Ännu pågår björnjakten i flera län. Foto: Per Jonson
Debatt: ”Det är jägarna som kan viltförvaltning”
Vi är nu i den tid på året då jaktpremiärerna duggar tätt. En av de mest omdebatterade är björnjakten, som inleds den 21 augusti. För många väcker björnjakten starka känslor. Men känslor får inte ersätta kunskap när vi ska förvalta våra viltstammar.
Publicerad 20 augusti 2026 - 09:48
Björnjakten är en del av den svenska viltförvaltningen. Den ska utgå från demokratiskt fattade beslut om vilka nivåer våra viltstammar ska ligga på, från forskarnas beräkningsmodeller och från de inventeringar och observationsrapporter som genomförs av bland andra jägarna.
Trots detta fylls tidningarna varje år av insändare om hur fel det är att jaga björn. Jaktbeslut främst på våra rovdjur överklagas gång på gång av olika organisationer, ibland med endast några hundra medlemmar.
Frågan är därför större än själva björnjakten: Ska vi verkligen förvalta våra viltstammar genom domstolar?
Sedan när ingår praktisk viltförvaltning i juristutbildningen?
Dubbelt så stor
I dag är björnstammen ungefär dubbelt så stor som de mål som har beslutats inom den svenska rovdjursförvaltningen. Samtidigt är björnen långt ifrån jämnt fördelad över landet. På vissa håll är björntätheten mycket hög, medan andra områden har betydligt färre björnar.
Ska vi verkligen förvalta våra viltstammar genom domstolar? Sedan när ingår praktisk viltförvaltning i juristutbildningen?
Björnen bryr sig förstås inte om länsgränser. Den vet inte om den befinner sig i Dalarna eller Gävleborg. För myndigheterna är däremot länsgränserna avgörande. Det skapar en märklig situation. Ett län kan ligga långt över sitt förvaltningsmål och ha ett stort behov av att minska stammen, samtidigt som jaktens utformning begränsas av hänsyn till andra mål och juridiska överväganden.
Grundläggande förvaltning
Dalarna är ett tydligt exempel. Målet är att på sikt minska länets björnstam ner mot förvaltningsmålet, då måste jakten också utformas så att reproduktionen påverkas i rätt riktning. Det är grundläggande viltförvaltning. Ändå har vi i Dalarna en honkvot i björntilldelningen.
När en population ska minska behöver man ta hänsyn till populationens sammansättning, reproduktion och åldersstruktur. En jakt som i hög grad tar ut hanar medan andelen honor skyddas riskerar att få motsatt effekt på sikt: en större andel reproducerande honor innebära en högre reproduktion.
Juridiska hänsyn
Samtidigt har det uttryckts oro över att allt färre äldre hanbjörnar skjuts. Men även det är en naturlig konsekvens av en jakt där samma kategori djur återkommande blir föremål för jakt.
Är det verkligen den biologiskt mest ändamålsenliga förvaltningen – eller har juridiska hänsyn fått för stort inflytande över hur jakten utformas?
Johan Frost Rovdjursansvarig Jägareförbundet Dalarna
Delta i debatten
Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se
Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel: Fransbygdens jaktvårdsförening genom ordförande Kalle Karlsson
