är rimligt att det är markägarsinan
på tal om klövilt
och trenden
om man säger det inom svensk villförvaltning
är ju att vi kanske går
från allmän jakt som den beståndsreglerande
delen av förvaltningen
till kanske en allt större
där en allt större del utgörs av
skyddsjakt
ett exempel på det är besluten att tillåta
skyddsjakt på Dov i hela län
när skaleproblematiken
är lokal, anser du att det är en
utveckling i rätt riktning
att det går mer mot skyddsjakt
nej det tycker jag absolut inte
till att börja med så har vi väldigt generösa
jakttider, vi borde kunna
förvalta vildstammarna på de generösa
jakttiderna som vi har, vi ska
inte heller störa viltet
hela hela tiden
året runt, jag tycker inte det
är rimligt, jag tycker att vi måste kunna
förvalta antalet vilt
under ordinarie jakttid
vad det gäller det här med skyddsjakt
över så stora områden och allmänna
skyddsjakter och så vidare tycker jag också det är fel
det är klart att det ska finnas möjlighet
för enskilda att söka skyddsjakt om man
har problem, till exempel om en markägare
får väldigt mycket
bekymmer med krongjort och så vidare
då är det rimligt att en kan söka
skyddsjakt beslut
och det tycker jag är helt rimligt
men att jakten mer och mer
och att vi ser viltet mer och mer
som fredlösare
jag tycker det är helt fel
vi ska förvalta viltet med
ordinarie jakttider
och med goda förvaltningsplaner
som man gör upp
förr i jaktsäsongen där man bestämmer hur mycket vild
ska vi faktiskt skjuta lokalt och så vidare
jag är också emot
den här
diskussionen som går mer och mer
mot en samlad klövvilsförvaltning
det är klart att man ska gå ner på
markägarnivåer och så vidare
ska ha en samlad klövvilsförvaltning
för vilka klövvilt man ska skjuta på sina marker
men
att det offentliga
till exempel länsstyrelsen mer och mer
ska blandas in i en samlad klövvilsförvaltning
och kanske göra planer och så vidare
det är emot, för då tar vi bort
det fina i som faktiskt är
äganderätten där man får bestämma själv
hur man vill förvalta viltet
och så vidare
så jag är emot att vi ska ha en samlad klövvilsförvaltning
under länsstyrelserna till exempel
vi har en gång i tiden gett bort
älgen och bestämmanderätten över älgen
och i viss mån är min kronviltet ju
men låt det vara där
lägg inte in fler vilt
under det paraplyet utan det måste få finnas
en frihet mellan jägare, markjägare och brukare
på tal om myndigheter
blir det någon ny viltmyndighet?
inte i år
jag vet att arbetet
fortsätter på departementet
man är fortfarande inte överens
kring vart vapenfrågor
och så vidare ska hamna
det har funnits ett stort motstånd från polisen
det är inte att sticka under stolen med
att flytta vapenfrågorna till
en viltmyndighet
jag tror att det vore bra
jag tycker inte att vi behöver ha viltmyndigheten
om vi inte lyckas få dit vapenfrågorna
så det tycker jag är liksom
det är den viktiga delen i det
ska det bli en viltmyndighet
så ska även vapenfrågorna ligga där
och det är en tufft nöt att knäcka
men arbetet pågår
med det och vi hoppas framåt
att vi ska kunna få till det här
jag tror det vore bra
ni lovade ju också
nu går jag tillbaks igen
till den här valankät som vi hade i 2022
där Ulf Kristersson också lovade
att du återställde allmänna uppdraget
till Jägarförbundet
hur när det sker det
ja och det har ju varit
många diskussioner kring och min bild
är att man från Jägarförbundets
sida inte vill ha det allmänna
uppdraget så som det såg ut förut
sen tycker jag definitivt att man ska kunna ha
en diskussion om hur det ska se ut framåt
och nu har vi ju ändå haft
det här systemet ett antal år
så en utvärdering vore väl på sin plats snart
och det tror jag är steg ett
att man gör en utvärdering
om hur det har fungerat det nya systemet
och hur borde det se ut framåt
och då får man väl sitta ner tillsammans
och ta den diskussionen
men som jag har förstått det så har inte den önskan
eller trycket varit särskilt stor
att gå tillbaka till det systemet
som vi hade förut
vi ska som sagt nu börja
eller vi ska nu börja avrunda litegrann
och sådär
och jag tänkte gå tillbaka lite
där vi började med att prata lite
i jakt och så här
Vad ser du fram emot
kommande jaktsäsong och nu är du
på väg ut ur riksdagen så kommer du få mer
tid att jaga nu?
Jag hoppas verkligen att jag ska
få mer tid till att jaga
Jag har
som sagt var inga hundar men vi har
ett väldigt högt vilsvinstryck hemma
så vi kommer behöva lägga ett hårt tryck på
vilsvinen hemma så det blir mycket drevjakter
men jag har också mycket jaktliga
bekantskaper över hela landet
så jag kommer nog åka runt en hel del
och jag hoppas kanske också
hinna med en tur till
norra Sverige och jaga
lite ripa under
kommande jaktsäsong så det ser jag fram emot
Ja men du då
då säger vi tack så mycket
till dig John
för att du tog lite tid med oss på Svenska Jakt
och svarade på de frågor vi hade
Tack så mycket John
Tack själva
Du har lyssnat på en podcast
från Svenska Jakt
Intervieware
Lars Henrik Andersson
Klippning Olle Olsson
Ansvarig utgivare Martin Kjellberg

Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd.
Vad vill de åtta riksdagspartierna i de olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med de jaktpolitiska talespersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars-Erik Andersson
och idag säger vi välkommen till självaste landsbygdsminister Peter Kullgren, Kristdemokraterna.
Välkommen!
Tack så mycket!
Tack så mycket!
Till att börja med, vad föredrar du för jakt när du drar på dig jaktkläderna?
För jägare har vi ju förstått att du är och vad gillar du att jaga?
Ja, men just nu så skulle jag kunna tänka mig vilken jakt som helst faktiskt.
Jag hinner jaga alldeles för lite.
Det är väl en av få nackdelar med att ha fått förtroendet att vara Sveriges landsbygdsminister.
Man hinner inte riktigt mycket.
Senast jag jagade nu så var jag faktiskt ute och jagade skarv.
Det var fruktansvärt roligt och det känns ju verkligen att man gör nytta när man jagar skarv också.
Vi har ett alldeles för högt tryck med skarv på utsatta fiskbestånd.
Men annars då, jag gillar älgjakten för gemenskapen, inte minst.
Men jag kan också tycka det är oerhört skönt att själv gå ut i skogen och pyscha.
Där jag jagar så är det mest strådjur man pyschar efter då.
Nu är det ju valår, kommer du hinna jaga någonting i höst med tanke på det?
Ja, men jag hoppas det.
Man behöver ju avkoppling och rensa skallen även när det är mycket att göra.
Eller kanske framför allt när det är mycket att göra.
Och då är ju jakten, inte minst då, när man är ett litet gäng eller till och med går ut själv.
Så är det verkligen en avkoppling som jag värdasätter mycket.
Jag tänkte att vi inleder frågebatteriet.
Vi har med föga förvånande varje fråga som tenderar att väcka både känslor och debatt.
Varje stammen ska då minska kraftigt.
Det sa partiledare Ebba Busch i vår enkät inför valet 2022.
Hon sa också att vi ska ha max 170 vargar i Sverige.
Nu har ni haft makten i snart fyra år och varje stammen har inte minskat.
Hur tycker ni att ni har lyckats med det valluftet och hur tycker du att ni har lyckats med vargfrågan?
Man kan väl konstatera att vi inte är i mål.
Däremot så är det väl viktigt att framhålla och det lär ju inte vara någon annan som gör det om inte jag gör det.
Vi har ju arbetat oerhört mycket med vargfrågan.
Det som har varit sett som förutsättningar för att vi ska kunna nå det här målet om 170 vargar
är ju exempelvis att få till en ändring av vart- och habitatdirektivet på EU-nivå.
Det har vi ju lyckats med.
Det var tvungen att föregås av att vi ändrade Bernkonventionen. Det har vi också lyckats med.
Vi har ändrat uppdragen till Naturvårdsverket så att de nu har rapporterat vad vi behöver bidra för åtgärder när.
Inte om, utan när vi har en vargstamm som är inom det överriktande beslutade intervallet.
Vi har anmält ett nytt referensvärde till EU-kommissionen.
Vi har tillfört rejält med medel för att kunna leva upp till det som våra expertminneheter säger att vi behöver göra.
Vi har lagt oerhört mycket på plats.
Sen vet ju alla att det inte hjälpte.
I rättssystemet blev det ingen vargjakt i år.
Det var inte regeringens eller Kristdemokraternas ambition.
Här var det att vi i första läge skulle trycka ned vargstammen vid årets jakt till 270.
Det beklagar jag att inte vi var framme, men det är bara att fortsätta.
Som du var inne på gav ju Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa ett referensvärde på 170 vargar.
Men domstolarna sa nej till det och EU-kommissionen ifrågasätter också siffran.
Är det realistiskt? Ni fick väl kan jag tänka mig också lite varningar innan.
Att den där siffran är kanske för låg.
Hur ser du på det i efterhand?
Nu utgår jag från det Kristdemokratiska perspektivet.
Vi anser inte att den siffran är för låg.
Det bygger också på vilket MVP man har tagit fram.
Det har också reviderats i relativt närtid.
Det är det som ställer till hela den siffran.
Jag skulle gärna som Kristdemokrat säga att vi får in en second opinion på det MVP-värde som har tagits fram.
Vi dömer fortsatt att vi ska sträva efter att ha 170 vargar som vi tar ansvar för i Sverige.
Totalt sett säger vi att tillsammans med Norge ska vi ha 230 vargar och Sverige tar ansvar för 170.
Kan det i det här sammanhanget blivit att man blandar ihop de olika siffrorna?
Vilken lägsta nivå och vilken mål med vargstammen?
Kan det ha varit något sånt på EU-nivå som har hänt?
Jag vet inte vad de blandat ihop.
Det är klart att någon tjänsteman på kommissionen har haft synpunkter.
Vi kommer svara om vi inte redan har gjort det och försöka förklara vår linje.
Det övergripande målet är att vi ser till att vi får ner stammen.
Jag hoppas att jag fortsätter med det uppdrag jag har.
I det här uppdraget ingår ju att ha ansvar för även bevarande statusfrågorna för de stora rovdjuren.
Då gäller det att vi får till en jakt så att vi kan sänka vargstammen i Sverige.
Vad kommer ni att svara i EU?
Jag kan tyvärr inte gå in på det innan vi har ett färdigt svar.
Det är bereds fortfarande i regeringskansliet.
Just i pratande stund kan jag inte säga det.
Om vi släpper vargen och be oss ut till fjällen.
Ni lovade inför förra valet att säkerställa att svenska medborgare inte ska mista rätten att kunna jaga på statens mark i fjällen.
Och att det behövs ändringar i lagen.
Under er mandatperiod där KD har varit med och styrt så har ni lagt ner er i Enmarkskommittén och lovade att tillsätta en ny utredning.
Vad är Kristdemokraternas budskap till de oroliga jägare som är rädda att det kan begränsas jaktmöjligheterna på statens mark?
Vad säger KD till de jägarna?
Det är inte vår position. Jag tycker att vi har med all önskbar tydlighet visat att vi menar allvar med det också.
Precis som du säger så konstaterar vi ju efter delbetänkandet remissförfarande från Enmarkskommittén att det här är ingenting vi kan gå vidare med.
Oenigheten var ju monumental. Det fanns inte parlamentariskt stöd för att gå vidare med någon lagstyckning.
Olika samiska intressen var helt motstående. Myndigheter hade motstående argument för det ena och för det andra.
Då kom vi fram till att här behöver vi lägga ner och ta ett omtag och det omtaget håller vi på med i detta nu.
Dessutom har ju Kristdemokraterna gått ut och varit väldigt tydliga med att jakten på statens mark ska upplåtas av staten.
Så att alla svenskar kan få del av det. Det ska inte upplåtas av en begränsad grupp samer.
Alla samer ska ha möjlighet att jaga på statens mark. Så det är ju jättetydligt var vi står där.
Och de direktiv som vi håller på med just nu hoppas att jag ska ta oss i den riktningen.
Och att vi kan besluta om de här så snart som möjligt också tillsätta den här utredningen.
Kan man säga att det, om jag då får kalla det för utspel som du tillsammans med Ebba Borch gjorde i den här frågan.
Kan man säga att det här är kanske vad som kommer i utredningen vad gäller direktiven till den i de princip som ni vill se?
Ja man kan absolut säga att det är det här som Kristdemokraterna vill.
Sen har jag noterat att Moderaterna har varit ute efter detta eller företrädare för Moderaterna.
I alla fall har jag konstaterat att de ligger nära oss. Jag konstaterar att Sverigedemokraterna har uttryckt liknande åsikter.
Men beredning är initierad och påbörjad så vi får väl se.
Men om Kristdemokraterna skulle haft egen majoritet så kan man nog lista ut att då är det ungefär så här direktiven hade sett ut.
Jag förstår och är det så att direktiven av den här utredningen kommer ni hinna komma igång med den innan valet? Vad är målsättningen?
Som jag kommunicerade när vi la ner förra utredningen så var det ju att det här är ingenting som vi kommer varken förfassta.
Alltså ett flarvigt underlag eller dra benen efter oss i utan det här ska ju på plats så snabbt som möjligt för det råder ju stora osäkerheter.
Sen pågår det ju också rättsliga processer vilket har komplicerat arbetet med direktiven en del för vi vet ju fortfarande inte utfallen där.
Och där har ju också JK ändrat lite argumentationsgrund och kommer ju nu enligt rennäringslagen vilket vi har välkommit.
Jag går tillbaka till det här debattinlägget eller debatten som ni hade i Svenska Dagbladet du och Ebba Bors.
Det har ju då möts av kraftig kritik från framförallt då rennäringshållet, steg bort från de rättsliga principerna, ett skamligt utspel och så vidare.
Men har du fått några andra reaktioner på erat utspel?
Ja det har jag fått, jag ska återkomma till det, men du är ju snäll när du gör beskrivningen.
Har ju också beskrivit att jag begår ett kulturellt folkmord, att jag står för en rasistisk politik, att det är okristligt och föreslån och sånt här.
I den här debatten så blir det såna enorma övertoner så fort man adresserar ett problem och jag har väldigt svårt att acceptera en sån beskrivning.
När det jag och mitt parti står för är att alla samer ska få ha rätt till jakt och fiske på statens mark.
Inte bara 4600 ungefär som är medlemmar i en sameby, plus alla andra svenskar.
Att det skulle vara det rasistiska inslaget i en sån här debatt, det är för mig helt verklighetsfrånvänt att bedriva debatten så.
Och det här gör ju att det är nästintill omöjligt att ha ett vuxet samtal i den här frågan.
Dessutom så påverkas ju andra riktigt viktiga samhällsintressen för Sveriges utveckling, för Europas totala säkerhet och enormt stora värden.
Och det här handlar ju inte om att vi på något sätt inte respekterar samers rättigheter.
Men vi vill ju göra om det här systemet med hur stöden är utformade.
