Vänsterpartiet vill öka anslaget till det förebyggande arbetet mot rovdjursskador. Att minska risken för angrepp på tamdjur är av central betydelse, skriver man i en partimotion. 

Med riksdagsvalet vart fjärde år följer inte bara nya ledamöter utan också att partierna gör förändringar i sina organisationer. För jägare och andra intresserade innebär det att frågor och synpunkter vad gäller jakten får ställas till åtminstone några nya politiker som fått uppdraget.

Jakten har blivit alltmer politiserad. För hundratusentals väljare kan partiernas jaktpolitik avgöra hur de lägger sin röst i riksdagsvalet den 11 september.
Svensk Jakt har utökat sin traditionella valenkät och ställer inför årets val 12 aktuella jaktfrågor till partiledarna.

Fråga 12 i Svensk Jakts partiledarenkät.Regeringen föreslår skärpta straff för djurrättsaktivister som begår brott mot lantbrukare och djurhållare. Jägare nämns inte i lagförslaget.
Ska hot och våld mot jägare omfattas av en sådan lagstiftning?

Fråga 11 i Svensk Jakts partiledarenkät. Regeringen arbetar med ett förslag från Riksåklagaren att jaktbrott mot rovdjur ska jämställas med de allra grövsta brotten.
Är jaktbrott ett så grovt brott att jägare och jaktlag ska bli föremål för åtgärder som används för att bekämpa terrorism?

Fråga 10 i Svensk Jakts partiledarenkät. Sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk för tio år sedan har älgstammen minskat kraftigt, då skogsbolagen har utslagsröst och styr förvaltningen mot en allt mindre älgstam. Många jägare börjar misströsta.
Vad avser ditt parti att göra för att det ska vara möjligt att bedriva en meningsfull älgjakt i framtiden?

Fråga 9 i Svensk Jakts partiledarenkät. EU förbereder ett beslut om ett totalt förbud mot bly i ammunition. Hur ställer sig ditt parti till det?

Fråga 8 i Svensk Jakts partiledarenkät. En jägares vapengarderob får på sin höjd innehålla sex vapen, Polisen underkänner skjutbanor och orimliga miljöprövningar krävs, jägare blir på lösa grunder fråntagna sina vapen, handläggningstider för vapenlicenser är mycket långa. Detta i en tid då landet behöver rusta.
Hur vill du öka möjligheterna att bedriva civilt skytte och kunna utöva en effektiv jakt?

Fråga 7 i Svensk Jakts partiledarenkät. Viltvårdsfonden består av pengar enskilda jägare betalar för sitt statliga jaktkort. Den skapades för att finansiera Jägareförbundets allmänna uppdrag.
Ska jaktkritiska organisationer få ta del av jägarnas pengar?

Fråga 6 i Svensk Jakts partiledarenkät. Jägareförbundet arbetar för att riksdagen i ett beslut 2023 lägger fast långsiktiga regler med ekonomiska förutsättningar för förbundets arbete, utan upphandling.
Ska Jägareförbundet återfå sitt allmänna uppdrag?

Fråga 5 i Svensk Jakts partiledarenkät. Ska samebyar ska ha ensamrätt att upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen?

Fråga 4 i Svensk Jakts partiledarenkät. Vilket är ditt partis budskap till alla de jägare som är oroliga att mista möjligheten att jaga i fjällen?

Fråga 3 i Svensk Jakts partiledarenkät. Hur många vargar ska vi ha i Sverige?

Fråga 2 i Svensk Jakts partiledarenkät. Ska vargstammen minska där den är som tätast och beslut fattas nära de som berörs?

Fråga 1 i Svensk Jakts partiledarenkät. Är du nöjd med hur myndigheterna, Naturvårdsverket och länsstyrelser, verkställer riksdagens beslut om rovdjursförvaltningen?

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige.
Svensk Jakt har som vanligt ställt aktuella jaktfrågor till partiledarna.

Efter ett par års påtvingad pandemipaus kunde jaktmässan Swedish Game Fair på torsdagen åter slå upp portarna för besökarna. Vargpolitiken stod i fokus, då sex av åtta riksdagspartier fanns representerade vid Jägareförbundets utfrågning om vargpolitiken.

Jägareförbundet varnar för att all jakt är hotad på statens mark i renskötselområdet, detta efter att rennäringslagen ses över i en statlig utredning.
Svensk Jakt har frågat samtliga 22 riksdagsledamöter från de tre nordligaste länen hur de ser på utredningens direktiv och om de anser att samerna ska ha ensamrätt att upplåta jakt och fiske på statens mark.

En majoritet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott vill ha ändringar i utredningsdirektiven när renskötsellagen nu ska ses över.
KD, M, C och SD anser att direktiven inte tar tillräcklig hänsyn till alla som är berörda av frågan.