Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Vid torpet Långviken har jägaren Sören Svanström och hans kamrater gjort en insats för viltet som är utöver det vanliga. Dessutom har man gynnat kulturmiljöer som utan jägarnas arbete snart skulle vara ett minne blott.

Gustaf Schröder visste var han skulle släppa sina stövare. I sina skrifter berättar han om den rika förekomsten av hare vid svedjorna där rågen växte ymnigt. Så varför inte ur viltvårdssynpunkt prova en gammal odlingsmetod på ett nybränt hygge, resonerade jakthistoriskt intresserade Stig Johansson från Eksjö.