Publicerad 30 mars 2019 - 08:00

Karl Lundström, forskare vid SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil på möte i Seskarö. Ingvar Lerdin är ordförande i Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation Foto: Lars-Henrik Andersson

Skyddsjaktsregler försvårar ny forskning på säl

Ett kommande treårigt forskningsprojekt ska ge mer exakta svar på hur mycket fisk sälarna tar.
Tanken är att bland annat studera maginnehållet på sälarna. Därför behöver forskarna jägarnas hjälp.
Men dagens skyddsjaktsregler krånglar till det.
– Det är en utmaning för oss, säger forskaren Karl Lundström vid SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.

Karl Lundström besökte nyligen Seskarö i Haparanda skärgård. Där berättade han för kustbor och fiskare om det treåriga forskningsprojektet som är tänkt att finansieras med EU-medel via havs- och fiskerifonden.
Hittills har forskarna noterat att sälen verkar ta betydligt mer siklöja än vad fisket gör, siffran åtta gånger mer har nämnts.

 

Hur mycket äter sälarna?

– När man tidigare analyserat siklöjebeståndet tittade man bara på vad fisket tar, inte på hur mycket fisk sälen tar, säger Karl Lundström.

Det i sin tur, menar han, riskerar att leda till en felaktig beståndsuppskattning av siklöjan i Bottenviken. Men nu vill alltså forskarna ta reda på mer om sälens diet; vad äter den för fisk och kanske framför allt: hur mycket äter sälarna.

 

”Ett alternativ är att söka jakt på säl i forskningssyfte”

 

Därför vill nu forskarna ha jägarnas hjälp. Men problemet är att säl i dag bara får jagas genom skyddsjakt, det gör att de sälar som skjuts är sådana som är i närheten av fiskeredskap, men forskarna vill även kunna studera maginnehållet från sälar som befinner sig långt från fiskeredskap. Detta för att få ett så representativt underlag som möjligt.

 

Sälarnas maginnehåll

Eftersom regeringen ännu inte satt ner foten i frågan om eventuell licensjakt på säl så kliar sig nu forskarna i huvudet.

– Vi har en utmaning framför oss. Ett alternativ är att söka jakt på säl i forskningssyfte, men det har vi inte gjort ännu, säger Karl Lundström.

Forskarna kommer också gå igenom det material som redan finns vid Naturhistoriska riksmuséet vad beträffar sälarnas diet. Det har tagits sådana prover de senaste tio åren, och dessa prover vill alltså forskningsprojektet gå igenom samt samla in ännu mer information om sälarnas maginnehåll. Karl Lundström tror, om projektet nu får grönt ljus av Jordbruksverket och Leader, att det kommer samlas in data under två års tid, därefter analys och rapportskrivning.

 

”Forskningen hoppas vi kunna bidra till sakkunskap”

 

Forskarna kommer även göra en dna-anals av maginnehållet. Det gör att man kommer kunna upptäcka att den ätit fisk även om fiskens skelett saknas, alltså om sälen bara ätit mjukdelarna på fisken. Något man inte kan upptäcka utan att göra en dna-analys.

Förutom att kunna utveckla beståndsanalysen av framför allt siklöja hoppas även forskarna kunna se sälens påverkan på annan fisk, få mer kunskap om sälen som toppredator och indikator för Bottenviken.

– Forskningen hoppas vi kunna bidra till sakkunskap i den debatt som nu pågår om sälen och framför allt den ökande populationen i Bottenviken, säger Karl Lundström. Utan kunskap kan man påstå vad som helst. Vi kan få diskussionen att inte bli så polariserad.

 

Grund och stöd

Han tror också att forskningsprojektet kan leda till att det skapas en grund, och kunskapsbank, ett stöd, som kan komma till nytta den dag det eventuellt blir licensjakt på säl.

– Genom att utveckla ekologiska modeller där både fisk, sälar, fiske ingår hoppas vi kunna undersöka olika förvaltningsalternativ. Till exempel vilka effekter det får om man tar bort halva sälstammen, eller om sälstammen växer sig dubbelt så stor.

 

”Nu är det till och med omöjligt att skjuta bort tillväxten”

 

Ingvar Lerdin är ordförande i Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation.

Han menar att licensjakt på säl borde ha införts redan för något år sedan.

– Nu är det till och med omöjligt att skjuta bort tillväxten, säger han.

 

”Någon form av premie borde betalas ut till jägarna som skjuter säl”

 

Yrkesfiskarna anser att jakten på säl måste stimuleras nu när det dessutom råder handelsförbud med sälskinn.

– Någon form av premie borde betalas ut till jägarna som skjuter säl.

Bara några kilometer från Seskarö ligger Finland och där finns en sälförvaltningsplan.

Finland är även på väg att införa ett slags ekonomiskt stödsystem till jägare som skjuter sälar som orsakar skador för fisket.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram