Uppståndelsen blir stor i slutet av oktober 2018 när industriledaren och vargdebattören Karl Hedin grips och häktas, på sannolika skäl misstänkt för att ha skjutit en varg. Alla nyhetsmedier samt en del facktidningar rapporterar om händelsen.

Många publicerar omedelbart namn och bild på den misstänkte. Allmänintresset kräver det, heter det. Bilden på Karl Hedin i rättssalen, handbojad och klädd i häktets gröna kläder sprids i många tidningar, och som en följd av det som en löpeld på sociala medier.

– Annars pixlar de och håller misstänkta anonyma. Men min identitet var inte värd att skydda. Det var rätt åt honom tycks man mena, han är ju inte bara en aktiv kritiker av den förda vargpolitiken, utan också förmögen. Var det verkligen berättigat att förnedra mig, frågar Karl Hedin retoriskt.

Han vill inte prata mycket mer än så om hur media hanterat honom. Några åtgärder som att anmäla tidningar till Pressombudsmannen har han inte tänkt sig.

– Nej, jag vill inte ha med dem att göra. Jag köper dem inte, läser dem inte, och annonserar inte i dem. Och jag tror inte att jag kan få dem att ångra eller ändra sig, så jag lägger ingen energi på det.

Beskriver häktet som tortyr

Den här fina sommardagen när Svensk Jakt träffar Karl Hedin, när omväxlande sol och regn blänker och krusar vattnet i sjön Snyten i Bergslagen, är det svårt, för att inte säga omöjligt, att fullt ut förstå vad som drabbade honom, vad han kände och tänkte under höstmånaden i Kronobergshäktet. Den som började med att han helt nykter kastades i en vanlig fyllecell, där han blev kvar i flera dagar.

– Det jag utsattes för kan bäst beskrivas som tortyr. Fyra kala väggar och en plastöverdragen madrass, lakan och filt men ingen kudde. Det är allt som finns. En taklampa som tänds och släcks av vakterna utanför cellen. En gång i timmen öppnas en slamrande lucka i dörren.

Karl Hedin beskriver hur människor skrek och bultade på dörrar. Hur han bad om öronproppar med nekades det. Om att han inte sov på två dygn. Hur han hölls medvetet vaken för att brytas ned.

– Jag fick diffusa svar om hur det blev med den advokat jag begärt vid inte mindre än tre tillfällen. En gång blev jag inskickad i rastgården med bara några plusgrader ute. 15 minuter utomhus klädd i endast t-shirt och dessutom blev jag ett antal gånger kvarglömd på rastgården i som mest en halvtimme. I fem dygn höll de på så i ett försök att knäcka mig. Det var ingen tillfällighet och inget slarv, det blev uppenbart att det är så man arbetar.

Skulle Hedin tystas?

Under sådana omständigheter rusar förstås tankarna. Frågan alla andra ställde, om den framgångsrike företagaren riskerat allt genom att skjuta en varg, behövde han emellertid inte fundera på.

– På den frågan hade jag svaret. Jag visste att jag inte gjort det jag anklagades för. I stället började jag fundera på hur åklagaren kunde tro att jag gjort det han påstod. Relativt tidigt, efter bara några dagar, kom jag fram till att åklagaren och poliserna i NOA (Polisens nationella operativa avdelning, reds anm.) måste förstått att jag var oskyldig. Allt verkade vara iscensatt i ett försök att tysta en obehaglig kritiker av den förda politiken.

– Allt det som senare hänt, denna kedja av uppgifter som framkommit med det ena mer uppseendeväckande avslöjandet efter det andra, har stärkt mig i den övertygelsen, fortsätter Karl Hedin.

Karl Hedin dömdes på förhand genom publiceringen i traditionella medier, men fick i de sociala ett stort stöd. Något som är viktigt i hans kamp för upprättelse. Foto: Jan Henricson

Ett stort stöd

Efter ett par dygn i häktet fick Karl Hedin träffa advokaten som han begärt, Sven Severin, för första gången. De hade haft en del kontakter tidigare, men kände inte egentligen varandra. Karl Hedin beskriver det som en stor lättnad när Severin kom in i bilden.

– Genom honom fick jag en daglig kontakt och information om hur det gick för min familj som också blev hårt drabbad av detta övergrepp. Bland annat togs en mängd personliga saker från min hustru vid husrannsakan. Jag hölls också underrättad om vad som hände i mina företag, vilket naturligtvis var mycket viktigt.

Däremot berättade inte advokaten särskilt mycket om uppståndelsen i media, och hur Karl Hedin mer eller mindre redan dömts skyldig. Han visste heller inte mycket om stödet han fick.

– Jag förstår nu att tanken var att jag genom åklagarens läckor till media skulle dömas på förhand. Men det gick bara hem i vissa kretsar. Där jag lever och verkar blev reaktionen den motsatta, och så uppstod Facebookgruppen Vi som stödjer Karl Hedin. Att 27.000 människor gått med i en grupp som ställer sig bakom mig är en härlig känsla som ger extra energi.

Energi får Karl Hedin också genom föredragen han håller runt om i Sverige och som drar fulla hus, inte sällan med fler än 300 åhörare i publiken. Sedan han frigavs har det hittills blivit 33 stycken. Han planerar att hålla tolv till.

Tro och vetskap

Karl Hedin är till det yttre sig lik sedan förra gången Svensk Jakts utsände träffade honom, i början av april förra året. Då pratade vi om älgar och skogsskador. Ett nog så allvarligt ämne. I dag är det tyngre än så. Kanske är han något bistrare, och absolut mer beslutsam.

– Att på felaktiga grunder bli anklagad för ett grovt brott, och att bli behandlad på det sätt jag blev, sätter sina spår. Jag tänker ständigt på vad som hänt och på vad som ska hända. Innan jag somnar om kvällen, omedelbart när jag vaknar. Arbetet tar sin tid i anspråk, men mycket tid ägnar jag åt att förstå och lösa detta övergrepp.

Något som sysselsatt Karl Hedins tankar och som är avgörande för fortsättningen av den så kallade jakthärvan i Västmanland är vad polis och åklagare trodde, och vad de visste.

– För mig har det hela tiden handlar om hur åklagaren kan tro att jag gjort det jag inte har gjort. Så mycket talade mot det jag anklagades för. Hur kan han tro att jag skulle ha lämnat över gift och givit instruktioner om hur det ska användas? Jag kände ju inte ens de här människorna. Jag har senare fått veta att polisen har spanat på mig sedan 2016, vilket är en annan fråga – varför det? Under den tiden måste de rimligtvis ha fått klart för sig att jag inte hade någon närmare kontakt med personerna de säger jag överlämnat gift till.

Många frågor

Karl Hedin fortsätter med flera frågor:

– Hur kunde åklagaren tro på sin hemliga källa, som är gift med en av de män som anklagas. Senare har det framkommit att det egentligen var maken hon ville ange, men det borde polis och åklagare genomskådat redan från början. Och om man trodde på henne, varför gjordes ingen husrannsakan direkt för att beslagta giftet? I stället väntade man i åtta månader med den saken.

Karl Hedin frågar sig också hur någon kan tro att han under en timme i skogen den aktuella dagen, i kläder passande för arbete på kontor, över huvud taget skulle haft tillfälle att skjuta en varg.

– Vet de inte bättre? Kan de inget om jakt? Är de så förblindade i sin iver att sätta dit någon att de blundar för det mest uppenbara?

Uppgifterna från det som åklagaren Lars Magnusson i media beskrev som en trovärdig källa ledde fram till att han ansökte om och beviljades att avlyssna Karl Hedins telefon. Samtalet mellan Karl Hedin och hans syster som överhördes vid lunchtid den 26 oktober 2018 var orsaken till att polisen slog till mot honom och ytterligare fyra män. I Hedins fall gällde det att han skjutit en varg samma dag.

Karl Hedin är mycket angelägen om att inspelningarna av samtalen han hade med sin syster och med en anställd inte förstörs, kommer bort eller raderas. ”De visar att jag är oskyldig och att polis och åklagare vetat det redan från början”, säger han. Foto: Jan Henricson

Felaktiga grunder

Nu vet vi helt säkert att det inte stämde. När åklagaren nyligen lyssnade på inspelningen med sina egna hörlurar blev det som polisen i sin rapport beskrivit som ohörbart fullt hörbart. Och i ett slag ändrade han sig. Karl Hedin är inte längre misstänkt för att ha skjutit en varg, däremot att han tänkte göra det.

– För mig är det uppenbart att åklagare och polis inte agerar objektivt. De har troligen fejkat bevis för att få mig häktad och senare dömd till fängelse för grovt jaktbrott. Rimligen hade de redan från början klart för sig vad som sägs under de inspelade samtalen. Jag utsattes alltså för häktestortyr i en månad på felaktiga grunder. Det var ju för att ha skjutit en varg som jag häktades, inte för att jag hade tänkt att göra det, vilket även det är fria fantasier.

Karl Hedin är mycket angelägen om att få ta del av inspelningarna som gjordes av samtalen som åklagaren nu beskriver har ett annat innehåll än det som först sades. De som han hade med sin syster och med den anställde som ansvarar för jakten på hans skogar. Hittills har han och hans försvarare förnekats det, och han befarar att inspelningarna på ett eller annat sätt kommer att försvinna.

– Ljudfilerna kan förstöras av misstag. Eller så kan de raderas på grund av att utredningen läggs ned. Åklagare och polis försöker nu med alla medel krångla sig ur det här. För vad händer med tron på rättssäkerheten om det dras fram i ljuset att målet med deras operation var att skada mig för mina åsikter om vargförvaltningen, säger Karl Hedin.

Bitter smak

– I dag har jag en bitter smak i munnen. Jag har levt ett hederligt liv, jobbat hårt och betalat skatt och jag är efter 50 vuxna år inte straffad. Jag har varit stolt över att leva i ett land med låg korruption och ett rättssystem som garanterade att du inte kastas i fängelse för något du inte har gjort.

Karl Hedin menar att det som hänt sedan i oktober förra året gett honom en annan syn på samhället och att uppvaknandet är dramatiskt. Hans reaktion är emellertid att fortsätta kämpa och han styrks av att inte stå ensam.

– Det är jobbigt att leva med det tomrum som finns där tron på rättssäkerhet och yttrandefrihet tidigare fanns. Möjligtvis fylls det lite av hoppet att det kanske går att återta det, säger Karl Hedin.

– Framför allt, säger han, måste vi nu få stopp på de trakasserier som REMA (Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, reds anm.) och NOA utsätter jägare för om och om igen. Lyckas vi inte med det kommer snart fler oskyldiga jägare att hamna i samma situation som jag varit med om.