Gå från volym, alltså antal renare, till istället kvalitet, värna kulturen och det småskaliga företagandet.
Men jag har ju mött av enormt mycket positiv feedback på det här.
Äntligen, bra att du vågar ta debatten.
Bara titta på mina Facebook-flöden så ser man enormt mycket positiva kommentarer.
Självklart också negativa, men det positiva är i absolut majoritet också de som hör av sig.
Så jag tror det var välkommet att vi vågade ta den här diskussionen så frangt och rakt på.
Vi lämnar fjällen bakom oss och tar oss an älgen.
Det är ju ett av våra stora, både bokstavligt och billigt talat, vårat högervilt i den svenska jaktfaulen här.
Nu har ju älgen nyligen rödlistats och hur ser du på det?
Är du orolig för älgens framtid och älgstammen i Sverige?
Ja, men både ja och nej.
Jag gissar att de som lyssnar på den här podden, lika väl som jag vet,
hur konstruktionen på rödlistekriterierna ser ut när man hamnar där.
För de som är riktigt insatta så såg man det här komma för ganska länge sedan.
Det är klart att jag har också uttryckt att jag inte vill se en rödlistning av älgen.
Det är ett oerhört viktigt vilt för jägarna, det är nästan ett nationaldjur för oss.
Men heller inte för många markägare som lägger stort pris på och uppskattar att man har älg på sina marker.
Så det är klart att jag är oroad.
Samtidigt så har vi sett en trend, jag tror det är tredje året på rad nu,
där man bedömer att älgstammen har ökat i Sverige.
Så det är ju de positiva signalerna.
Men vi kommer behöva göra mer och vi har ju haft ganska många dialogmöten
för att komma upp och skytta gravarna för det blir ju ofta väldigt mycket konflikt kring älgen också
med både markägareintressen och jaktintresset.
Jag tycker att vi har haft bra och konstruktiva samtal kring vad vi behöver göra.
Hur ser du på det här faktumet att älgstammen har ju gått ner och nu som du säger
är du också kanske på väg att vända upp.
Samtidigt så har ju inte betestrycket och det kanske minskat i den omfattningen
som man kanske hade förhoppningar på när man drog ner på älgstammen.
Hur ser du på det att inte betestrycket går ner?
Nej men det är ju också att man kanske har lagt för stor vikt vid enkom älgen.
Det är klart att beteskader ur skogsbruksperspektivet är ju centralt att försöka
värna så mycket som möjligt och det kan man göra på många olika sätt.
Grunden för att ha en stark vildstam är ju att man har en fodertillgång som funkar
och jag upplever också ett väldigt stort intresse från markägarehåll
och försöka att anpassa skogsbruket så att man ska kunna ha vildstamma.
Exempelvis så finns det ju mycket projekt nu som pågår även i statlig försorg
där man försöker återigen plantera mer tall istället för gran.
Det vet vi ju är bärande för att det ska återkomma mer bäris i skogen
som är en central föda för många vildslag.
Så allt hänger ihop. I grunden handlar det om fodertillgång,
det handlar om hur man brukar skogen, det handlar om hur stora vildstamma man har.
Och ska vi uppleva en balans i det här så behöver alla lägga manken till
och då upplever vi att man har intresse att göra.
Tycker du eller KD att markägarsidan fortsatt ska ha en utslagsrust
i alliförvaltningsgrupperna?
Ja, det har ju diskuterats i flertal tillfällen om man ska ha en opartisk ordförande
och jag kan väl inte säga att jag utesluter det
men vi är inte där att vi har det tydliga ställningstagandet
att så måste det bli för att lösa konflikterna.
Jag hoppas innerligt att de dialoger som vi har haft nu
kan mildra konfliktnivån i ärgfrågan
och det är också ganska centralt för Kristdemokraterna
att äganderätten är väldigt central
och det är klart att markägare har ett stort ansvar för viltet på sina marker
och då måste man också kunna vara med och påverka det
men som sagt vi får utvärdera hur långt vi kommer med andra delar
så får vi se vart vi landar.
Om man ser när vi är inne på klövviltet trenden
som man kanske kan sjunga lite grann inom svensk vildförvaltning
så tycker jag att vi går från allmän jakt
som den beståndsreglerande delen av förvaltningen
till en kanske allt större del som utgörs av skyddsjakt
och ett exempel på det är besluten att tillåta skyddsjakt
på då och vid hela län
där skadeproblematiken då är lokal.
Anser du att det här är en utveckling i rätt riktning
där viltet blir lite jämförs med ett skadedjur?
Nej, då tycker jag inte att det ska vara den allmänna jakten
som är i förarsätet.
Däremot så är jag väldigt angelägen om att vi ska ha verktyg
och sätta in när det verkligen blir problem.
Jag har den största av förståelse för lantbrukare
som sätter gröda år efter år som blir uppätten
även om de potentiellt kan få ersättning för det.
Vem vill hålla på så?
Lokalt kan det vara extremt stora skador
och det blir stora värden, både aggregerat
men också ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv problematiskt.
Tittar man på den enskilda gården
så kan det vara helt förödande konsekvenser
för den enskilda bonden.
Där måste det finnas verktyg att sätta in
men min ambition är att det ska kunna ske så lokalt som möjligt
och det är därför jag också har till del hållit emot.
Vildsvinen har länge sett som ett stort problem
och är det?
Vi har också en för stor vildsvinstam
som borde sänkas generellt.
Det ska ske inom den allmänna jakten.
Men vi har också exceptionella lägen i vissa områden
och då är det där vi måste se till att myndigheterna
har möjlighet att gå längre i vad man beviljar
och vad som är tillåtet just i de situationerna.
Det handlar också om att vi långsiktigt ska ha en bra relation
mellan jägar och markägare intressen
och att det kan gå hand i hand.
Då behöver vi också se till att hjälpa till
där vilt som ju kan också orsaka stor skada.
Att Jägarkåren också ser till och hjälper bunderna med det.
Det är en tjänst inte bara för de och deras företagande
utan på sikt också för den svenska livsmedelsförsörjningen.
Tycker ni i KD att vi behöver en ny viltmyndighet
och hur ser ni på det?
Det har ju uträtts och det har inte inrättats någon ännu.
Är idén med en viltmyndighet i papperskorgen
eller hur ser ni på KD på den frågan?
Vi vill ha en ny viltmyndighet
men avgörande för oss är också att då ska vapen
och licenshanteringen över i den nya myndigheten.
Det har varit ganska viktigt för oss
för annars så skapar vi en myndighet
som blir extremt liten med små muskler.
Spå personer som jobbar där utgör en sårbarhet.
Då tycker inte jag att det är lämpligt
att starta någon ny myndighet.
Och här har vi ju haft diskussioner.
Utredningen förordade ju att man inte skulle flytta över
men vi hade ju ändå gett ett tydligt uppdrag
att man skulle ta fram ett förslag på
vad vi behöver göra om den ska flyttas över.
Så det finns ju beredningsunderlag på det
men den frågan diskuteras ju i regeringskansliet
nu mellan partierna hur vi ska göra.
Men vi tycker att det borde vara så och vi tycker att
vi ska se till att få det på plats
så snart som praktiskt möjligt där.
Om vi säger nu att ni KD även,
det går bra i valet och ni hamnar i regering
även nästa mandatperiod.
Vad kommer vara viktigt för er i KD
vad gäller jaktens område framgent?
För det första så hoppas och tror jag
att den svenska Jägarkåren ändå uppskattar
det arbete som vi har gjort under den här mandatperioden.
Och jag hoppas också och tror att man ser att
mycket av det som har skett, det skulle aldrig ha skett
om vi hade haft en annan regering.
Framförallt inte en regering där Miljöpartiet ingår i
som många gånger har en helt annan syn på
jaktfrågorna än vad den här regeringen står för.
Så det hoppas jag att man tänker till på
framåt september här.
Men vi vill ju fortsätta i den här riktningen.
Det är självklart viktigt att vi levererar på
de löften vi har ställt ut om att varje stammen
ska ner till intervallet som riksdagen har beslutat.
Det är självklart viktigt att vi fortsätter jobba med
att hålla jaktfrågorna högt generellt sett.
Vapenfrågorna är fortsatt centrala.
Se till att det är vidmattål.
Allt är bra som vi faktiskt har föreslagit nu.
Och jag kommer innan valet också presentera
ett slags jaktpolitiskt manifest för Kristdemokraterna
så att man vet vad man kan förvänta sig av oss
om man förhoppningsvis väljer att lägga sin röst
på Kristdemokraterna, på mig eller på någon annan
av våra duktiga politiker på det jaktliga området.
Då ska vi nagelfara det valmanifestet
när ni kommer med det.
Vet du när det sluts?
Jag håller på att arbeta med det nu.
Men jag tror att har man följt den
jaktpolitiska debatten så har man ganska bra koll
på vad vi driver och hur vi har drivit på.
Förhoppningsvis kommer vi komma fram med en del nya
bra förslag också när det väl presenteras.
Men vi är mitt i det arbetet just nu.
Då ska vi börja runda av den här intervjun.
Tiden går fort när man pratar jakt.
Ja, det är det.
Avslutningsvis bara en stort tack till dig Peter
att du tog dig tid med oss och ger lite besked
till våra lyssnare.
Tack så väldigt mycket till er som har lyssnat också.
Tack så mycket.

Hej och välkomna till Svensk Jaktes valpodd.
Ja, vad vill de åtta riksdagspartierna i de olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med de jaktpolitiska talspersonerna.
Jag som ställer frågorna heter Lars-Andersson
och idag säger vi välkommen till Peter Eriksson, Sverigedemokraterna.
Kort presentation, vem är du Peter?
Ja, tack så mycket.
Jag heter Peter Eriksson och bor i Östra Jämtland, mitt i Sverige.
På Telefält har jag ansvar för Sverigedemokraternas landsbygdfrågor
där även jaktfrågorna ligger.
Om vi säger privat så här, vad föredrar du för jaktform?
Jag är ju en ärdjägare. Jagar så mycket som möjligt.
Det är väl det som är min favorit till jakt.
Jag har en jämtum för tillfället och har haft många fler.
Men på grund av olika uppdrag så har jag inte tid att skaffa en varp just nu.
Det blir väl sämre.
Men det är Lösons jakt som ligger dig varmt om hjärtat kan jag tänka.
Kan du kort vara i tjusningar med den?
Det är att kunna gå i skog i min hund och vänta på upptag
och försöka smyga på ståndskal, det är helt fantastiskt.
Jag tror inte det finns något bättre, inte för mig i alla fall.
Sen bor jag i ett område där det är mycket skog.
Jag har ganska bra mjärg också i området.
Jagar också en del björn, när möjligheterna ges.
Du Peter gick ju från att vara ordförande i Svenska Jägarförbundet.
Tog över ordförandeklubban under en ganska turbulent tid.
Sen gick du från en partipolitiskt ordbunden organisation
direkt in i den politiska hetluften.
Siktar Sverigedemokraterna på att föra fram dig som en tänkbar landsbygdsminister
om tidigare partierna vinner valet i höst?
Nej, det tror jag inte.
Jag är ju ny i politiken så jag tror inte det finns på kartan.
Men jag kommer jobba med landsbygdsfrågorna i alla fall.
Det kommer jag att göra och ligga på.
Men som minister tror jag inte att det är aktuellt.
Om du fick frågan, vad skulle du svara?
Det får du fundera av utifrån frågeställningarna.
Men nu fokuserar jag på att försöka driva landsbygdsfrågor.
Det är ju jakt och fiskefrågorna en viktig del.
Vad fick dig att gå in i politiken?
Det blir aldrig som man har tänkt.
När jag fick frågan om en blodförande i Svenska Jägarförbundet
efter tio år i styrelsen, tackade jag nej ett antal gånger.
Men till slut tackade jag och tog den rollen.
Det var ett fantastiskt uppdrag.
Det är stor skillnad att sitta i styrelsen i förbundet och vara ordförande.
Där har jag fått möjlighet och förmån att träffa väldigt många minister,
politiker och partiledare och försöka lobba för våra frågor.
Jag har också i den rollen varit mycket i Bryssel
och samverkat med andra jägarorganisationer och företrätt Svenska Jägarförbundet.
I årstämman som var förra året i juni så kände jag att
nu har jag suttit i fyra år som ordförande och ett år till
och sen så klivit jag av i juni 2026 var tanken.
Men det blev inte som jag tänkt nu heller.
Jag fick en fråga från Jim Åkesson i augusti om jag skulle kunna
tänka mig att engagera mig i Sverigedemokraterna och
driva deras landsbygdsfrågor.
Efter att jag har funderat ett tag så kände jag att det kanske skulle vara
en trevlig utmaning.
Jag är ju född på landet.
När jag bor nu så är det 20 personer som bor i Norrlands inland
i en skogsbygd.
Jag vet ju hur det är att leva oav på landsbygden
och de utmaningar som landsbygdsfolket står inför.
Så jag tänkte ta det och försöka göra så gott jag kan i de frågorna.
Vad var det just i Sverigedemokraterna att du fick frågan av Jim
Vad var det i Sverigedemokraterna som du sympatiserade med?
Som tackade ja till att driva just de landspolitiska frågorna.
Vad var det i Sverigedemokraternas politik som fick det att säga ja till
till Jimmes fråga?
Det var inför förra valet egentligen.
Då drev man väldigt hårt med bränslepriser.
Det skulle bli billigare att tanka bilen.
Det har man också eftersom det står för många olika utmaningar.
Sen frågade jag Jim vilka frågor jag skulle få hans förhåll.
Då sa jag att jag skulle gärna vilja ha landsbygdsfrågorna.
Men det kommer du få.
Nu är det ett ganska brett område så vi får se vilka frågor
runt landsbygdspolitiken som man kommer att jobba med.
Hur många varier tycker Sverigedemokraterna att vi ska ha i Sverige?
Vi ska ha så lite varier som möjligt.
Vi måste förhålla oss till de regler som vi har.
Men vi ska ha en jätteliten varistam.
Vad är en jätteliten varistam?
Tittar man på vad juristerna säger nu så får vi förhålla oss att det är
något vi måste försöka se till att vi kan ha en låg varistam.
Nu tycker jag den är alldeles för hög.
Sen tror jag också det är viktigt att där det är problemet
där ska man enkelt kunna minska problemen.
Som det ser ut nu så är varierna i vissa län
är det mycket varje att förstå att man har stora problem
och det måste man kunna lösa på naturligtvis.
Domstolarna säger nej till referensvärdet på 170
och EU-kommissionen ifrågasätter också den siffran.
Hur ställer ni er till siffran 170?
Vi vill inte att det ska hamna i domstolförhandlingen
när man lägger en våtfilt över varförvaltningen
så det måste vi anpassa oss efter.
Jag tror alla förstår det.
Men vi ska komma ner så långt som möjligt
och jag kan tycka att om vi kommer till 170 så är jag jätteglad.
Det måste vara målet.
Tittar man på varierna så är varierna inte hota
att det finns mycket varier i Ryssland.
Om man ska ha en låg varistam så skulle man kunna
ta in någon individ därifrån.
Om man tycker att den genetiska statusen är så oerhört viktig
och det är väl det man pratar om från bevarade sidan
att vi måste ha en genetisk frisk varistam.
Och där har ju Naturvårdsverket fått pengar
av regeringen för att kunna flytta varier
och öka den genetiken i varistammen.
