Jag läser Svensk Jakts artikeln om vildsvinsfångsten på tippen i Dals Ed och blir ganska konfunderad. Är inte avfallsanläggningar inhägnade numera, efter vad som hände i Fagersta?

Jag läste i en tidning om en man som blivit anklagad för att ha skjutit en kviga i stället för en kalv. Det tycks som att vi jägare bestraffas av både staten och av markägare, fast med skilda utgångspunkter.

Det är hög tid att granska vad som hänt med jakten i södra Sverige. Förr byggde jakten på erfarenhet, gemenskap och respekt för viltet. I dag riskerar kommersiella jaktupplåtelser och ett splittrat ansvar att leda till ett alltför hårt jakttryck. Därför behövs en utredning i varje län och en politisk prövning av regelverket.

REPLIK. Länsstyrelsens motivering till varför man inte längre informerar om hur många djur som drabbats vid ett rovdjursangrepp håller inte. Identiteten på en djurägare röjs ju inte bara för att man uppger hur många får som angripits.

REPLIK. Att Länsstyrelsen Västra Götaland inte längre informerar om hur många tamdjur som drabbas i ett rovdjursangrepp är för att minska risken att djurägaren identifieras.

I Land Lantbruk den 1 oktober läser vi att Länsstyrelsen i Västra Götaland stryper information om hur många tamdjur som drabbas vid rovdjursangrepp. Länsstyrelsen måste ompröva sitt beslut, för att undvika ryktesspridning och för att vi ska kunna ha en saklig diskussion om rovdjur och hur de påverkar samhället.

Alla – politiker, länsstyrelser, kommuner och lantbrukare – är överens om att vildsvinsstammen måste minskas kraftigt. När jägarna gör så gott de kan för att uppfylla önskemålen, drabbas de av dråpslaget som omintetgör jakt efter vildsvin vintertid.

Ett motorfordon får inte göras till ett aktivt jaktredskap. Men förekomsten av ett motorfordon i landskapet kan i sig rimligen inte göra samtidig jakt otillåten.

Efter fyra år i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län har jag fått nog av låtsasinflytandet. Det är dags att ge viltförvaltningsdelegationerna verklig makt eller att lägga ned dem.

I media förekommer många olika uppgifter avseende viltskador som drabbar lantbrukare. Skador som orsakas av vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort och stora fåglar. Uppgifterna är motstridiga och skapar enligt mig en onödig polarisering mellan lantbrukare och jägare.

Jägareförbundets ordförande har rätt i att frågan om jakten och fisket på statens marker i fjällen måste lösas politiskt. Men när han hävdar att alla Tidöpartier bär samma ansvar för att den nya utredningen ännu inte har tillsatts har han fel i sak. Artiklar i Svensk Jakt har belyst varför en ny utredning inte har kommit på plats.

Att låta jaktfrågorna avgöra hur man röstar i ett riksdagsval där mycket står på spel är absurt, anser Thomas Berglund. Svensk Jakts chefredaktör Martin Källberg svarar direkt.

Sverige ska ha en livskraftig vargstam. Men det betyder inte att samma delar av landet år efter år ska bära nästan hela bördan för den svenska rovdjurspolitiken.

Vi värnar alltid medborgarnas trygghet och ordningen och säkerheten i samhället. Det är därför viktigt att vapenregelverket motverkar förekomsten av illegala vapen och den brottsliga användningen av vapen. Samtidigt måste vapenregleringen vara utformad så att legala vapenägare inte stöter på onödiga hinder, skriver företrädare för regeringspartierna samt Sverigedemokraterna.

För fyra år sedan hade nog många med mig en tro och förhoppning att tiden som nu har gått skulle ha gett ett säkrare och rättvisare förhållande i jakten och skyddet för oss jägare och djurägare på landsbygden. Men nästan allt som utlovades av självsäkra och ansvarsfulla representanter för den nu sittande regeringen med stödparti har misslyckats.

Sverige har omkring 300 000 jägare. De utför varje år ett omfattande arbete för viltförvaltningen, trafiksäkerheten, livsmedelsförsörjningen och naturvården. Ändå upplever många jägare att politiken och myndigheterna gör det alltmer komplicerat att bedriva jakt. Det handlar om allt från rovdjursförvaltning till jakt på statens mark. Det är dags att ändra inriktning.

Svensk viltförvaltning bygger normalt på en självklar princip: livskraftiga viltstammar ska bevaras, men deras storlek måste samtidigt balanseras mot de skador de orsakar andra samhälls- och naturvärden. Det syns tydligt i vår syn på vildsvinen. När vildsvinen förstör lantbrukarnas grödor accepterar vi att stammen måste förvaltas. Men när vi kommer ut till kusten tycks samma princip plötsligt upphöra.

Att förbjuda jakt på vuxen älg på små marker har inget stöd i lagen. Det är inte de små markägarnas fel att älgen har upptagits som rödlistad.

Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson svarar på inlägget direkt.

REPLIK. Dagens jakttryck är inte ett naturligt urval och ansvarsfull förvaltning, det är ett människostyrt uttag som vill minimera populationen. Det följer en helt annan logik än den som format björnstammens ålders- och könsstruktur under årtusenden.