Debatt: ”Onödig polarisering mellan lantbrukare och jägare”

I media förekommer många olika uppgifter avseende viltskador som drabbar lantbrukare. Skador som orsakas av vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort och stora fåglar. Uppgifterna är motstridiga och skapar enligt mig en onödig polarisering mellan lantbrukare och jägare.

Jag hittar inte heller särskilt allvarliga försök till att försöka reda ut de stora skillnader som redovisas och som ligger till grund för den polariserade debatten. Om jag skall hårdra det lite så nämner jaktpressen inte några skadenivåer när de beskriver jakt på berörda viltarter och lantbrukspressen förstorar skadenivåerna till ibland orimliga siffror.

Flera förslag

Man kan göra mycket för att förbättra situationen. Nedan följer mina förslag.

• Avhjälp problematiska angrepp lokalt. Klarlägg typ av skador och vilket/hur många djur som orsakar skadorna, samt storlek på det geografiska område som har stora problem som behöver åtgärdas.

• Ge Jägareförbundet i uppdrag att upprätta en plan för hur jakten ska planeras och gå till. I planen ska anges hur stora jaktlag som behövs beroende på omfattning och uppgift, hur jaktledare ska utses, hur markägare och lantbrukare ska involveras, hur köttet ska tas om hand, hur allmänheten ska informeras, hur jaktområdet ska märkas ut, med mera.

• Mobilisera lämplig mängd kunniga och intresserade jägare för uppgiften. Rekryteringen borde ske inom närområdet, till exempel inom kommunen och närliggande kommuner. Jägare som är intresserade att ingå i en grupp av detta slag ska kunna anmäla detta på något lämpligt sätt. Kommunvis borde vara lämpligt, även för flera kommuner i jägarens närområde. Min uppfattning är att det är stor efterfrågan på jakttillfällen inom jägarkåren.

• Utse jaktledare för gruppen vid detta tillfälle.

• Fällt vilt bör snarast tas om hand av en anlitad hanteringsanläggning, så nära jaktområdet som möjligt. Omhändertagande och transport av de fällda djuren måste ske direkt.

• Inga avgifter ska belasta jägarna eller lantbrukarna. Uppgiften utgör en hjälp för att reducera lantbrukarnas skador.

Flera fördelar

Det finns flera fördelar med detta förslag. Det kommer inte att bli någon onödig generell reducering av jaktbara viltstammar. Endast riktade aktioner där problem uppträder.

Det ges tillfälle att föra mer underbyggda diskussioner om problemen och hur dessa kan lösas.

Kontakter och insatser

Flera frågor måste få svar innan man når så långt att jakt kan genomföras. Det handlar om att få acceptans för upplägget hos parterna och om att upprätta kontakt med vilthanteringsanläggningar, samt bedöma var insatser behöver genomföras.

Utöver det måste man komma fram till hur skador ska mätas och vilka skadenivåer som kan accepteras. En annan fråga att reda ut är var köttet ska gå efter avslutad jakt.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
  • Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
    Exempel:
    Fransbygdens jaktvårdsförening
    genom ordförande Kalle Karlsson

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget