I polisens utredning av den så kallade jakthärvan i Västmanland har det framkommit att polisens tolkning av vad som sades i telefonavlyssningen varit felaktig.
Svensk Jakt har därför ställt frågor om vad som gäller då inspelningar ska tolkas och det visar sig att polisen saknar systematisk kontrollfunktion för att säkerställa att utskrifter och inspelningar stämmer med orginalet.

En förundersökning om misstänkt tjänstefel i förundersökningen mot männen i det så kallade Västmanlandsfallet har inletts av chefsåklagare Martin Tidén vid Särskilda åklagarkammaren.
– Vi har inte någon misstänkt person än utan vi ska först ta reda på om det begåtts något tjänstefel i den här utredningen, säger Martin Tidén.

Han tänker på det när han ska somna och direkt när han vaknar. Han tänker på det hela tiden. I en första exklusiv intervju med Svensk Jakt berättar industriledaren Karl Hedin om hur anklagelserna mot honom skakat hans liv i grunden. Han berättar om sin oro för att inspelningarna som han menar inte bara visar att han är oskyldig, utan troligen också hur bevis manipulerats, ska raderas.

Två meningar som feltolkades av NOA-polisen. Det kan vara anledningen till att företagsledare Karl Hedin och fyra andra män greps och häktades i upp till 31 dygn.
– Vilka meningar det rörde sig om fick jag veta av åklagare Lars Magnusson dagen innan frågan om Karl Hedins vapen skulle behandlas i Svea Hovrätt, berättar Hedins advokat Sven Severin.

NOA, Polisens Nationella operativa avdelning, vill inte svara på Svensk Jakts frågor om varför man under åtta månaders tid inte kunde tolka vad som sades på en inspelning efter en hemlig telefonavlyssning.
Den nöten knäckte i stället kammaråklagare Lars Magnusson på en eftermiddag med hjälp av sina privata hörlurar.

I torsdags tvingades miljöåklagaren Lars Magnusson till slut hålla med Karl Hedin om att han skulle få tillbaka sina jaktvapen. Åklagarens förklaring till varför han ändrat sig är häpnadsväckande.

Turerna i jaktbrottshärvan i Västmanland snurrar allt snabbare.
Den 27 juni beslutade Svea Hovrätt att beslaget av företagsledaren Karl Hedins vapen skulle hävas, men dagen efter går i stället Polisregion Bergslagen in och omhändertar samma vapen.
– Vi kommer naturligtvis att överklaga beslutet, säger Karl Hedins advokat Sven Severin till Svensk Jakt.

På torsdagen beslutade Svea Hovrätt att beslaget av Karl Hedins vapen skulle hävas. Anledningen är att kammaråklagare Lars Magnusson inte längre tror att Hedin sköt en varg den 26 oktober i fjol.

Hur går det till när polisen får tillstånd till hemlig telefonavlyssning i jaktbrottmål? Svensk Jakt har tittat närmare på några gamla fall och advokat Sven Severin, som kan frågorna, är inte imponerad av vad han fått läsa.

Mycket tyder på att Karl Hedin kommer att kunna jag älg till hösten. Svea hovrätt hävde under dagen beslaget av Karl Hedins vapen, efter att åklagare Lars Magnusson medgett åtgärden.

En av de tidigare häktade männen misstänkta för brott i jakthärvan i Västmanland får skadestånd för tiden han satt frihetsberövad. Mannen var skäligen misstänkt för grovt jakthäleri men avskrevs helt från utredningen i februari i år.

Justitiekanslern Mari Heidenborg har inte för avsikt att göra en ny granskning av Västmanlands tingsrätts arbete, efter avslöjandet om brister i dokumentationen när beslut om hemliga tvångsmedel tas. Men hon utgår från att tingsrätten med dess nya ledning tar tag i problemet.

Lagmannen vid Västmanlands tingsrätt Lars-Gunnar Lundh ska se över domstolens rutiner vid beslut om hemliga tvångsmedel. Han säger till Svensk Jakt att det är viktigt att rätta sig efter JK:s kritik.

Så sent som i januari 2017 kritiserade Justitiekanslern, JK, Västmanlands tingsrätt för bristande dokumentation i samband med beslut om hemliga tvångsåtgärder. Trots kritiken upprepades samma brister när tingsrätten 2018 godkände telefonavlyssning av Karl Hedin. Dåvarande JK, Anna Skarhed, säger till Svensk Jakt att det är märkligt att tingsrätten inte bättrat sig.

Det kommer inget yttrande från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden förrän efter sommaren i det så kallade Västmanlandsfallet, där fem män är misstänkta för att olagligt ha jagat varg.

Miljöåklagaren och tingsrättsdomaren gjorde fel som ansökte om och beviljade telefonavlyssning av de män som är misstänkta i den så kallade jaktbrottshärvan i Västmanland. Det har fått till följd att polisinsatser mot bland annat bedragare som lurar äldre har avbrutits. Nu höjs röster om att lagen måste ändras.

Om några dagar har Karl Hedin, hans olycksbröder och vi som följer det så kallade Västmanlandsfallet väntat i sju månader på ett besked från kammaråklagare Lars Magnusson hos Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljöbrott, REMA, i Malmö. Ska han lägga ned förundersökningen, eller väcka åtal?

Recension. Den första delen i boken Maktmissbruket, med undertiteln Ett hot mot demokratin, bjuder på dramatisk och omskakande läsning. Där skriver Karl Hedin om när han greps misstänkt för grovt jaktbrott, om den kränkande tiden i häkte och om den vanmakt han kände och känner inför att hans liv vänts ut och in.

Huvudvittnet i det så kallade Västmanlandfallet har skickat ytterligare ett brev till miljöåklagaren Lars Magnusson. I brevet understryker vittnet att det hon tidigare uppgett inte är sant, samtidigt som hon starkt ifrågasätter varför utredningen inte läggs ner.