
Ska äldre jägare utan jägarexamen jämställas med den som har en examen och ska det bli enklare att byta vapen över disk? Det är två frågor som utredningen ska ge svar på, skriver debattörerna. Foto: Lars-Henrik Andersson & Robert Nyholm / Mostphotos
Lagar och regler bör inte vara onödigt betungande för jägare, sportskyttar och andra legala vapenägare, som genomgår noggranna prövningar och kontroller. Det är fråga om breda folkrörelser som bidrar positivt till samhället med alltifrån viltvård till ungdomsidrott. Vi tar deras intressen på allvar och den utredning vi nu tillsätter är till för dem.
Den 1 juni trädde den nya vapenlagstiftningen i kraft. Den innebär flera nyheter som förenklar och förbättrar för legala vapenägare. Bland annat förtydligas kraven för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen, och kravet för innehav av enhandsvapen ändras från synnerliga till särskilda skäl.
Vapengarderoben utökas så att en jägare kan ha upp till tio vapen utan att särskilt behöva motivera behovet av dessa. Femårstillstånden slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande. Och för att det nya tillsynsförfarandet ska bli så bra som möjligt har vi gett Polismyndigheten i uppdrag att samverka med sportskytteföreningarna i fråga om vilka aktivitetskrav som ska gälla.
Även om den nya lagstiftningen innebär väsentliga förbättringar kommer vi fortsätta att arbeta för att det regelverk som styr legalt vapenägande ska vara rimligt och ändamålsenligt. Som vi tidigare har aviserat finns det fortfarande flera viktiga frågor på vapenområdet som behöver belysas ytterligare.
Vi är därför glada över att nu kunna presentera direktiv till en ny utredning som ska utreda ytterligare förenklingar för legala vapenägare.
I uppdraget ingår flera viktiga frågor.
I dag finns det en stor grupp jägare som har tillstånd att inneha jaktvapen men som saknar jägarexamen. Anledningen är att det före 1985 inte krävdes en sådan examen för att få inneha jaktvapen. För dessa jägare innebär dagens regelverk flera begränsningar.
De jägare som berörs har nu över 40 års erfarenhet av jakt och det kan därför ifrågasättas om de begränsningar som finns fortfarande är motiverade.
Utredaren ska därför ta ställning till hur den som före 1985 hade tillstånd att inneha skjutvapen för att jaga kan jämställas med den som har avlagt jägarexamen.
En annan viktig fråga handlar om processen för vapenbyten. När en person redan har innehavstillstånd för vapen av samma typ och ändamål kan det ifrågasättas om det verkligen behövs en ny fullständig prövning varje gång ett vapen byts ut. Det krävs dock i dag.
Utredaren ska därför ta ställning till hur processen vid vapenbyte kan förenklas och bedöma om det finns skäl att införa ett förenklat förfarande som tillåter att skjutvapen byts ”över disk”.
Under senare tid har straffen för vapenbrott skärpts vid flera tillfällen. Men den brottsutveckling som kan kopplas till det dödliga gängvåldet har inte något egentligt samband med legala vapenägares vapeninnehav.
I den nya vapenlagen har det därför gjorts en tydligare skillnad i straffbestämmelserna genom nya brottsbeteckningar. Det är bra, men det finns goda skäl att ännu tydligare skilja mellan allvarliga brott som begås av grovt kriminella och legala vapenägares mindre allvarliga överträdelser.
Utredaren ska därför lämna förslag på en ytterligare uppdelning mellan straffrättsliga bestämmelser som rör legala vapenägares hantering av skjutvapen och de straffrättsliga bestämmelser som syftar till att komma till rätta med dödligt skjutvapenvåld och kriminellas användning av skjutvapen.
I syfte att ytterligare förenkla för legala vapeninnehavare får utredaren också ta upp och lämna förslag i andra frågor än de som nämns i direktiven.
Utredaren kommer alltså att ha möjlighet att fånga upp goda idéer om hur regelverket kan förbättras och förenklas.
Regeringen har utsett Agneta Ögren, president i Hovrätten för Nedre Norrland, till utredare.
Om skribenterna
Gunnar Strömmer (M)
Justitieminister
Peter Kullgren (KD)
Landsbygdsminister
Henrik Vinge (SD)
Ordförande i justitieutskottet
Martin Melin (L)
Rättspolitisk talesperson
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson