Publicerad 8 februari 2022 - 09:15

En polariserad fråga med sprängkraft. Eric M Runesson leder den kommitté som ska se över rennäringslagen. Delar av kommittén är nu på besök i Kiruna. I samband med besöket framkom att lokala jägare är rädda för att ge sin syn på hur de upplever situationen och vilken oro de känner för vad utredningen kan leda till. Foto: Lars-Henrik Andersson

Rädsla bland fjälljägare – fick egen sittning med renmarkskommittén

Jägare i Kiruna känner rädsla och oro för att uttala sig i fjälljaktsfrågan.
Det framkom när politikerna och sakkunniggruppen i kommittén som ska utreda rennäringslagen besökte Kiruna tillsammans med ordförande Eric M Runesson.

Renmarkskommittén med politiker och sakkunniggrupp reste i måndags till Kiruna för att träffa bland annat Svenska samernas riksförbund, SSR, Jakt- och fiskesamerna samt Jägareförbundet.

– Det här var ett initiativ som vi tog, för att framför allt parlamentarikerna med egna ögon och öron på plats ska få ta del av problematiken. Huvudsyftet är att få en samlad bild av de lokala förhållandena, säger Eric M Runesson.

Med på resan deltog alltså den sakkunniggrupp som är kopplad till utredningen. I gruppen ingår representanter för sametingspartier.

 

Viktigt möte

Birgitta Isaksson.

Birgitta Isaksson, Kiruna, är ordförande för Jägareförbundet Norrbotten. Hon berättar att jägarna bara ville ha ett möte med politikerna och sekretariatet, inte med sakkunniggruppen.

– Jag vet att det har funnits betänkligheter kring det kravet. Men. Det här handlar om ren och skär rädsla. Flera av oss har varit med om kränkningar, hot och anklagelser om att vara både rasister och aktivister när vi stått upp för hur vi valt att leva våra liv. Jag har själv blivit anklagad för att vara rasist, till och med polisanmäld när jag stått upp för det som mina förfäder, som funnits här uppe i över 400 år, gett mig i arv – mitt intresse för fjäll och skog, för jakt och fiske, säger Birgitta Isaksson.

 

Tystnadskultur

Hon berättar om en situation där jägare och fiskare, som inte är renskötare och medlem i sameby, inte vågar säga vad de tycker och tänker.

Med på mötet med politikerna i kommittén fanns flera lokala jägare. Några av dem vill inte medverka i en intervju.

– Flera av de som deltar här i dag är rädda för vilka följder deras medverkan kan få för kommande möjligheter att jaga och fiska. Redan i dag har rennäringen en stor påverkan på vem som får ingå i ett ortsbojaktlag, vem som får bygga ett fritidshus eller på vilka villkor besöksnäringen kan bedrivas. De sakkunniga företräder dem som har makt i dessa frågor, och därför är jägare rädd att deras åsikter kan slå tillbaka mot var och en av oss, säger Birgitta Isaksson.

 

Nya landsbygdsministern krävs på svar om fjälljaktsutredning

Jägarnas synpunkter

Ingrid Inga, Samelandspartiet, är ledamot i sakkunniggruppen. Hon tycker det var synd att gruppen inte fick lyssna till vad jägarna hade att säga.

– Vi kommer dock få information om vad som sagts på mötet genom sekretariatet och de minnesanteckningar som förts, säger Ingrid Inga och berättar att kravet från jägarna att inte ha med sakkunniggruppen på mötet var föremål för diskussion innan resan till Kiruna.

Hon berättar vidare att sakkunniggruppen gick med på jägarnas krav men att det var ett undantag, en engångsföreteelse.

 

Vad tycker du om att jägare känner oro och rädsla att uttala sig om sakkunniggruppen är närvarande?

– Ska vi få till en lösning i de här frågorna måste man sätta sig ned vid samma bord och prata. Man löser inget med det här sättet att arbeta, men vi sa att den här gången måste de få känna sig trygga att säga vad de tycker, säger Ingrid Inga och fortsätter:

– Det var synd att vi inte fick ta del av den kunskap som de här lokala jägarna har. Utan den kunskapen är en viktig pusselbit borta för oss sakkunniga.

– Jag fick höra att lokala jägare kanske kände sig obekväma med att tala inför det som man uppfattar som representanter för samiska intressen. Då valde sakkunniggruppen att kliva åt sidan. Det är viktigt att kunna tala fritt. Det är viktigt att alla känner sig bekväma, säger Eric M Runesson som hoppas framgent på en öppen och transparent dialog.

 

Men vad säger det dig att lokala jägare känner rädsla för att uttala vad de tycker och tänker?

– Det säger mig att situationen har ganska stor potential att bli bättre. Jag ska jobba för att skapa förutsättningar för en bra dialog där man kan lyssna på varandra. Det är nödvändigt. Det gäller att ta ner graden av misstänksamhet. Det kan vara en del onödig misstänksamhet också, säger Eric M Runesson.

 

Stor oro

En av de lokala jägare som fanns på plats var Erik Johansson, Jukkasjärvi. Han tyckte det var ett bra möte med parlamentarikerna.

– Det finns en stor oro för vilka konsekvenser den här utredningen kan få för vår vardag. Det här är en fråga som splittrar familjer och vänner här i Kiruna. Det handlar inte om att vi är emot renskötsel. Jag tror parlamentarikerna fick upp ögonen för hur komplex den här frågan är, säger Erik Johansson.

– Jakten och fisket är inget fritidsintresse. Det är ett livsval, säger Birgitta Isaksson.

 

Känslig fråga

Kjell-Arne Ottosson (KD).

Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) är en av de parlamentariker som ingår i kommittén.

– Den här frågan är jättekänslig och har en enorm sprängkraft. Det är inte mer än rätt att jägarna ensamma får möjlighet att träffa oss parlamentariker. Den här frågan rör så många fler än bara samer och renskötsel, säger han.

Kiruna jaktvårdskrets överlämnade även en lång skrivelse till Renmarkskommittén i samband med mötet i måndags. Kretsen skriver bland annat följande:

”Den diskriminering som drabbat samerna har i många avseenden i motsvarande grad drabbat även andra i landets nordligaste delar. Ett kollektivt statligt dåligt samvete mot det samiska folket kan inte utraderas genom att de får exklusiva rättigheter när det samtidigt innebär att andras rättigheter starkt begränsas eller går förlorade. Man kan inte rätta gamla misstag genom att begå nya”, skriver Kiruna jaktvårdskrets.

 

Fortsatt utredning

Renmarkskommittén ska utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten att upplåta småviltsjakt och fiske. Utredningen ska redovisas i ett delbetänkande senast den 21 november 2022.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram