Partiledare Stefan Löfven (S) 23 augusti 2018: ”Vi har inga planer på att ändra systemet.”

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) 7 januari 2021: ”Det finns behov av modernisering.”

En modernisering som innebär den största förändringen någonsin i allmänna uppdragets 83-åriga historia.

Svenska Jägareförbundet har sedan 1938 utfört allmänna uppdraget (jakt- och viltvårdsuppdraget).

Frågade partiledarna

Inför riksdagsvalet 2018 ställde Svensk Jakt frågan till samtliga åtta partiledare i riksdagspartierna om de har för avsikt att göra några förändringar rörande allmänna uppdraget?

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven svarade:

– Vi socialdemokrater anser att det allmänna uppdraget är ett bra och rimligt sätt att använda de pengar som jägarna själva bidrar med till Viltvårdsfonden genom de inbetalda avgifterna. Vi har inga planer på att ändra systemet.

Partiledarna om jakt- och viltvårdsuppdraget

Detta sa alltså Stefan Löfven efter det att EU-kommissionen skickat en så kallad EU-pilot med frågor till regeringen (12 juli 2016). Regeringen svarade även på kommissionens brev med att det pågick en översyn (4 oktober 2016).

Men under 2020 gjorde uppenbarligen Socialdemokraterna en kovändning och började förbereda det beslut som offentliggjordes den 7 januari 2021, vilket i praktiken innebär att allmänna uppdraget nu avvecklas.

Fler frågor till landsbygdsministern

Svensk Jakt intervjuade den 13 januari landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Mot bakgrund av Svensk Jakts granskning av regeringsbeslutet och dess bakomliggande orsaker – som finns samlad här, under taggen Striden om jägarnas pengar – har tidningen ställt ytterligare frågor till landsbygdsminister Jennie Nilsson:

Har Socialdemokraterna svikit sitt vallöfte till jägarna?

– Vi socialdemokrater sviker inte den folkrörelse som jägarkåren utgör och det fantastiska viltvårdsarbete som de utför. Tvärtom. De beslut regeringen har fattat möjliggör att Svenska Jägareförbundets arbetssätt och det allmänna uppdraget kan utvecklas. Detta sker genom att regeringen har bestämt att Svenska Jägareförbundets unika roll ska säkerställas genom ett renodlat flerårigt organisationsbidrag från 2022 och framåt. Detta syftar till att skapa ett långsiktigt, hållbart och transparent viltvårdsarbete i Svenska Jägareförbundets regi, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson och fortsätter:

Landsbygdsministern: Ingen ny viltmyndighet om Jägareförbundet ska ha en särställning

– Vi har även gett Naturvårdsverket i uppdrag att främja viltvården genom att betala ut bidrag till rikstäckande organisationer som vill utföra viltvårdsåtgärder enligt jaktlagens definitioner och gett dem i uppdrag att de ska upphandla de delar som varit föremål för EU-kommissionens kritik i förhållande till upphandlingsreglerna.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) tycker inte att Socialdemokraterna sviker sitt vallöfte till den svenska jägarkåren. Foto: Lars-Henrik Andersson

Landsbygdsministern vidhåller att det är kritik från EU-kommissionen som ligger bakom förändringen, detta trots att kommissionen endast (vad som är officiellt i alla fall) ställt en fråga via en så kallad EU-pilot och där det framskymtade tveksamheter kring att uppdraget inte upphandlas. Men inga formella krav ställdes på att Sverige skulle vidta några direkta åtgärder.

Regeringen skyller upphandlingen av jägarnas pengar på EU: ”Det är en bluff”

En källa inom Regeringskansliet som vill vara anonym säger till Svensk Jakt:

– En EU-pilot föregår ett formellt överträdelseärende. Inom den aktuella EU-piloten uppgav Kommissionen att dess rättsliga analys var att allmänna uppdraget utgör ett offentligt kontrakt som ska upphandlas i enlighet med upphandlingsdirektivet. Kommissionen godkände dock Sveriges svar om att en översyn skulle ske och avslutade EU-piloten.

Experter utredde 2017

De juridiska experterna Anna Ulfsdotter Forssell och Martin Bogg som utrett konstruktionen med allmänna uppdraget konstaterade 2017 följande:

– Det allmänna uppdraget är på många sätt unikt genom att det är jägarnas egna pengar som finansierar bidraget och uppdraget har under en mycket lång tid varit avgörande för en god och fungerande viltvård i Sverige. För den strikt juridiska bedömningen är det vår uppfattning att det inte finns några skillnader som gör att det allmänna uppdraget ska anses vara ett upphandlingspliktigt köp och inte ett bidrag.

Ledande experter: Allmänna uppdraget omfattas inte av upphandling

Men här gör nu alltså regeringen en helt annan tolkning.

Svensk Jakts källa i Regeringskansliet säger att det vid en samlad bedömning ska framgå att ett bidrag inte egentligen utgör ersättning för ett visst uppdrag.

– De specifika uppdragen till Jägareförbundet och återrapporteringskraven innebär att bidraget egentligen kan anses utgöra ersättning, säger en person med insyn i frågan vid Regeringskansliet.

Regeringskansliet menar att det i fallet med allmänna uppdraget inte finns någon undantagsbestämmelse i lagen om offentlig upphandling. Därför menar Regeringskansliet att delar av allmänna uppdraget kan anses utgöra ett offentligt kontrakt som ska upphandlas.

Regeringskansliet fortsätter hävda att viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning är problematiska ur ett upphandlingsperspektiv. Foto: Martin Källberg

– När det gäller viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning har dessa delar av allmänna uppdraget bedömts vara de mest problematiska ur ett upphandlingsperspektiv, eftersom de tydligast har haft karaktären av ersättning för specifika tjänster. Regeringen anser dock att detta är samhällsviktiga åtgärder och vill alltjämt att de utförs, säger Svensk Jakts uppgiftslämnare.

Frågan är nu till vilken kostnad dessa samhällsviktiga åtgärder ska utföras, eftersom det blir en upphandling.