Det finns goda skäl att diskutera hur dagens älgförvaltningssystem fungerar och hur det kan utvecklas, men redan i dag finns det mycket som jaktlag, markägare och skötselområden kan göra för att påverka förvaltningens inriktning, skriver debattören. Foto: Per Jonson
Den svenska älgförvaltningen bygger på att kunskap samlas in och förs vidare genom hela kedjan: från jaktlagen till skötselområdena, vidare till samråden och slutligen till förvaltningsgrupperna.
Systemet förutsätter att människor engagerar sig, rapporterar sina observationer, deltar i möten och bidrar med lokala erfarenheter. Det är så förvaltningen ska få sin förankring i verkligheten.
Tyvärr ser verkligheten ofta annorlunda ut. Vid årets samråd i Älgförvaltningsområde 1 deltog endast hälften av områdets älgskötselområden.
Samtidigt vet vi att många områden fortfarande har svårt att samla in tillräckligt med älgobs, att markägare inte alltid kallas till möten och att återkopplingen mellan förvaltningens olika nivåer brister.
När underlagen blir svaga ökar också osäkerheten, och bedömningar och antaganden får större betydelse än fakta.
Men ansvaret ligger inte enbart hos skötselområdena. Många upplever att samråden hålls för sent i processen.
När samrådet genomförs presenteras ofta ett långt framskridet förslag där de viktigaste vägvalen redan gjorts. Samrådet riskerar då att bli en informationspunkt snarare än den dialog som systemet är tänkt att bygga på.
Det är samtidigt svårt att efterfråga större engagemang om de lokala inspelen inte upplevs få genomslag. För att samråden ska fylla sin funktion krävs därför både ett högre deltagande och att processen öppnar för inflytande i ett tidigare skede.
Det är lätt att förstå den frustration som många känner när beslut fattas på högre nivå. För många har älgförvaltnings- och skötselplaner blivit skrivbordsprodukter snarare än ett verktyg för den praktiska förvaltningen.
Jonas Fransson, ordförande i Jägareförbundet Södermanland. Foto: Marie Carlsson
Det finns goda skäl att diskutera hur dagens älgförvaltningssystem fungerar och hur det kan utvecklas, men redan i dag finns det mycket som jaktlag, markägare och skötselområden kan göra för att påverka förvaltningens inriktning. Om vi vill förändra systemet måste vi bidra med det som systemet bygger på – närvaro, engagemang och kunskap.
Förvaltningen blir aldrig bättre än det underlag den bygger på. Därför behöver vi både stärka det lokala engagemanget och skapa en process där lokal kunskap, erfarenheter och synpunkter tas tillvara. Först då kan vi få den älgförvaltning som många efterfrågar.
Jonas Fransson
Ordförande Jägareförbundet Södermanland
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