Ja och Sverigedemokraterna och regeringen
har ju avsatt medel under ett antal år
ordentligt med pengar för att kunna ha en väldigt låg varistam.
Nu har man gjort ett bra jobb.
Du återkommer till låg varistam och jag nämnde
det här referensvärdet på 170 och du
nier inne på just att ha så låg varistam som möjligt.
Men nu verkar ju den här siffran kanske inte riktigt gå hem
men är beredd att höja den något i alla fall
för att kanske säkra att det blir en lisensjakt kommande vinter.
Jag tror att det måste man nog göra tror jag.
Vi vill absolut inte att det ska bli stopp på någon lisensjakt
utan där får man vara smart och se till
att man verkligen kan genomföra en lisensjakt.
Det är jätteviktigt.
Sen har ni också haft, vi förstår lite åsikter
om just talerätten.
Ska Sverige fortsätta följa Århuskonventionen?
Hur ser ni på det?
Jag tror att man ska begränsa talerätten i vissa frågor.
Det är små organisationer som dyker upp
och överklagar i princip alla beslut
och så kan vi inte ha ett samhälle.
När våra myndigheter och politiker
beslutar en sak så överklagar man
om man har rätt i domstol
och det är inte värdigt ett land som Sverige tycker jag.
Om myndigheten och politiken bestämt en sak
så måste man i verkstad ha de besluten.
Från Varg till Fjäll, Jimmy Åkesson kom till
Jokkmokts marknad och sa att
girjastomen borde rivas upp.
Hur har ni tänkt att det ska gå till?
Man kan inte riva upp en dom i högsta domstolen
utan man måste ändra lagarna
om man kan göra nån justering i lagarna.
Vad jag har sett och förstått
så la man inte fram full bevisning.
Man hävdade inte i den domen
att svensk lag går före sedvanarett.
Nu har ju JK hävdat det
så det ser väl lovande ut.
Så ni kommer inte att driva någon
fortsättning på det uttalandet
att riva upp någon hd-dom?
Nej men jag tror att Jimmy
har varit misstolkad.
Han menar inte att man ska gå in
och ändra ett domslut
men man ska ändra förutsättningarna.
Tittar man redan i slagen
så står det där att
byggarna ska bedriva renskötsel
och när det gäller jakt och fiske
så är det för husbehov.
Det står inte att man får
hålla på och ha nån business med det
utan det är för husbehov
som är tanken här.
Det tycker jag att man måste återvända.
Tidigare fanns det en tanke
om att försöka utreda det här en gång
förallå om man tillsatte
den så kallade renmärkskommittén
och där var då enligt uppgift
Sverigedemokraternas ledamot
i kommittén då på väg att skriva
under delbetänkandet
hur det togs också upp
av John Videgren
i en riksdagsdebatt här i mars
där han säger att det gladde
med att Sverigedemokraterna
efter vissa påtryckningar
var med på den reservation
som då gjordes mot
Erik Runessons förslag
i den här kommittén
som var ordförande där.
Hur ser du tillbaka på det
att ni var med
på att skriva under de här
förslagen som gick ut
på att kanske följa
Gireastromens intentioner?
Jag var ju på andra sidan då
jag har ju Olfand Jagarförbundet
under den tiden
och jag tror att man har förstått
Sverigedemokraterna förstod vilket
vilka stora
menaktisk skilligheter
det skulle kunna vara
skulle man gå igenom
Gireastomen eller
inte Gireas utan
Remans kommittén skulle få fortsätta
så skulle det bli ålbart
i norra Sverige
det skulle bli, tror jag
mycket bråk
mycket hat och hot
mellan olika
typer av intressen
tror jag
Om vi säger nu framåt
här det pågår processer
fem samerbyar som har stämt staten
och så vidare och sen pratas det
väl om att utreda det här på
försöka göra en ny utredning
hur skulle Sverigedemokraterna
utforma en sådan utredning
om ni är med och
får vara med i det arbetet?
Jag har ju som inte sett
något underlag till det igen
man har jobbat med det
och jag förstår det
fortsatt, har inte kommit något
förslag
jag tror det är viktigt att man
försöker göra en bred
parlamentarisk
kanske inte utmed
men en bred parlamentarisk överenskommelse
i vad man vill
i den här frågan, vad har man för mål?
det tror jag är jätteviktigt
det verkar som att
man vågar inte ta i frågan
nu har ju Ebba
gått ut
i den här frågan och talat om vad koden
står och Moderaterna också
gått ut och talat om vad de vill
i frågan och det är också
känd Jimmie har ju också gått ut och tala
om vad Sverigedemokraterna vill i frågan
så att
jag tror det vore bra om man kunde göra en
överenskommelse om vilken
vart man vill i det här
egentligen
utredning är en utredning
och
det kan ju bli åt vilket håll som helst
det har ju inte hänt någonting
det har ju på samma
står och stalpar på samma
väg igen
från fjällarna
och fjälljakt till
älgen, du inledde
det här med att du jagar älg
och du jagar med älghund
och att
lösensjakten ligger dig varmt om hjärt
och att ni har ganska gott om älg
men samtidigt har älgen
rödlistas och det finns då
framförallt i södra Sverige
områden där
älgen minskar ganska kraftigt
hur ser Sverigedemokraterna
på älgen och vad vill
ni med älgen och älgförvaltningen?
Nämen älgfrågan är ju
en jätteviktig fråga för
i princip alla som jagar i Sverige
de flesta jägare
jagar älg
i alla fall under några dagar
det är något som
vi har sett
att
om man fortsätter
på den väg som man
har jobbat där skogsbruket har
drivit frågan om det är för mycket älgskador
jägarna har sänkt
älgstammen ganska kraftigt
men skadebilden är i princip
oförändrad
och det måste man nog
göra något åt
där måste man hitta nya metoder
för att inventera skador
den här metoden man har haft
med Erben
kan säkert fungera
på inventera skador
men det är inget man kan använda
av för att bestämma hur mycket
ärja man ska ha
så där behöver det göras krafttag
vad säger du om själva
älgförvaltningen då
där har det varit mycket diskussion
vad tycker ni Sverigedemokraterna
ska förvaltningen fortsätta
se ut som den gör
eller vill ni se förändringar även där
ja men jag tror
att
man kanske skulle styra upp det lite mera
jag har ingenting emot att markhägarna
som äger marken har en utflagsröst
jag
ser också att
jag har hört förslag
på att man skulle ha en opartisk
som sitter med
i älgförvaltningsgrupperna
det tror jag inte på
utan det är de parter
som
är berörd av frågan
som ska jobba med det här
men man måste försöka komma överens
det är jätteviktigt
om man inte har det så kommer man inte
komma framåt och sen så måste man
naturligtvis
hitta en metod
som
objektivt
utöver skadorna
inte den metod man har nu
det är mycket man kan ifrågasätta runt
en metod man har
den fungerar inte bra
jag skulle ju önska att man hade
en mätmetod där man såg
att om man ökar
ärlstammen så ökar skadorna
minskar man ärlstammen så minskar skadorna
det är väl dit man vill komma
då har man en
adaptiv förvaltning och man ser
resultat av de åtgärder man gör
det vore ju bra
om man ser trender inom svensk villförvaltning
det är att vi går
mer från allmän jagt
som den beståndsreglerande
delen av förvaltningen
till en allt större del
som utgörs av skyddsjakt
ett exempel på det är besluten
att tillåta skyddsjakt på dovgjort
i hela län
när skaleproblematiken är lokal
tycker du att det här är en utveckling
i rätt riktning
eller vad tycker ni
sverigedemokraterna
jag tycker att det är en utveckling
alldeles i fel riktning
det är människor
som ska förvalta
villstammarna
man måste ha dialog
det kan vara så att man har olika intressen
olika markägare
det är markägare som sitter på
