Bärriset har minskat avsevärt i Sverige och eftersom riset tillhör älgens viktigare födokälla så vill forskare nu få hjälp av allmänheten. I ett kungörande efterfrågas nu spillning från många platser i landet.

Tre stora skogsbolag har bjudits in till ett panelsamtal om älgförvaltningen. Alla tre bolag tackar nej. Kvar vid bordet återfinns länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jägareförbundet.

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet får 272 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om framtidens brukande och bevarande av skog.

I dag ägs mycket att Sveriges skog av skogsbolagen, som bara har ett mål och det är tjäna så mycket pengar som möjligt att dela ut till aktieägarna. Bolagen verkar inte bry sig något om skogsvård och viltvård. Jag är själv privat skogsägare och jag vill ha en skog som är rik på både vilt och fin natur.

Skogsskötseln kan påverka tillgången på risväxter som är viktiga för hjortdjurens födotillgång. Om det planteras tall- eller granskog gör det även skillnad på biomassans näringsinnehåll.

Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Skogsstyrelsen har nu sammanställt resultatet av årets älgbetesinventering, Äbin, som visar fortsatt höga skadenivåer i hela landet. På Jägareförbundet är man inte särskilt imponerad över de slutsatser myndigheten drar över orsakerna.

Älgar verkar välja brända skogsmarker för att hitta foder. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.

För att bemöta all okunskap som sprids om hur vilda djur påverkar skogen måste jägare och markägare grunda sina argument på fakta.

För att förbättra foderutbudet för klövvilt har det blivit vanligt att jägare, markägare och jaktlag anlägger viltbetesområden. Så snart lövträd och buskar nått över beteshöjd – och det går ganska fort – blir de emellertid värdelösa för viltet. Då behöver de röjas ner för att producera nytt, friskt bete.

Gränsen mellan Norge och Sverige stoppar inte vilt från att vandra, men den begränsar förvaltningen av det gemensamma natur- och kulturarvet. Ny kunskap kan skapa grund för en gränsöverskridande förvaltning av ländernas gemensamma viltstammar, enligt länsstyrelsen i Värmland.

Renskötseln och Sametinget har under de senaste åren kritiserat statliga Sveaskog för deras avverkningar och dess följder för rennäringen. Skogsbolaget å sin sida menar att det måste gå att sambruka markerna. Men positionerna är låsta och nu meddelar Sveaskog att föryngringsavverkningen kommer att minska kraftigt i Norrbotten under 2023.

När Skogssällskapet i somras efterlyste bilder på märkliga träd blev responsen stor. Nu har 23 länsvinnande bidrag korats.

Ett komplement till jakthundens vanliga arbetsområde kan vara att lära den att leta svamp.

Nu ökar andelen tall på magra marker i Götaland. Enligt Skogsstyrelsen har nya föreskrifter gett en positiv effekt.

Enligt Skogsstyrelsen visar årets inventering av tall en minskning av betesskadorna i Västerbotten, rapporterar SVT Nyheter.

Förra sommarens uppmaning till allmänheten att skicka in bilder på märkliga träd fick så bra respons att Skogssällskapet kör en repris.

40 procent av Sveriges elproduktion ska komma från vindkraft i Norrland. Det hoppas SCA kunna bidra till.

Älgstammen har minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men det har inte haft så stor effekt på skadorna på skogen. Det skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Skogsbolagen har ändrat uppfattning. Nu är det inte så viktigt med vilt och jakt längre.