Publicerad 17 juli 2019 - 08:31

Brist på systematisk kontroll av polisens utredning ledde till att företagsledaren Karl Hedin med flera häktades misstänkta för illegal jakt i den så kallade jakthärvan i Västmanland. Foto: Mostphotos

Brist på kontroll ledde till frihetsberövande

Premium

I polisens utredning av den så kallade jakthärvan i Västmanland har det framkommit att polisens tolkning av vad som sades i telefonavlyssningen varit felaktig.
Svensk Jakt har därför ställt frågor om vad som gäller då inspelningar ska tolkas och det visar sig att polisen saknar systematisk kontrollfunktion för att säkerställa att utskrifter och inspelningar stämmer med orginalet.

Efter att företagsledaren Karl Hedin blivit misstänkt för jaktbrott under förra året inledde Noa-polisen telefonavlyssning mot honom.

Den 26 oktober slog polisen till mot Hedin och tre andra män som greps och häktades i upp till 31 dagar. Telefonavlyssningen var då en viktig del av åklagarens bevis mot männen.

Men i samband med att frågan om beslaget av Karl Hedins vapen skulle avgöras i Svea Hovrätt lyssnade kammaråklagare Lars Magnusson igenom ljudfilerna från telefonavlyssningen.

Han upptäckte då att polisens utskrifter av filerna inte stämde överens med vad han själv kunde höra med sina egna hörlurar.

 

Brister i bevisningen

Avvikelserna mellan vad som sades och vad som stod i utskriften var så stora att åklagarens allvarligaste misstanke mot Karl Hedin, att han skjutit en varg den 26 oktober, måste strykas.

Men hur kan det vara möjligt att polisen gör ett så uselt jobb när man lyssnar igenom inspelningarna att det bidrar till att fem personer grips och häktas i upp till 31 dygn på felaktiga grunder?

Svensk Jakt har ställt några allmänt hållna frågor om hur polisen hanterar inspelningar. Polisen vägrar svara på frågor med koppling till det aktuella fallet utan hänvisar till förundersökningssekretess.

 

Polisen svarar

På frågan om vem som lyssnar av ljudfilerna, polisen eller Nationellt forensiskt centrum, NFC, är svaret att det är polisens personal som lyssnar av filerna även om man påpekar att NFC är en del av polisen.

Nästa fråga gäller om det är en eller flera av varandra oberoende personer som granskar en inspelning.

Enligt det skriftliga svaret från Stefan Marcopoulos, pressekreterare vid polisens kommunikationsavdelning, så finns det inga bestämda regler utan svaret blir ”Kan vara en eller flera.”

När det gäller vilken utrustning polisen använder för att förbättra hörbarheten av en inspelning så vill man inte svara utan hänvisar till ”sekretess”.

Svensk Jakt har även ställt frågan hur man säkrar så att ingenting i ljudfilen redigerats så att någonting lagts till eller dragits ifrån?

Svaret är att ”Original ljudfil lagras i en central databas.”

 

Redigerat material

Sista frågan gäller ”Hur kvalitetssäkras en utskrift som gjorts av en ljudfil?”

Stefan Marcopoulos svarar ”Osäkert vad som menas med frågan.”

Svensk Jakt förtydligar då genom att skriva följande:

”Med den sista frågan undrar jag om den som lyssnat på ljudfilen och sedan gjort en avskrift på något sätt intygar att avskriften är korrekt som sker vid testamenten, avta eller liknande?

Exempelvis: Jag xxx intygar att den av mig upprättade utskriften stämmer överens med vad som sägs på ljudfiler.”

Bakgrunden till frågan är att det tidigare hänt att polisen redigerat och ”hottat upp” film-/ljudfiler som ska användas som bevis i rättegång.

I samband med de så kallade Göteborgskravallerna 2001 tog polisen ljud från en filmsekvens och flyttade till en annan sekvens för att ”höja dramatiken” i den senare.

 

Dömda på förhand

I det så kallade Lillhärdalsfallet där fem män var misstänkta för jaktbrott gjorde polisen tvärt om och tonade ner det som sades på bandet när en av länsstyrelsen naturbevakare flög med i polisens helikopter.

Naturbevakaren uttalade sig på ett sådant sätt att det stod klart att han redan bestämt sig för att männen på marken var skyldiga.

Därför putsades de värsta grodorna bort vilket försvaret dock upptäckte då man lyssnade på originalinspelningen som fanns i det som brukar benämnas ”slasken” för utredningsmaterial.

På liknande sätt har alltså skett i Karl Hedinfallet där åklagaren Lars Magnusson själv konstaterade med sina egna hörlurar att polisens utskrifter inte stämmer överens med ljudfilerna.

Därför är frågan om kvalitétssäkring av inspelningar och utskrifter relevant, och så här svarar polisens pressekreterare Stefan Marcopoulos:

”Hej Leif, jag fick svar på ditt förtydligande:

Angående ljudfiler som används vid förhör eller rättegång i en förundersökning så skrivs dessa ut.

Inget skriftligt intygande eller dylikt görs. Granskning kan däremot ske av utredare som är ansvariga för ärendet.

Ljudfilen spelas normalt också upp vid rättegång och kan även spelas upp vid förhörssituationen.”

Alltså, ”Inget skriftligt intygande eller dylikt görs.” enligt polisen.

 

Leif Andersson

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram