I takt med att björnstammen sänkts i det brandhärjade området i Hälsingland har överlevnaden bland älgkalvar ökat. Men år 2025 tycks det bli något lägre kalvöverlevnad än 2024. Fredrik Stenbacka, som studerar älgarna i området, vet ännu inte vad det beror på.

Minskat jakttryck på predatorer har slagit hårt mot känsliga fågelarter, det visar en ny studie av den brittiske biologen David Baines. Samtidigt har räv och kråka ökat kraftigt i studieområdet.

Med hjälp av kamerahalsband och älgarnas egna filmer har forskare undersökt varför älgar äter som de gör.

I en färsk rapport analyseras faunapassagernas effektivitet. Av rapporten framgår att långa och smala passager över exempelvis flerfiliga vägar ratas av klövviltet i högre utsträckning än korta och breda passager.

Forskare vid Skandulv har tittat på vargens och björnens predation på älg. Forskningens slutsats är bland annat att rovdjurens påverkan på älgstammen kan variera från marginell till betydande.

År efter år väcks kritik mot att lodjursjakten inleds 1 mars. Jägarna ifrågasätter varför jakten ska bedrivas när snön oftast har smält bort, medan andra är kritiska mot att jakten pågår samtidigt som att lodjuren kan vara i brunst. Nu ska forskning ta reda på när den optimala jakttiden infaller.

Hagel har hittats i kroppen på 21 procent av de grågäss som forskarna undersökt i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Kristianstad högskola.

Nu ska det undersökas hur vargar, snöleoparder och brunbjörnar förhåller sig till mänskliga aktiviteter som jakt och boskapshållning. Forskningen ska användas för att underlätta samexistensen mellan människor och rovdjur.

Virussjukdomen blåtunga sprider sig längs västkusten och i södra delarna av Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalt har undersökt och hittat elva fall där sjukdomen bekräftats.

Vildsvin närmar sig bara i undantagsfall besättningar med tamgrisar. Men risk för smittspridning finns ändå. Det konstateras i en avhandling av epidemiolog Linda Ernholm vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Virussjukdomen blåtunga har påträffats i en mjölkkobesättning i Uddevalla. Senare under dagen påvisades ytterligare ett fall, denna gång på ett nötkreatur i Halland.

Att bärriset är viktigt för älgen och dessutom kan minska betesskador på tall har forskningen redan slagit fast – men undersökningarna är gjorda på ett fåtal platser. Nu ska ett projekt undersöka förhållandena i hela landet.

Länsstyrelsen i Norrbotten har testat en ny metod som kan användas vid björninventering. Det handlar om insamling av björnhår som dna-källa.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Du kan delta och det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.

Professor Petter Kjellander som bedrivit viltforskning och fältstudier i cirka 20 år på Kobergs egendom i Västra Götalands län, såg till att det blev lapp på luckan när han nyligen besökte trakten och föreläste om sin vildsvinsforskning.

Nedgången i älgstammen verkar plana ut, och på sina håll ökar nu älgstammen, enligt älgobsen. Men avskjutningsstatistiken visar på rekordlåga nivåer samtidigt som betesskadorna ligger långt över målet. Paradoxer som viltforskaren Fredrik Widemo nu reder ut.

Många jägare satsar rejält på björnjakten. Men de tilldelningar som vi haft under senare år kan vi inte vänja oss vid. ”Om vi fortsätter skjuta så många björnar som vi gjorde förra året är stammen inte jaktbar om tre år”, varnar Jonas Kindberg, forskare och projektledare för Skandinaviska björnprojektet.

I Sverige har skador på jordbruksgrödor ökat i takt med gåspopulationernas tillväxt. I stort sett förekommer det skador i alla delar av Sverige där det finns både jordbruksmark och gäss. Detta leder till ökat behov av jakt och skyddsjakt för att förhindra skador. Men hur väl fungerar egentligen skyddsjakten för att freda jordbruksfält från betande gäss?

Sedan reportaget om att inventera vilt med drönare publicerades (18/4) har Jägareförbundets jaktvårdskonsulenter fått ta emot många frågor från jägare, som funderar på om det är något som kan förbättra deras förvaltning. Från förbundet är svaret att metoden ännu inte är kvalitetssäkrad och att man därför inte kan rekommendera den.