Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Det ska inte råda något tvivel om att Socialdemokraterna står på jägarnas sida och att pengar ur Viltvårdsfonden ska gå till jakten och viltvården. Jaktmotståndare ska inte kunna få medel ur fonden.

Det är inte bara statsminister Stefan Löfvens vallöfte till jägarna som smulas ner av landsbygdsminister Jennie Nilssons beslut att skrota det allmänna uppdraget, och utsätta jägarnas pengar för upphandling. Partikamrater i riksdagsgruppen som i motioner slår vakt om uppdraget blir också överkörda.

Inför valet 2018 lovade Socialdemokraterna, genom partiledaren Stefan Löfven, att inte ändra systemet med allmänna uppdraget. Det löftet höll bara drygt halva mandatperioden.
Nu görs en stor förändring som innebär att delar av uppdraget ska upphandlas och Naturvårdsverket får ett stort inflytande över jägarnas pengar.

Kritiken från EU-kommissionen medför att stora delar av allmänna uppdraget, jägarnas pengar, måste upphandlas. Det hävdar regeringen. En bluff, kontrar Moderaternas Sten Bergheden.
Svensk Jakts granskning visar att det finns oklarheter kring regeringens kontakter med EU i frågan. Och hur hårt kravet på upphandling egentligen var.

Framgång i rovdjurspolitiken. Så betecknar riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) beslutet att riva upp den 83-åriga konstruktionen med allmänna uppdraget. Maria Gardfjell (MP) utesluter heller inte fler förändringar på sikt.

Naturvårdsverket får en tydligare roll i att främja jakt och viltvård i Sverige. Myndigheten ska ansvara för en stor del av viltvårdsfondens medel samt bland annat sköta upphandling av trafikeftersök och klövviltförvaltning.
I en intervju med Svensk Jakt motiverar landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) regeringens historiska beslut – som även kan innebära att Jägareförbundet riskerar förlora delar av allmänna uppdraget.

TEXTEN UPPDATERAD En majoritet i riksdagen uppmanar nu regeringen att verkställa förslaget om nya regler för skyddsjakt på varg.
Med röstsiffrorna 29 mot 19 blev det ja till miljö- och jordbruksutskottets förslag.

Frågan om att förenkla skyddsjakten på varg utreddes redan för fem år sedan. Ingenting har hänt sedan dess. Nu vill politikerna utreda frågan igen.
Jägareförbundet menar att det viktigaste är att riktlinjerna, hur lagen ska tillämpas, anpassas till dagens situation. Något som också flera partier håller med om.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverade sig mot skyddsjaktsbetänkandet som i dag justerades av miljö- och jordbruksutskottet. De båda samarbetspartierna har i stora drag samma åsikt som oppositionen men menar att förslagen kostar pengar och ska istället drivas inom ordinarie budgetarbete.

En majoritet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott har enats om flera punkter som ska underlätta och förenkla skyddsjakt på varg.

I juli 2020 kallade de socialdemokratiska EU-parlamentarikerna Johan Danielsson och Erik Bergkvist förslaget om utökat blyhagelförbud i våtmarker för ”ett dråpslag mot Sveriges jägare”.
Tre månader senare röstade Socialdemokraterna, genom Jytte Guteland, ja till förslaget i parlamentets miljöutskott.

Alla partier i riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om skärpta straff för vapenbrott.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill dock inte ha en översyn och uppdelning av vapenlagstiftningen. Något som övriga partier kräver, däribland Moderaterna som menar att lagliga jägare och skyttar kan drabbas när vapenlagstiftningen skärps mot vapenbrott i kriminella miljöer.

Samtliga partier i riksdagens ställer sig bakom regeringens förslag om skärpta straff för vapenbrott. Samtidigt krävs också en översyn av hela vapenlagstiftningen.

Länsstyrelsernas beslut om hur många vargar som får fällas under vinterns licensjakt har mött hård kritik från jägarna i varglänen.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) tycker dock det är bra att det är länsstyrelserna som tar besluten.

De två V:na i viltförvaltningen – varg och vildsvin – väcker intresse hos våra riksdagspolitiker som motionerat flitigt om arterna. Så gott som utan undantag betonas problemen, och att stammarna behöver minska i storlek.

Av de tusentals motioner som skrivs av enskilda riksdagsledamöter är det endast ett fåtal, fyra procent, som röstas igenom helt eller delvis. Trots det är motionerna intressanta att studera som viljeyttringar och som en fingervisning om hur jakten betraktas av de folkvalda.

Problemen som säl och skarv orsakar är ett sedan många år ständigt återkommande ämne bland motionerna till riksdagen. Så också i år där 15 motioner från politiker i fem partier tar upp frågan.

Riksdagens ledamöter har legat i under coronatider. I den rika motionsfloden berör ett hundratal områdena jakt och viltvård. Flitigast är Moderaterna med 45 motioner.