Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Vid torpet Långviken har jägaren Sören Svanström och hans kamrater gjort en insats för viltet som är utöver det vanliga. Dessutom har man gynnat kulturmiljöer som utan jägarnas arbete snart skulle vara ett minne blott.

Gustaf Schröder visste var han skulle släppa sina stövare. I sina skrifter berättar han om den rika förekomsten av hare vid svedjorna där rågen växte ymnigt. Så varför inte ur viltvårdssynpunkt prova en gammal odlingsmetod på ett nybränt hygge, resonerade jakthistoriskt intresserade Stig Johansson från Eksjö.

På en längre sträcka av en större kraftledning i Västra Götaland har viltvården fått genomslag i röjningen. Jaktvårdskonsulent Clas Magnusson har gjort flera stickprov längs sträckan och tagit bilder som visar att Svenska Kraftnät tänkt på viltet i sina röjningsanvisningar.

I slåttertider är det många rådjurskid som dör i slåtteraggregaten alldeles i onödan. Många lantbrukare försöker undvika detta och här listar vi de bästa tipsen.

Att vara jägare är också att vara viltvårdare. Det handlar om utfodring, viltvatten, skydd och predatorjakt. Med ofta små åtgärder kan jägaren underlätta för det vilda. Kolla dina kunskaper om viltvård.

Räven är ett dominerande markrovdjur och en skicklig småviltjägare, som bland annat står för den absolut största dödligheten bland nyfödda rådjurskid.

Genom en ny tjänst på Jordbruksverkets hemsida får lantbrukare i slättlandskapet råd om viltvårdande åtgärder som också är till nytta för den egna produktionen. Det handlar om vad som kan göras med kantzoner och åkerholmar, bland annat.

Saltstenar är en vanlig och viktig viltvårdsåtgärd. Men får jaktlags­utredningen sin vilja fram kan det från nästa år bli ­förbjudet att ha ­saltstenar ute under vegetations­perioden.

I samband med länsstyrelsens och Naturvårdsverkets årliga naturvårdskonferens anordnade Jägareförbundet Kronoberg en viltexkursion för att visa på vikten av en god viltvård. Något som fick flera av tjänstemännen att tänka i nya banor.

Späda skott och knoppar från rönn är det bästa älgen vet, men den är inte ensam om att gilla rönn. Här får du flera bra tips om hur man kan gynna rönnen – och därmed den biologiska mångfalden.

Rovdjurspredation är den viktigaste dödsorsaken för tjäderkycklingar. Det har de norska forskarna Leif Kastdalen och Per Vegge visat.

De öländska jägarnas utökade predatorjakt ger den hotade rödspoven fortsatta häckningsframgångar. I år visar inventeringarna på 64 häckande par.