jaktarätten och bestämmer
hur mycket vilt man vill ha
där bör man
så tycker jag
se till att man har
dialogmöten
där man diskuterar och försöker
komma överens om hur mycket
vilt vill man ha
det kan vara en markägare
som tycker att
jag lider i inga skador
jag behöver mycket vilt som helst
och grannen bredvid
Ola Spannmål eller nånting
får jättemycket skador
de måste prata med varandra
som debatten har varit nu
hittills så har
man skyllt på jägarna
att jägarna inte gör det man ska göra
men det är faktiskt en markägarefråga
och jag tycker
markägare måste ta sitt ansvar
och komma överens
sen är jägarna verktyget för att nå månen
nu har vi varit
i skogen
och vi har också berört
Dovgjort och annat
nu går vi ut till havet
när du var förbundsordförande
i svenska ägarförbundet
då lyfte du under ett kustjägsseminarium
förslaget om att
förbundet skulle lämna
Östersjö överenskommelse
en hel komm
är det något som Sverigedemokraterna
kommer driva
jag kommer ju att lyfta den frågan
jag kommer att driva den
jag tycker det är helt ohållbart
med den utveckling vi har av säljfrågan
eller populationerna i Sverige
till Sveriges kust
det är helt oavhettabelt
man skyller på helkomm
och jag tycker att Sverige borde gå in
och säga så här att
vi vill ompröva det här
annars är vi beredda att lämna den här
överenskommelsen
och jag förstår så kom den till 72
och då var det ett helt annat läge
med säljpopulationerna
med gifter och så här
och nu har man ju
lyckats
råda bort på det
vi har väldigt mycket sälj
som ställde till mycket problem
och vi måste begränsa
den problematiken
det kommer vi att jobba för
då ska vi börja
runda av den här intervjun
och jag tänkte bara kolla med dig
vad har du för förväntningar
inför kommande jaktsäsong
eller jakten
lockar kan jag tänka till
hösten och det är ju val också
kommer du få tid att jaga några i kommande höst
jag ska försöka
få till några dagar i alla fall
jag kan säga så här att
sen jag blev ordförande i svenska ägarhuvudbundet
så har jag aldrig jagat så lite
innan så jagade jag kanske
50-60 dagar om år
under den tiden så var det
en vecka max och jag tror inte
att jag får möjlighet att jaga några mer
men jag kommer att försöka
ta tillvara på de möjligheter jag har
att vara i skogen och jaga
det är fantastiskt och det är inte bara jakten
det är gemenskapen också
när man jagar här i jaktlaget
det är att ladda batterier
och sitta i skogen
med förväntningar
hur många är ni i erat jaktlag
vi är väl 22
stycken på en mark på
3.500 hektar
då får vi säga
tack så mycket från svenska jaktsida
du tog dig tid med oss
sen får jag väl passa på
så ska skitjakt nu inför
kommande jaktsäsong, tack så mycket Peter
för att du tog dig tid med oss
tack själv
du har lyssnat på en podcast
från svensk jakt
intervjuare Lars Henrik Andersson
klippning Olle Olsson
ansvarig utgivare Martin Kjellberg

Hej och välkomna till svensk jakts valpodd.
Ja vad vill de åtta riksdagspartierna i de olika jaktfrågorna?
Det vill vi ta reda på och kommer därför intervjua och samtala med de jaktpolitiska talespersonerna.
Idag ser vi välkommen till Birger Lakti, Vänsterpartiet.
Kort presentation, vem är du Birger och vilken relation har du till jakt till att börja med?
Ja, hej. Birger Lakti som sagt heter jag och jag är den nordigaste riksdagsledamotorn idag i Sveriges Riksdag.
Kommer från Pajara kommunen, en liten by som heter Karnevara.
Och min bakgrund är jag skogsarbetare så använder jag riksdagen.
Så det är väl en lite annorlunda bakgrund kanske.
Och jakten har givetvis präglat hela mitt liv redan.
Som grabb så tog man kanske salongchefärgen för tidigt ibland i smyg ut.
Men den är kanske preskriberat.
Och sen har jag givetvis är liv för det mesta.
Nu har det blivit mindre jakt med riksdagsuppdraget.
Men jakt står mig nära hjärtat.
Så det är väl många allier som har fått sätta livet till när de har mött mig.
Är du mer en passskytt eller går du med hund och är hundförare?
Jag hade hund fram till när hunden blev sjuk.
Och sen när min pappa var där var det lätt.
För när jag var borta och frun jobbade i gruvan så var det svårt.
Så nu har jag ingen hund och det känns jättetråkigt.
Det känns som att man saknar ena benet.
Men det får bli antingen på det när jag muckar här.
Från färgjakt till rovdjur.
Ni i Vänsterpartiet anser att licensjakt på varg inte är förenligt med en långsiktigt,
hållbar och rätt säker rovdjursförvaltning.
Och att ni tycker att endast skyddsjakt bör tillåtas
när det är enskilda djur och orsakar allvarlig skada.
Varför är ni motståndare till licensjakt på varg?
Det är väl ingen hemlighet.
Ibland så tycker jag lite an undan partiet.
Partiet har i landet i att vi måste ha givet oss en hållbar population av varg också.
Där litar man med till Naturvårdsverkets synpalle
hur de betraktar vad som är en hållbar population.
Men jag själv tycker att det som är tråkigt i den här frågan
när man diskuterar det är att man inte ser till en nordisk vargpopulation.
Hur ser det ut om vargarna rör sig i stora områden
när man ska ta Norge, Sverige, Finland och Ryssland?
Hur ser vargpopulationen ut i det området?
Det är svårt att ringa in inom nationsgränserna hur många vargar vi har
och försöka anpassa det.
Det är det som jag tycker blir synd i den här diskussionen.
Vi har landat i att man litar till Naturvårdsverkets siffror
och vad som skulle vara en population som håller sig själv i liv
och det bra individer som finns där.
Har du mött intern kritik från era väljare i frågan?
Bland annat har väl vänsterpartister i Dalarna
haft synpunkter på den hållning som ni har i vargfrågan?
Nej men så är det och samma saker eftersom
jag får ju inte samma svar om jag frågar vänster väljare
som står på mynttorget här i Stockholm
och sen om jag frågar de som har småbundar
som har kreatur eller andra boskap
och när de har problem med vargpopulationer
så att säga angrepp på tamdjur
där är det klart att jag får olika svar
och jag har själv en gång blivit utkvittad
det är en omröstning därför att jag hade svårt
att ställa mig till den linje som vi har
men jag tror att man skulle hitta en bättre väg
om vi skulle börja prata om en nordisk vargpopulation faktiskt.
Med det menar du också att vargen kanske ska få etablera sig
till och med i renbete land?
Nej, nej det säger jag inte men
jag har ju en diskussion om hur många individer
ska finnas för att de har en bevarande status
att det räcker med den biten
där har vi ju inte lande i samma siffror från partiet
och det är det som gör den här diskussionen
men jag hävdar att det ska bli en helt annan
så att säga exercism med siffrorna
om vi skulle titta hur många vargar behövs
i hela Norden för att de ska
vara en livskraftig population
och då ska man hamna säkert att
då behövs det kanske inte så mycket
som man riktar in sig i nationen Sverige.
Vad tycker Vänsterpartiet hur många vargar
ska vi ha i Sverige?
Har ni satt någon siffra?
Nej, nej man tycker att Naturhållsverket landar rätt
och det är väl det som partiet säger.
Ni säger också att ni accepterar JAX
som förvaltningsverktyg
när den är vetenskapligt motiverad
och förenlig med biologisk mångfald
men att ni motsätter det JAX
som primärt syftar till att minska
skyddade arterspopulationer och politiska skäl.
