Publicerad 14 oktober 2020 - 06:30

Flera riksdagsledamöter vill se krafttag mot djurrättsextremisterna. Bågjakt bör tillåtas också i Sverige, skriver en riksdagsledamot. Dessutom tar en S-motionär upp frågan om brunstuppehållet i älgjakten. Foto: Kevin E Brine/Mostphotos, Niklas Lundberg och Kenneth Johansson

Stort och smått om jakten i riksdagens motionsflod

Premium

Av de tusentals motioner som skrivs av enskilda riksdagsledamöter är det endast ett fåtal, fyra procent, som röstas igenom helt eller delvis. Trots det är motionerna intressanta att studera som viljeyttringar och som en fingervisning om hur jakten betraktas av de folkvalda.

När den allmänna motionstiden gick ut förra veckan fanns hundratalet motioner med bäring på jakt, skrivna av ledamöter från samtliga partier utom Vänsterpartiet.
Nedan återfinns ett antal som Svensk Jakt väljer att kalla motioner i korthet. De är sådana som inte kan sorteras in under större rubriker som vapen eller sälar. De är heller inte att betrakta som tyngre så kallade kommittémotioner, vilka i viss mån kan betraktas mer som partiernas viljeyttring, än enskilda riksdagsledamöters.
Motionerna handlar om stort och smått. Allt från minskad saltanvändning på vintervägar för att minska risken för viltolyckor, vilket Per Åsling och Helena Lindahl (C) föreslår, till att polisen ska få ett tydligare uppdrag med att skydda jägare från hot och våld från antijaktgrupper som förespråkas av Magnus Jacobsson (KD).

 

Resurser mot extremism

Nödvändigheten att ta itu med djurrättsextremisten betonas av flera motionärer. Sofia Westergren och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) skriver att lagstiftning och straffsatser bör ses över för att stoppa aktivister från att förstöra för laglydiga jägare.
Fredrik Lindahl (SD) anser att rättsvårdande myndigheter ska få större resurser för att ta itu med problemet. Åsa Coenraads och Lars Püss (båda M) föreslår att Polismyndigheten måste instrueras att arbeta nationellt mot djurrättsextremismen. Bland annat genom att en särskild brottskod inrättas för djurrättsrelaterade brott.

 

Polisen ska få ett tydligare uppdrag med att skydda jägare från hot och våld från antijaktgrupper, föreslås i en riksdagsmotion. Foto: Lars-Henrik Andersson

Fler viltstängsel

Sten Bergheden (M) och Per Åsling (C) slår båda ett slag för placeringen av Viltmyndigheten, som riksdagen har beslutat om, men som regeringen inte anser det finns någon anledning att inrätta. Medan Bergheden vill se myndigheten i Skaraborg anser Åsling att Jämtland är en lämplig placering.
I inte mindre än tre motioner uttrycks behovet av att sätta upp viltstängsel. Särskilt engagerade i frågan tycks riksdagsledamöter med vurm för Kalmar län vara, då Gudrun Brunegård (KD), Jan R Andersson (M) samt Anne Oskarsson och Mattias Bäckström Johansson (båda SD) tar Kalmar län som utgångspunkt för sina resonemang, där förslagen ändå blir mer allmänna om att viltstängsel behövs oavsett vilket län den olycksdrabbade vägsträckan återfinns i.

 

Aktivistiska tjänstemän

Polisens hantering av vapenlicenser och länsstyrelsernas beslut om vargjakt är två exempel av många som Kjell-Arne Ottosson och Larry Söder (båda KD) använder för att motivera sitt förslag om att snarast återinföra tjänstemannaansvaret.
Politisk aktivism bland myndighetsanställda har blivit vanligare. Tyvärr har regeringen uppvisat ett synnerligen lågt engagemang, trots att en enig riksdag 2018 beslutade att det nedmonterade tjänstemannaansvaret ska stärkas, skriver motionärerna.

 

En framgångssaga

Socialdemokraterna Helén Pettersson och Monica Haider slår i var sin motion ett slag för Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag. Eller jakt- och viltvårdsuppdraget, som förbundet föredrar att kalla det.

 

Socialdemokraterna Helén Pettersson och Monica Haider slår i var sin motion ett slag för Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag. Foto: Lars-Henrik Andersson

Medan Pettersson vill att riksdagen säkerställer att Jägareförbundet ska ha uppdraget, föreslår Haider att det ska göras flerårigt.
I båda motionerna understryks förbundets betydelse för jakten och viltförvaltningen. Pettersson beskriver jakten och viltvården i Sverige som en framgångssaga.

