REPLIK. När väljarna röstar för mindre varg och tryggare landsbygd ska svenska politiker och länsstyrelser kunna genomföra det utan att internationella konventioner och domstolar ständigt stoppar de demokratiska besluten.
Den som argumenterar för motsatsen argumenterar alltså för att Sverige och svenskarna inte bör bestämma över svensk jakt, skriver Ungsvenskarnas ordförande Denice Westerberg.

REPLIK. Miljöpartiet drar åt tumskruvarna för de som försöker få sin utkomst av att producera mat för människor, vilket får till följd att mindre gårdar läggs ner. De har alltså med sin politik tvingat fram de köttfabriker som man nu kritiserar.

Jakten är mer än en hobby. Den är ett svenskt kulturarv och en central del av svensk naturvård. Sveriges omkring 300 000 jägare bedriver varje år ett omfattande arbete med viltförvaltning och naturvård. Utan dem skulle både våra viltstammar och vår natur må sämre. Att begränsa jakten vore därför inte bara ett svek mot jägarna, utan mot naturen själv, skriver Douglas Thor, ordförande, och Elvira Löwenadler, styrelseledamot, i Moderata ungdomsförbundet, MUF.

Som ett bevis för att jägaren bidrog till jakten och viltvården kom förr i tiden ett inplastat jaktkort, som fogades till övriga jaktliga dokument i plånboken. Numera skickar Naturvårdsverket ut en papperslapp.

Debatten kring älgförvaltningen i Södermanland handlar ofta om älgstammens storlek, kvalitet och avskjutningsmål. Samtidigt hamnar en av de viktigaste frågorna alltför ofta i skymundan – deltagandet och den lokala förankringen.

För en ny jägare är det en stor kostnad för utrustning. Det är nog en faktor som gör att unga som bildat familj väljer bort jakt, eller att jaktstarten blir senare i livet.

Miljöpartiet och jakt är två ord som inte många personer i Sverige någonsin kan se i samma mening. Många jägare har en felaktig bild av att vi bara består av veganer i Stockholms innerstad som varken sett eller skjutit en älg. Miljöpartiet är mer än så, och vi vet att jakten kan vara en grön revolution om politiken gör rätt, skriver Markus Kerttu, landsbygdspolitisk talesperson för Miljöpartiets ungdomsförbund, Grön ungdom.

REPLIK. De utspel som görs av Ungsvenskarnas förbundsordförande borde bekymra seriösa jägare. Att föreslå en vargförvaltning byggd på felaktiga siffror och på bilden av domstolar, EU och miljöorganisationer som fiender göder bara en polarisering som ingen ansvarsfull part vinner på.

Vi vill att Sveriges regering tar ett helhetsansvar för vargjakten. Europa är inte en enda nationalpark. Sverige behöver en rovdjursförvaltning som passar svenska förhållanden, skriver Denice Westerberg, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund, Ungsvenskarna.

Att en ny sekretessbestämmelse införts, för att skydda personuppgifter i bland annat ärenden som rör jakt på stora rovdjur, är ett steg i rätt riktning.

REPLIK. Att jakt fortfarande inte omfattas av friskvårdsbidraget är svårt att motivera när så många andra natur- och motionsaktiviteter gör det. Om syftet med friskvårdsbidraget är att främja hälsa, motion och välbefinnande borde jakt vara ett självklart alternativ.

I teorin handlar svensk rovdjurspolitik om biologisk mångfald. I praktiken har den blivit ett storskaligt experiment där landsbygden får agera försökskanin. Frågan är inte längre om människor i vargtäta områden påverkas. Frågan är hur mycket de förväntas tåla innan någon i Stockholm erkänner att gränsen är nådd.

Jag tror att många som läser Svensk Jakt antingen inte hört talas om Ung vänster, eller tror att det finns ett stort motstånd inom vår rörelse gentemot jakt och i övrig landsbygdspolitik. Det är en falsk bild. Någon sådan motsättning finns inte. I den här artikeln argumenterar jag för hur den politiska förflyttningen åt höger som det svenska samhället genomlidit, i själva verket urholkar landsbygden, naturen och i förlängningen svensk jakt, skriver Elna Igeland, förbundssekreterare i Ung vänster, Vänsterpartiets ungdomsförbund.

Friskvårdsbidraget ska uppmuntra människor till ett aktivt och hälsosamt liv. Men när regelverket tillämpas uppstår ibland märkliga gränsdragningar som är svåra att förstå. Ett tydligt exempel är skillnaden mellan sportfiske och jakt.

Jakten har en lång och betydelsefull historia i den svenska kulturen. Jakten är också för många något djupt personligt, där det inte sällan finns en lång historia inom familjen. Jaktmarker ärvs och förvaltas med hänsyn till såväl dåtid som framtid och binder samman människor. Därför är det viktigt att jakten får förutsättningar att utvecklas i tiden och att de som vill ta del av jakten ges möjlighet till det, skriver Emelie Rossheim, ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund, CUF.

Valrörelsen 2026 är i full gång. Partierna har rullat ut sina kampanjer och utfrågningar och debatter avlöser varandra. Men vad vill morgondagens makthavare i olika jaktfrågor? Under åtta sommarveckor berättar riksdagspartiernas ungdomsförbund om detta, i form av debattartiklar.

Naturvårdsverkets förslag om skyddsjakt på älgkalv är inte bara illa avvägt – det ger ett tydligt intryck av att myndigheten springer de stora skogsbolagens ärenden.

Hur har skogsbolag och markägare mage att som diktatorer styra jakten utan insikt om vad vi jägare bidrar med? Det är dags att älgförvaltningen blir demokratisk och vetot i form av utslagsröst inom älgförvaltningen ska bort med det snaraste. Arrendena måste även sänkas nu.

Sveriges bönder och skogsägare är ryggraden i vår ekonomi, vår livsmedelsförsörjning och vår klimatomställning. Men för att kunna fortsätta bruka jorden och vårda skogen krävs en grundläggande trygghet – respekten för äganderätten. Det behövs också en genomgripande reform av viltförvaltningen, skriver Sara Nordberg, riksdagskandidat för Centerpartiet.