Vad menar ni med det?
Det är klart det finns ju många
områden vars politiken tycker någonting jättehårt
och de inte tar hänsyn till det
som forskningen visar på.
Då blir det lite grann att politiken styr
kanske för mycket i några frågor
och här finns ju risken lite grann
att om det finns hårt tryck
från nåt parti eller de som är i regeringsställning
att nu ska vi ha mindre av någon art
som man driver på fast det skulle finnas forskning
så att visa på det här
kommer inte vara hållbart i längden
men ändå driver man på
då blir det lite grann att diskussionen blir
när ska politiken blanda sig i några frågor
och när ska ni inte göra det?
Men det finns nog en balansgång här också
och jag är inte säker på att jag har så att säga
precisa syftor
vars man ska till exempel den här frågan
du ställde tidigare om varje vars den gränsen går.
Jag vet inte men helt klart
där är det ju att politiken kan ha olika synpunkter
och sedan landar man
kanske någon gång fel även på politik.
Vilka tycker du eller ni i Vänsterpartiet
ska styra över jakten i Sverige?
Nej men förvaltningen som vi har haft
vad gäller om vi tar ärligen
den har ju varit bra i den bemärkelsen
att där finns jägarkåren
där finns det givetvis skogsbolagen
som har de hårdaste åsikterna
därför att de gör skada på tillväxten eller skogen
men även att det finns en öppen diskussion
om var man landade det som är viktiga
inte att politiken kör över alla
och säger att vi vet bäst.
Tycker du även att jägarna ska ha
ett inflytande över jakten?
Viss mån givetvis.
Tillbaka lite grann till rovdjur
Och licensjakt på björn
tycker ni att det ska vara tillåtet
eller är bara skyddsjakt även där?
Nej men det är också där
att det kan vara olika
var du befinner dig i landet
om det finns någonstans
en hög tryck på att det finns
mycket björn
då är det kanske licensjakt som också funkar
men ofta så är det ju att
om du har skyddsjakt så får du bort
oftast de individerna
som gör de här skadorna
de som är
de som man vill få bort
så det finns ju en fördel där
men det kan finnas både och tycker jag
Samtidigt med skyddsjakten på björn
så de björnarna i princip
de skickas till SVA
så eldas de upp i en stor ugne
och varken skinn eller kött
tas tillvara
i och med en skyddsjakt
Hur ser du på det?
Nej men det där har man
att landa i en konstinställning
tycker jag
för det är inte det som
när man en gång har avlivat
ett djur oavsett hur det har gått till
så är det ju slösad i tycker jag
om man bara eldar upp det
Så är det
Från rovdjur till fjäll
och fjälljaktsfråga
Vänsterpartiet ställde ju sig bakom
Reinmarkskommitténs delbetänkande
där Jessica Wetterling
för er del gjorde ett särskilt yttrande
och där hon framhöll att det är ur mitt perspektiv
en självklarhet
att lagstiftningen
behöver anpassas så att den tar hänsyn
till Giryas domen
och i kommittén
kom jag också fram till
att de skriver
en i kommitténs bedömning om de
historiska förhållandena så talar det starkt
för att även andra samer byar på sådana markar
motsvarande rätt som Giryas
Ni menar alltså att Giryas domen
ska få genomslag även för övriga
samerbjöare så man ska tolka
Vänsterpartiets inställning
Nej
det tycker jag inte men
såhär
nu har högsta instansen
landat i ett domstolsbeslut
och det måste vi förhålla oss till
givetvis det vore konstigt
om man nu skulle börja
det är en sak om det ska finnas tydliga tecken
på att någonting gick fel
att man skulle av den anledningen
kunna säga att man river upp
men det finns ju inte
sådana tecken idag
och då tycker det är
vanskligt och mycket farligt
att börja säga att
vi har inte en
rättsstat som Sverige
att man ska börja tveka till
att vi inte skulle ha en oberoende
domstolsprövning
det måste man ha med sig
sen att det finns andra samerbyar
som nu har en process
mot staten
där är jag inte lika säker på
att det skulle landa i samma
beslut som Giryaz
men det som vi behöver
nu i Sverige
och de här
områden
om vi tar nu
det som man kallar för Sápmi eller
det är inte fler konflikter vi behöver
vi behöver ju människor
vi behöver människor i alla de här orter
vi saknar snart människor
till att utföra de basala grejerna
i samhället och ändå så
vill man polarisera
och göra mer
konflikter i området
det gynnar varken lokalsamhällen
eller samerbyarna eller
utvecklingen
det är ju fel väg att börja nu
polarisera den här frågan
istället börjar man titta
hur hittar vi en väg framåt
att vi inte behöver ta det till
domstol för att lösa
Giryaz domen
den har nu
den har landat och det måste vi förhålla oss
precis som Jessica säger
men det säger ju inte att vi
har så att säga måla
in oss i ett hörn att vi måste
nu titta bara på det här och säga
hur vi ska lösa, nej
vi behöver hitta en bättre väg vars vi
hittar lösningar som förenar oss
som bor och verkar på doma orter
vi saknar snart så mycket människor där
och då säger jag bara
det är bara så att säga
en polarisering vi behöver
nej det är det inte
men
som politiker då
ni måste ju också då kanske ha en idé
om hur
vägen framåt ska se ut
i Malmfälten då i Norrbotten
där du är väl bekant
med det området och dom som
jobbar och verkar där
där bor och jobbar både samerbymedlemmar
och icke samerbymedlemmar
dom kanske jobbar sida vid sida i gruvan
men ovan jord gäller helt olika
villkor
för dom här, fast dom är samer
båda två men en är i en samerby
hur ser ni i vänsterpartiet
på det, ser ni någon orättvisa
i det eller någon fråga
visst är det det, visst är det det
men det säger att
girjas dom är nu fastlagen
vi måste förrådas till det i det området
men att
vi har ju sett att det
blir inte mer sammanhållning
om man börjar polarisera
på det sättet som den landar i
vi behöver hitta någonting annat
som gör precis som du säger att
dom som kliver upp från gruvan och sen
ska ut och jaga
att dom har en bättre syn på varandra
än en ytterligare polarisering
det är inte det som kommer
se till att vi får inflytting
i dom här orterna, vi behöver snart människor dit
vi behöver människor som
jag har sagt det här
som inte är egentligen en jaktfråga
men om inte vi får inflytting
och mer människor till några kommuner
så om 10 år så kommer det vara fly in
fly out personal som sköter
dom våra gamla, dom bor
i baracker, så illa är det
och då börjar jag polarisera
en sån här fråga att det blir
ytterligare vi och dom
syn på
oavsett om man har en annan
friluftsintresse
eller om man är ägare så
det kommer inte att gynna dom orterna, vi behöver
hitta någonting bättre och det är
absolut inte det att man då
polariserar den här frågan ytterligare
JIK och
statens företrädare i dom här processerna
övriga processerna där samebyar
har stämt staten som du nämnde
JIK har ju sagt nu att
man vill hävda
upplåtelseförbudet att
det är inte det näringslagen och förbudet
för samebyar
att upplåtas och sälja jakt
och vara den som upplåter
jakten på sina områden
är det en linje
som ni i vänsterpartiet
kan
ställa bakom eller som ni tycker
är en bra lösning?
Jag har inte landat i
jag har inte läst
JIK och så att säga precis
hur dom tänker men
så här, varenda
steg till att göra någonting
som så att säga förenar människor
och har en lösning som
skulle accepteras av mer
parter oavsett om det är någon som flyttar in
i dom områdena, dom som bor där
jag har ju själv levt
i områden, fast det är en
konservationsbygd men ändå vi har aldrig haft
en sådan här
att det svävar i luften litegrann
en konfliktytor som den nu idag
och det stör
mig för det är inte det vi behöver
för vi har kunnat vara sam
så vi har använt
av samma marker med
renskötande osamer och icke
renskötande osamer och det har aldrig varit
en sådan här konflikt som den nu blossar
upp lite varstans
det är inte det som vi behöver
det är inte det som kommer så att säga
gynna någon av dom här parter
och därför säger jag att
om man kan hitta någonting
som ger så att säga att saverbynare känner
varför det här kom till
det var givetvis att
jakt som såldes ut från
staten så att säga, Länsstyrelserna
och dom
stödde renskötseln
i så pass mycket grad att dom började
hur ska vi lösa det här och sen
landade i att dom började stämma
staten och då har vi landat där vars vi är
så jag hävdar ju att det var
kanske inte så jättebra
form att det är heller då när Länsstyrelsen
sålde jakten att det var sex stycken italierna
som kom med något annan
sen om två dagar så kom det ytterligare
kanske sex stycken från Belgien
och dom var på samma område
dom visste ingenting om varandra
och dom var i renskötselområde
dom kanske stödde
och det måste saverbynare spara på
men det har jag fått till mig
att det var kanske inte så bra koll då
heller så vi måste i alla fall ha en bättre
form
så att säga
regelverk hur man säljer
jakten sen oavsett vilka det är
som kommer jaga och jag tycker
vi hade en sån här, nu kommer jag ihåg vilka det var
som anordnade den här i riksdagen
en sån här sättning om precis den här frågan
och jakt och fiske
saverna och pengar
som berättade då att
de hade spåren på
hur det här skulle kanske gå
att utforma utan att man behöver
gå ytterligare med saverbyer
som stämmer starten och
att man har regler på hur
lokalbefolkningen kan köpa
årskort och svenskar
som kommer dit de kan köpa kort och sen
om det är utländska jägare så måste de ha en guide
och de hade bara spåren på att flytta lite
hur det skulle kunna gå till att
den accepteras bättre, jag tycker det var en
bra ingång i alla fall
i diskussionen, absolut
och sen är det många som
tvekar till vem som skulle ta hand om
det där och deras syn var att saver
med tinget skulle kanske reglera hur man
går till väga och start med tinget de har ju också
regler som måste förhålla sig till
som starten och
kanske är det lättare att en myndighet
tolkar en lag än att alla
så att säga massor av länstyrelser
gör olika tolkningar av samma lag
som det många gånger blir så
någonstans måste vi ha en bättre väg
och jag landar
igen då att det är inte
saverbyerna som ska sälja
jakten då kanske men
någonting bättre än det det var
och någonting bättre än det
har vi i Nigeria
Du pratar ju mycket om just den här polariseringen
i frågan och
du lever ju mitt i den också
kan man väl säga
där du bor och är född och uppvuxen
är det politiken
som ska lösa
den här polariseringen och finns
det förutsättningar för det
hur ser du på det
Helt klart är det att det
har blivit en politisk fråga i högsta grad
och det är klart att politiken måste
nu visa på att någonting bättre än
nu går så att säga
KD och SD
inför att det
med hårdhandskarna går in och
bestämma hur vi ska så att säga
jobba sida vid sida
vi som bor och verkar
och det tycker jag då är man
återigen
att är det
så att säga politiker
i Stockholm som ska
tecka med hela handen och säga
att vi får minska på antalet tre
och man river
upp en domstolsbeslut
det kommer inte landa väl
i våra
inlandskommuner och det vars vi söker
så att säga att vi har bättre lösningar
vi försöker nu
titta på det här vi har en projekt vars
jag fick förmånen att leda
den här Norrlande centrum
hur det skulle vara helt annat om man skulle få
ersättning på det vi upplåter
vi pratar om vindkraftsetableringar
gruvor och intäkter från
skogen, hur dom skulle kunna gynna
dom här kommunen, jag är övertygad
om att vi skulle få ett bättre
sätt att förenas
för det vi behöver, vi behöver nu bli
mer förenade
som vi tittar på samma sätt
oavsett om det handlar om jakt eller
om det handlar om
hur man använder märkena och
vad man upplåter till vad
men det är i alla fall inte
den vägen som den här regeringen
eller om man plekar med hela handen att
länsstyrelsen ska göra en detaljplan
för
till exempel
istället för att man kör över
lokalbefolkningen, det kommer inte att hålla
Tror du att det finns
parlamentariska förutsättningar
för att hitta en lösning
framåt just i den här
polariseringen och framförallt
för feljakten
Det tror jag definitivt
Vi börjar närma oss
slutet av den här intervjun
det har varit mycket rovdjur
och fjäll
men det stora viltet som du inledde
med det är ju faktiskt algen i
jaktsverige
Hur tycker du algeförvaltningen fungerar idag?
Men
nu har den blivit till och med rödlistad
som art och det betyder inte
att den är så att säga
på väg att dö ut, absolut inte
men
det är i alla fall viktigt att förvaltningen sker
för det är ju olika
på något ställe
så är det säkert fog
för att man får säkert skjuta lite
mer och på de andra områden
så ska man säkert vara försiktig med det
och då är det därför
att lokalförvaltningen det är viktigt
vad gäller Alge stammen
och det är ju sådana här
jaktform
som är, den är viktig
för lokalbefolkningen, den är viktig
för att få tillbaks våra
ungar som
har flyttat bort och att de kommer
i alla fall till älgjakten
och det är det som förenar
faktiskt också det som är inne på
andra frågor, den förenar de här
människorna som har någon
anknytning till
orterna och älgjakten
är viktig men
förvaltningen måste ske så att
den präglade
så att säga, det är ju skillnad på var
man befinner sig i landet, om det är inlandet
eller kusten och att det blir en
lokalförvaltning så att man har den här bilden
en lokalförvaltning
och där har vi
sen 2012
en ny
förvaltningsmodell med
älgskyddsområden, älgskyddsområden
och så vidare och där sitter ju då
representanter från markägarsidan
och från jägarsidan där då
markägarsidan har
utslagsrust i
frågor som rör hur
Alge stammen ska se ut i det aktuella området
tycker du det fortsatt ska vara så att
markägarsidan har en utslagsrust?
Jag vet inte, jag har inte landat i precis
hur det ska gå till men
och det är det som blir och de här inlandskommunerna
var det de här bolagen som är de
största markägarna och de vill ju
dra ner på
antalet delger på grund av
skogskådorna
och jag tror inte att lokalbefolkningen
och jägarkåren
heller vill ha så att säga
en mindre Alge stamm
jättestor
att urskildanden skulle bli
jättestor men
givetvis är det bra att
jägarkåren finns med och det
finns men att
jag har svårt
att landa ibland så är ju markägarna
till och med balanserade bra, ibland så har de
en jättehård inliknning
på att det finns Alge stamm men för mycket
värst. Hur ser du
själv framför det här nu
den kommande hustå, vad har du för
förväntningar på
kommande huståjakt?
Nej men
först och främst så är det ju
valår
det blir mycket
valarbete. Kommer du hinna och jaga
någonting nu? Ja det hoppas
jag hoppas men 13e då har vi
haft en jakt som har pågått i
nästan två veckor så det gör ingenting
om jag då kanske får några
dagar att jaga
efter valdagen
det blir nog bra men
sen jagar jag så nära hemmet så jag hinner
nog bara några svingar ute hemma.
Ja, då får vi från svenska akt
att säga som vi säger på
jägar och språkskitejakt framöver
Ja men tack så mycket
Ja men tack själv Birger för att du tog dig tid
och svarade på våra
frågor så då säger vi
tack för oss så länge
och vi ser väl på återseende
med fler politiker som står
på tur.
Ja, tack så mycket, hej!