Martin Källberg påstår i sin krönika ”Liberalernas sista vargvändning?” att Liberalernas ställning i vargfrågan är häpnadsväckande. Vad jag tycker är desto mer intressant är att Centerpartiet nu verkar frångå sin hållning att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna, både i vargfrågan och för att avreglera artskyddet.

Alla jägare i detta land har från och med detta år fått möjlighet till vårjakt på hornbärande råbock under perioden 1 maj–15 juni. Detta efter regeringsbeslut om nya jakttider. Hur har detta särskilt för södra Sverige vansinniga beslut kunnat initieras av Naturvårdsverket?

Vad gör Svenska Jägareförbundet för att det ska inrättas en ny viltmyndighet, så som riksdagen beslutat? Man kan väl inte ducka i frågan av oro för att förlora de förvaltningsuppdrag man nyligen blivit tilldelade.

Sverige har de senaste åren skördat stora framgångar inom skytteidrotter – det gäller såväl i olympiska grenar, exempelvis skidskytte och lerduveskytte, som i grenar som dynamiskt skytte och PPC (pistol) där Sverige vunnit en rad VM-medaljer och satt flera världsrekord.

Våra politiker samlar poäng med att stödja ungdomsidrott, men gör det svårt för ideella skjutbanor. I Nacka utanför Stockholm riskerar en för många människor viktig jaktskyttebana nedläggning.

Skogsbolagen har ändrat uppfattning. Nu är det inte så viktigt med vilt och jakt längre.

Lagar måste uppfattas som rimligt rättvisa om människor ska följa och respektera dem – i annat fall skapas sociala konflikter. Samhällsutvecklingen hade redan före Girjasdomen gjort rennäringslagen otidsenlig och djupt orättvis.

Valet 2022 blir helt avgörande för vilken rovdjurspolitik som kommer att bedrivas i Sverige. I den frågan har Sverigedemokraterna varit ledande alltsedan valet 2014.

Är de stora förlorarna renskötande samer? Några futtiga procent av alla samer. Vad är då alla andra som inte fick rätt i denna kryptiska Girjasdom, en dom utifrån en rasbiologisk lagstiftning? 

Justitiekanslerns och Justitieombudsmannens kritik mot Polisen i vapenärenden måste tas på allvar. Kristdemokraterna vill gå i spetsen för en ny regering som gör ett omtag i licensfrågor och i hela jaktpolitiken, skriver Andreas Carlson och Kjell-Arne Ottosson (båda KD).

Tänk tanken att skärgårdsbefolkningen skulle neka all båttrafik och fritidsfiske i Stockholms skärgård under högsommartid. Rennäringsfrågan måste få en sann verklighetsbaserad behandling, lokalbefolkningen måste få komma till tals. Allt tal om urminnes hävd bör raderas.

Riksdagens beslut om antalet vargar och om inrättandet av en viltförvaltningsmyndighet har inte efterlevts. Makten finns alltid någonstans och då inte politikerna ser till att fattade beslut efterlevs, är det fritt fram för tjänstemän med egna idéer.

Har inte detta legat i luften under väldigt lång tid, detta med att vissa skogsbolags så kallade inventeringar har varit behäftade med märkligt stora siffror i resultaten.

Bland svenska makthavare och svensk allmänhet råder en djup okunnighet om rennäringen, som bedrivs på mer än 50 procent av landets yta. Något måste vara orimligt fel i hur man bedömer svenska medborgares värde. Borde vi inte alla ha samma rättigheter inom landet?

Den process som staten drivit mot Karl Hedin i fyra år har inget med juridik att göra. Det är i stället ett sätt att försöka tysta en människa som har fräckheten att säga vad han tycker om den förda rovdjurspolitiken, skriver debattören Björn Törnvall.

Vad är meningen med att låta vargar äta upp hjortar, älg, rådjur och för den delen vildsvin?

Vårjakten är en underbar upplevelse. Ingen som inte vill är tvingad att bedriva denna fina jakt, men man bör inte hindra andra från att uppleva vårens tid i markerna med studsaren i hand.

Jag följer i stort sett allt om vad som skrivs och sägs om Renmarkskommitténs arbete och ingenstans har jag sett att det riktas ilska mot samer i stort. Tvärtom!

Med öppenhet kommer engagemanget som bidrar till utvecklingen. Med slutenhet kommer passivitet och avhopp. I stadgar för krets, länsförening och förbund är medlemmarna och viltet huvudsaker.