 

Lokal förvaltning

I två motioner föreslås att viltförvaltningsdelegationerna får utökad beslutanderätt. Den enda är inlämnad av Åsa Coenraads (M) och den andra av hennes partikamrater Mats Green, Cecilia Widegren och Elisabeth Björnsdotter Rahm.
I båda motionerna kritiseras regeringens beslut att utöka miljö- och naturvårdsintressenas mandat i delegationerna, vilket skapade en skevhet gentemot jakt- och viltvårdsintresset. Detta måste rättas till, och delegationerna måste få utökad beslutanderätt.
Syftet var att stärka den lokala förankringen i viltförvaltningen, inte att skapa diskussionsklubbar utan möjlighet att påverka, skriver Coenraads i sin motion.

 

Dyr statlig jakt

Cecilia Widegren (M) föreslår att man i Sverige precis som i grannlandet Finland, ska få bedriva bågjakt på visst vilt, och Sten Bergheden från samma parti att jakt och sportskytte blir en del av friskvårdsförmånen som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda.
Saila Quicklund (M) har reagerat på de höga priserna på jaktkort på statens marker, och föreslår att tydligare krav ställs på länsstyrelserna att inte höja priset med mer än konsumentprisindex.
Åsa Coenraads (M) är en flitig motionär i jaktfrågor. Tillsammans med partikamraten John Widegren föreslår hon att statistiken för jaktbrott ska renodlas. Smitning i samband med viltolyckor ska särskiljas i statistiken för att man på det viset kan förebygga trafikolyckor med vilt på ett bättre sätt, samtidigt som renodlade jaktbrott prioriteras i kampen mot tjuvjakt.

 

Se över fridlysning

Som en variant på jakttidsberedningen föreslår Lotta Olsson (M) att fridlysning av olika djurarter ska vara tidsbegränsad och utvärderas regelbundet. Idag gäller att alla djur är fridlysta, och att jakttiden är ett undantag från fridlysningen.
Olsson vill att man istället inför ett system där fridlysningen utvärderas med jämna mellanrum, och om en art ökat kraftigt i antal och ställer till skador, jakt införs. Som exempel tar hon tranan som för 30 år sedan fanns sparsamt, men som nu förekommer med 25.000 individer.
”Detta innebär att andra fågelarter knappast finns kvar, såsom toftsvipan. Om man istället införde ett system där fridlysningen exempelvis vart femte år utvärderades skulle denna artexplosion undvikas”, heter det i motionen.

 

Slopad talerätt

Växande stammar av klövvilt är ett av hoten mot produktionsskogsbruket som Åsa Coenraads (M) räknar upp i motionen Rädda skogsbruket. Andra är granbarkborren, dålig grön infrastruktur och utökade talerätter av människor som bor långt från skogen. Hon vill att regeringen får i uppdrag att säkerställa en ökad skogsproduktion genom att noggrant utreda alla faktorer som hindrar ett effektivt skogsbruk.

 

Åsa Coenraads (M) vill att regeringen får i uppdrag att säkerställa en ökad skogsproduktion Foto: Lars-Henrik Andersson

Om talerätten resonerar också Sten Bergheden (M) i en motion där han föreslår att denna tas bort i frågor som rör skydds- och licensjakt, för små organisationer eller andra tillfälliga sammanslutningar.
Det kan inte vara rimligt att sådana små föreningar, som konstant är emot jakt i alla dess former, ska ha rätt att överklaga och förhala skydds- eller licensjakt på varg, skriver Bergheden i sin motion.

 

Värnar brunstuppehållet

Monica Haider och Helén Pettersson (båda S) tar i var sin motion ett tag om klövviltförvaltningen. Medan Pettersson vill värna älgförvaltningen och behålla brunstuppehållet av etiska skäl, förespråkar Haider att älgen åtminstone i delar av landet förvaltas gemensamt med andra klövvilt. För att säkerställa att de olika arternas tryck på skogen och jordbruket är i balans, skriver hon,
Vilt som ställer till skada för olika näringar är ett stort problem, skriver Ann-Sofie Lifvenhage (M) i sin motion till riksdagen. En lösning på problemet är att besluta om minsta antal för säkrad bevarandestatus, för djur som orsakar skador för lantbruk och fiske. På så sätt kan jakt på överskjutande antal av till exempel säl tillåtas, föreslår Lifvenhage.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram