torsdag 23 maj

Viltvård

Varierad diet om älgen själv får välja

Mångfald av växter blir det i ett varierat landskap där höjden på växtligheten varierar. Då mår också älgarna som bäst. Foto: Kenneth Johansson

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Med fältviltet i fokus

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Planera din viltåker

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Dags att se över knipholkarna

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas vid slutavverkningarna har stor betydelse för många arter. Och ju större hänsynsyta som lämnas, desto bättre. Foto: Jan Henricson

Sparade träd gynnar många arter

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Foto: Kenneth Johansson

En rävkull kan äta ett ton bytesdjur!

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

En norsk studie på fågel föreslår kantzoner mot vattendrag på minst 30 meter. Foto: Kenneth Johansson

Sparad strandskog gynnar mångfald

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Viltvård och kulturvård hand i hand

Vid torpet Långviken har jägaren Sören Svanström och hans kamrater gjort en insats för viltet som är utöver det vanliga. Dessutom har man gynnat kulturmiljöer som utan jägarnas arbete snart skulle vara ett minne blott.

I svedjerågen trivs skogsharen

Gustaf Schröder visste var han skulle släppa sina stövare. I sina skrifter berättar han om den rika förekomsten av hare vid svedjorna där rågen växte ymnigt. Så varför inte ur viltvårdssynpunkt prova en gammal odlingsmetod på ett nybränt hygge, resonerade jakthistoriskt intresserade Stig Johansson från Eksjö.

Röjning för viltet i lång ledningsgata

På en längre sträcka av en större kraftledning i Västra Götaland har viltvården fått genomslag i röjningen. Jaktvårdskonsulent Clas Magnusson har gjort flera stickprov längs sträckan och tagit bilder som visar att Svenska Kraftnät tänkt på viltet i sina röjningsanvisningar.

Senaste nytt

    Mest läst

      Instagram has returned invalid data.
      Opinion
      Här förs debatten i Jägarsverige
      Här kan du annonsera vapen
      Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
      Gott från vilt
      Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
      Drömjakt
      Här finns någonstans att jaga
      Vi testar – på riktigt!
      Svensk Jakts tester kan du lita på
      Podd
      Lyssna på Svensk Jakts poddar
      Provläs Svensk Jakt
      Bläddra i senaste numret
      Premium
      För dig som loggat in

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

      Samtidigt på JaktPlay

      Taggar