Fråga 11 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Den ihållande trenden inom svensk viltförvaltning är att vi går från allmän jakt som den beståndsreglerande delen av förvaltningen, till att en allt större del utgörs av skyddsjakt. Ett exempel är besluten att tillåta skyddsjakt på dovhjort i hela län, när skadeproblematiken är lokal.
Anser du att detta är en utveckling i rätt riktning?

Fråga 10 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under mandatperioden 2018–2022 uttalade en riksdagsmajoritet vid flera tillfällen att det var nödvändigt att bilda en jakt- och viltmyndighet med placeringsort utanför Stockholm. Något som yttrades i flera tillkännagivanden till dåvarande regering. Tidöregeringen har utrett frågan, men inte inrättat någon ny myndighet.
Ska en ny viltmyndighet som också tar över hanteringen av vapenlicenser bildas? Om ja, när ska den vara på plats?

Fråga 9 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under många år har regeringar och myndigheter krympt jakten. Det gäller i synnerhet jakten på fågel där sju arter försvunnit ur jakttidtabellen de senaste 25 åren – bland annat ejder, brunand och enkelbeckasin – utan att några särskilda biologiska skäl har talat för det. Ytterligare tre föreslås utgå vid nästa jakttidsbeslut och utöver det blir jakttiderna allt kortare, till exempel på kråkfåglar.
Vilka faktorer anser du ska vara avgörande när jakttidsbeslut tas?

Fråga 8 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk för 14 år sedan misströstar många jägare om framtidens älgjakt. Med det nya systemet har markägarsidan i älgförvaltningsområdena utslagsrösten och styr därmed förvaltningen mot en allt mindre älgstam. I riksdagen ligger förslag om att markägare och jägare ska vara lika representerade med en oberoende ordförande.
Ska markägarnas utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna ersättas av en oberoende ordförande?

Fråga 7 i Svensk Jakts partiledarenkät:
I de många tillkännagivanden som en riksdagsmajoritet meddelade regeringen under mandatperioden 2018–2022 föreslogs förenklingar för vapenägare. I den nya vapenlagen saknas vissa av dessa förslag.
Ska jägarna kunna byta till likvärdigt vapen över disk hos auktoriserade vapenhandlare, genom att vapenbytet rapporteras till Polismyndigheten?

Fråga 6 i Svensk Jakts partiledarenkät:
I Finland arbetar politiker och myndigheter för att öka antalet civila skjutbanor för att stärka beredskapen. Där betraktas de som samhällsviktiga och som en del av totalförsvarets infrastruktur – för att underlätta tillståndsprocesser, rusta upp befintliga och bygga nya skjutbanor. I Sverige är det tvärt om när banor tvingas stänga, skjuttider regleras in absurdum och när det ställs miljökrav som är omöjliga att uppfylla av ideella föreningar.
Hur vill du säkra tillgången på skjutbanor i vårt land?

Fråga 5 i Svensk Jakts partiledarenkät:
När nästa riksdagsval hålls, 2030, firar Svenska Jägareförbundet 200 år.
Vilken roll anser ditt parti att Jägareförbundet ska spela i den svenska viltförvaltningen i framtiden?

Fråga 4 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Vad är ditt partis budskap till alla de jägare som är oroliga att mista möjligheten att jaga i fjällen?

Fråga 3 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Ska samebyar ha ensamrätt att upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen?

Fråga 2 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Regeringen har beslutat att vargstammen ska minska. Likaså riksdagen som valts av svenska folket. Expertmyndigheten Naturvårdsverket anser att det går. Länsstyrelserna beslutar om licensjakt på varg. Ändå stoppas jakten.
Vad vill du göra för att domstolar och aktivister inte ska kunna stoppa demokratiskt fattade beslut?

Fråga 1 i Svensk Jakts partiledarenkät:

Hur många vargar ska vi ha i Sverige?

Den 13 september går Sverige till val. För landets jägare är jaktpolitiken viktig – och kan i vissa fall vara avgörande för hur de lägger sin röst i valet. Svensk Jakt har i sin traditionella valenkät ställt tolv aktuella jaktfrågor till de åtta partiledarna. Här kan du ta del av hur de svarat.

Socialdemokratiska företrädare för fem kommuner i Dalsland vill se en kraftigt minskad vildsvinspopulation och föreslår att Dalsland ska bli ett nationellt försöksområde.

Svensk jakt är en fantastisk folkrörelse. Den är också ett vitalt intresse för vårt skogrika och avlånga land. Genom ansvarsfull jakt förvaltas viltstammar, viltolyckor kan minska, skador på jord- och skogsbruk begränsas och mer hållbart, lokalt viltkött hamnar på svenska matbord. Men jaktens värde kan inte bara mätas i praktisk nytta, skriver Sebastian Rasmusson, talesperson för folkhälsa och regional utveckling i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU.

Det är valår och de politiska debatterna och lovorden avlöser varandra. Västgård Game Fair var inget undantag – där politikerna i mångt och mycket stämde upp i lovord till jägarkåren.

Socialdemokraterna i Stockholms stad vill se mindre av färdigrätter och storköksmat i äldreomsorgen och i stället satsa på fler småskaliga tillagningskök med egna kockar – och mer svenskt viltkött på menyn.
– Det finns många skäl att öka mängden viltkött: det är både gott, klimatsmart och nyttigt, säger borgarrådet Alexander Ojanne (S) till Svensk Jakt.

Anna-Caren Sätherberg, Socialdemokraternas landsbygdspolitiska talesperson, vill minska den svenska vildsvinsstammen från dagens cirka 300 000 djur – till några tusen individer.
I en längre intervju med Svensk Jakt berättar hon nu om bakgrunden till utspelet, om huruvida partiet är enigt i frågan, etiken – och om hur en sådan minskning är tänkt att gå till.

Socialdemokraterna vill decimera den svenska vildsvinsstammen till några få tusen individer. Jägareförbundet är kritiskt till utspelet, men den nya inriktningen hyllas av LRF.

I en intervju i Sveriges Radios Ekot säger Socialdemokraternas landsbygdspolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg att partiet vill minska den svenska vildsvinsstammen från dagens cirka 300 000 djur – till några tusen individer.