När vargstammen sprider sig söderut ställs förvaltningen inför nya utmaningar. Hög tillgång på bytesdjur gör att vargreviren blir väsentligt mindre – vilket innebär upp till fyra gånger fler vargar på samma yta.

Det har funnits misstankar om att bäverdammar kan gynna vissa sjukdomar såsom harpest. Men nu visar ny forskning att svenska bävrar inte tycks orsaka nån smittspridning. 

Naturvårdsverket ger klartecken till två tyska bevarandeprojekt där svenska tjädrar ska användas för att stärka och återetablera arten söder om Östersjön. Besluten innebär att upp till 110 tjädrar per år får fångas i svenska skogslän och transporteras till Brandenburg och Thüringen.

Positiva signaler från årets ripinventering i Lövhögsområdet. Inventeringsområdet är beläget i den sydligaste delen av fjällkedjan, i gränsområdet mellan Särna i Dalarna och Lillhärdal i Härjedalen.

Att minska antalet älgar räcker inte för att lösa problemen med betesskador och svag lövträdsföryngring. Det visar ny svensk forskning som pekar på att markens produktivitet, skogsskötsel och konkurrensen mellan trädslag är minst lika avgörande. Samtidigt framhålls klövviltet som en av de viktigaste faktorerna bakom skogens biologiska mångfald.

För att ta reda på var haren har sin väg provade vi inventeringar med värmekikare. På så vis hittade vi fem gånger så många harar som annars. Tekniken kan vara användbar inom såväl forskning som för den som månar om hararna på jaktmarken.

Mattias Johnsson, Mölltorp, trodde inte sina ögon när han skulle ta ur den granna bocken han precis fällt. Det var nämligen ingen bock. Rådjuret var en hornbeklädd get, dessutom med horn så stora att de flesta bockar hamnar i skuggan.

En grupp forskare från Tyskland och Spanien, samt från IUCN (International Union for Conservation of Nature) har undersökt möjligheter att vaccinera vildsvin mot afrikansk svinpest.

Naturvårdsverket satsar drygt 23 miljoner kronor, av pengar från jägarnas avgifter i Viltvårdsfonden, på åtta nya forskningsprojekt. Älgens framtid i ett varmare klimat och nya dna-metoder för att räkna brunbjörn är två av projekten som finansieras.

Älgtilldelningarna har inte sänkts, trots att det tillkommit varg och björn på markerna. Det här förvånar forskare, som studerat dödligheten hos älg inom 20 vargrevir i Sverige och Norge.

Grågäss som häckar i Skåne är numera stannfåglar och grågäss som häckar norrut i landet flyger över sina artfränder för att komma till övervintringsplatser i Danmark och Tyskland.

Likt betesskador är viltolyckor ett återkommande argument för att älgstammen kan behöva sänkas. Men det finns andra sätt än ökad avskjutning för att minska viltolyckorna med älg, enligt en forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Vargen ökar snabbt i Europa. Men bevarandepolitiken är fast i ett krisläge som inte längre speglar verkligheten, varnar forskare. De efterlyser nya strategier för att förena ekologisk återhämtning med social acceptans.

Silbentumörer, fibrom och CWD. Älgens olika åkommor diskuteras titt som tätt. På Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, finns långa listor över sjukdomar som drabbat populationen över tid. Värst för älgen just nu? Det kan vara den senaste upptäckten, anser patologerna. Den drabbar de starkaste individerna – men orsaken är ännu inte klarlagd.

Resultaten från 2025 års ripinventeringar förvånar flera inventerare som Svensk Jakt har pratat med.

Ripinventeringen i Lövhögsområdet genomfördes nyligen av sex hundekipage. Inventeringsområdet är beläget i sydligaste delen av vår fjällkedja, i gränsområdet mellan Särna i Dalarna och Lillhärdal i Härjedalen.

Naturvårdsverket ger fjällrävenprojektet grönt ljus att använda en icke typgodkänd fälla för att fånga fjällrävar för forskningsändamål.

Afrikansk svinpest, ASF, och mul- och klövsjuka är exempel på sjukdomar som kan transporteras långt av människor. Slängda matrester i naturen kan innehålla virus som kan få mycket allvarliga konsekvenser.

För andra sommaren i rad kan du delta i ett forskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. Forskare efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Projektet handlar om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.