Björnarna i Skandinavien är inte så isolerade som forskarna tidigare har trott. Enligt en ny undersökning finns det ett stabilt genetiskt utbyte mellan björnstammarna i Finland och Skandinavien, och exempel på parningar mellan finska och svenska björnar.

Förra året nära fördubblades antalet TBE-smittade människor i Västmanland. Sjukvården i länet rekommenderar därför invånare att vaccinera sig mot sjukdomen.

Ett kommande treårigt forskningsprojekt ska ge mer exakta svar på hur mycket fisk sälarna tar.
Tanken är att bland annat studera maginnehållet på sälarna. Därför behöver forskarna jägarnas hjälp.
Men dagens skyddsjaktsregler krånglar till det.
– Det är en utmaning för oss, säger forskaren Karl Lundström vid SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.

Naturvårdsverket har beslutat vilka projekt som under 2019 får pengar från Viltvårdsfonden. Sex projekt delar på sammanlagt fyra miljoner kronor.

Den märkta älgkon var ett mysterium. Var var hon märkt? Varifrån kom hon? Vart var hon på väg? Frågorna var många men har nu fått sina svar.

Kraftigt håravfall, allmän svaghet och svåra rörelseproblem. Minst åtta älgar har nyligen avlivats inom ett mindre område i östra Närke.
– Vi har tagit prover men inte hittat någon bestämd orsak. Det kan vara kraftiga insektsangrepp, säger biträdande statsveterinär Caroline Bröjer vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Medlemmarnas viltkameror och drönare kan ge viktig information i Svenska Jägareförbundets arbete med regional och lokal viltförvaltning. Den nya digitala tekniken öppnar helt nya möjligheter.

Brunbjörnens förmåga att gå i vinterdvala har alltid fascinerat. Hur kan björnen sova hela vintern och vakna lika stark som den var ett halvår tidigare?

Strategiskt viktiga platser för flyttfåglar kräver ett ökat skydd. Det hävdar forskare vid Umeå universitet, som i en studie pekar ut områden där det inte bör byggas höga konstruktioner.

I elfte timmen av jaktsäsongen på rådjur ber forskare jägarna om hjälp för att få in färska avföringsprover från rådjur, för att i dessa spåra parasiter som kan orsaka allvarlig smitta hos tamfår.

Afrikansk svinpest är en allvarlig, dödlig och mycket smittsam virussjukdom som drabbar vildsvin och tamgris. Smittvägarna mellan arterna är fortfarande oklara, men ett nytt forskningsprojekt ska undersöka metoder för kontroll och förebyggande åtgärder.

En ny studie av forskare vid Stockholms universitet visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i utsjön av Östersjön.
– Den här rapporten skadar torsken i Östersjön, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU och Kustlaboratoriet i Lysekil.

Antalet järvar i Skandinavien har på ett år ökat med tio procent, och ökning beror på att antalet järvar ökar snabbt i Sverige. Förra vinterns inventering visar att det fanns 699 järvar i Skandinavien.

Nyligen sammanställda siffror för förra jaktåret visar att avskjutningen av klövvilt ökar i landet. Vildsvinsavskjutningen fortsätter brant uppåt med en ökning på 12.000 fällda djur.

Attityden till varg håller på att förändras i USA. Nyligen röstade representanthuset för att ta bort det federala skyddet för varg, vilket ger delstaterna rätt att ta regionala beslut om jakt.

Bristande kunskaper hotar den svenska jakten på sädgås. Insamlade huvuden från sädgäss skjutna i södra Sverige ska ge en bättre bild av förekomsten i Sverige.
– Vi kommer att samla in huvuden under hela jaktsäsongen, och hoppas på att få ihop 500 stycken innan jakten är över, säger Thomas Ohlsson, jaktvårdskonsulent med ansvar för insamlingen.

Hur styrs den svenska viltförvaltningen? Hur får vi en acceptabel balans mellan nationella, regionala och lokala behov? Det blir några av frågorna som ska besvaras under stiftelsen Sveriges Vildnads årliga seminarium.

De svenska jakttiderna har inte setts över på 18 år. Nu är en ändring på gång.
– Vi vill se ett tydligt och transparent system som kontinuerligt ser över jakttiderna, säger Camilla Frisch, departementssekreterare vid näringsdepartementet och sakkunnig i jakt- och viltvårdsfrågor.

Sändare som placerats i brunbjörnars magar har visat sig farliga för djuren. I två fall har björnar dött på grund av kortslutning i sändarna.