Fråga 12 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Politiker uttalar ofta – ja nästan som ett mantra – att beslut om rovdjursförvaltning ska tas så nära de människor som berörs som möjligt. Ändå ser vi gång på gång hur den breda representationen i viltförvaltningsdelegationerna körs över av länsstyrelsernas tjänstemän med motiveringen att delegationen inte har beslutanderätt.
Behöver viltförvaltningsdelegationernas mandat utökas?

Fråga 11 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Den ihållande trenden inom svensk viltförvaltning är att vi går från allmän jakt som den beståndsreglerande delen av förvaltningen, till att en allt större del utgörs av skyddsjakt. Ett exempel är besluten att tillåta skyddsjakt på dovhjort i hela län, när skadeproblematiken är lokal.
Anser du att detta är en utveckling i rätt riktning?

Fråga 10 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under mandatperioden 2018–2022 uttalade en riksdagsmajoritet vid flera tillfällen att det var nödvändigt att bilda en jakt- och viltmyndighet med placeringsort utanför Stockholm. Något som yttrades i flera tillkännagivanden till dåvarande regering. Tidöregeringen har utrett frågan, men inte inrättat någon ny myndighet.
Ska en ny viltmyndighet som också tar över hanteringen av vapenlicenser bildas? Om ja, när ska den vara på plats?

Fråga 9 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under många år har regeringar och myndigheter krympt jakten. Det gäller i synnerhet jakten på fågel där sju arter försvunnit ur jakttidtabellen de senaste 25 åren – bland annat ejder, brunand och enkelbeckasin – utan att några särskilda biologiska skäl har talat för det. Ytterligare tre föreslås utgå vid nästa jakttidsbeslut och utöver det blir jakttiderna allt kortare, till exempel på kråkfåglar.
Vilka faktorer anser du ska vara avgörande när jakttidsbeslut tas?

Fråga 8 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk för 14 år sedan misströstar många jägare om framtidens älgjakt. Med det nya systemet har markägarsidan i älgförvaltningsområdena utslagsrösten och styr därmed förvaltningen mot en allt mindre älgstam. I riksdagen ligger förslag om att markägare och jägare ska vara lika representerade med en oberoende ordförande.
Ska markägarnas utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna ersättas av en oberoende ordförande?

Fråga 7 i Svensk Jakts partiledarenkät:
I de många tillkännagivanden som en riksdagsmajoritet meddelade regeringen under mandatperioden 2018–2022 föreslogs förenklingar för vapenägare. I den nya vapenlagen saknas vissa av dessa förslag.
Ska jägarna kunna byta till likvärdigt vapen över disk hos auktoriserade vapenhandlare, genom att vapenbytet rapporteras till Polismyndigheten?

Fråga 6 i Svensk Jakts partiledarenkät:
I Finland arbetar politiker och myndigheter för att öka antalet civila skjutbanor för att stärka beredskapen. Där betraktas de som samhällsviktiga och som en del av totalförsvarets infrastruktur – för att underlätta tillståndsprocesser, rusta upp befintliga och bygga nya skjutbanor. I Sverige är det tvärt om när banor tvingas stänga, skjuttider regleras in absurdum och när det ställs miljökrav som är omöjliga att uppfylla av ideella föreningar.
Hur vill du säkra tillgången på skjutbanor i vårt land?

Fråga 5 i Svensk Jakts partiledarenkät:
När nästa riksdagsval hålls, 2030, firar Svenska Jägareförbundet 200 år.
Vilken roll anser ditt parti att Jägareförbundet ska spela i den svenska viltförvaltningen i framtiden?

Fråga 4 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Vad är ditt partis budskap till alla de jägare som är oroliga att mista möjligheten att jaga i fjällen?

Fråga 3 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Ska samebyar ha ensamrätt att upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen?

Fråga 2 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Regeringen har beslutat att vargstammen ska minska. Likaså riksdagen som valts av svenska folket. Expertmyndigheten Naturvårdsverket anser att det går. Länsstyrelserna beslutar om licensjakt på varg. Ändå stoppas jakten.
Vad vill du göra för att domstolar och aktivister inte ska kunna stoppa demokratiskt fattade beslut?

Fråga 1 i Svensk Jakts partiledarenkät:

Hur många vargar ska vi ha i Sverige?

Den 13 september går Sverige till val. För landets jägare är jaktpolitiken viktig – och kan i vissa fall vara avgörande för hur de lägger sin röst i valet. Svensk Jakt har i sin traditionella valenkät ställt tolv aktuella jaktfrågor till de åtta partiledarna. Här kan du ta del av hur de svarat.

Miljöpartiet och jakt är två ord som inte många personer i Sverige någonsin kan se i samma mening. Många jägare har en felaktig bild av att vi bara består av veganer i Stockholms innerstad som varken sett eller skjutit en älg. Miljöpartiet är mer än så, och vi vet att jakten kan vara en grön revolution om politiken gör rätt, skriver Markus Kerttu, landsbygdspolitisk talesperson för Miljöpartiets ungdomsförbund, Grön ungdom.

Är Miljöpartiet ett jaktfientligt storstadsparti? Hur ser partiet på vargfrågan och är sälen partiets symboldjur? Emma Nohrén (MP), jaktpolitisk talesperson ger svar.

Lyssna på Svensk Jakts valpodd där Svensk Jakts Lars-Henrik Andersson ställer frågorna som jägarna kräver svar på.

Swedish Game Fair på Wenngarns slott är i full gång. Under fredagen pressades sju av riksdagspartierna i en debatt arrangerad av Svenska Jägareförbundet. En av de hetaste frågorna var den om Naturvårdsverkets jakttidsförslag, som minst sagt sågats av Jägareförbundet – och nu även av politikerna.

Den 29 maj arrangerar Swedish Game Fair en paneldebatt om jakt. Debatten modereras av Svenska Jägareförbundet och på plats återfinns företrädare för sju av åtta riksdagspartier.

Riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) har anmält landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till riksdagens konstitutionsutskott, KU. Anmälan gäller ministerns hantering av referensvärdet för varg och regeringens agerande i samband med årets licensjakt, enligt Sveriges Natur.

Jägare som skyddsjagar stora rovdjur ska inte få behålla hela eller delar av djuret. Det föreslår fyra miljöpartister i en motion till riksdagen.