I projektet vill forskarna ta reda på hur förekomsten av smittämnen ser ut hos vilda djur, med fokus på jaktbart vilt. Foto: Lars-Henrik Andersson
I ett nytt forskningsprojekt kombineras flera vetenskapliga discipliner för att ta fram kunskap om varför sjukdomsutbrott sker och vilka risker olika smittämnen medför för djur och människor. Fokus sätts på jaktbart vilt.
I höstas upptäcktes flera fall av en ovanlig sorts salmonella dels i en grisbesättning i Skåne, dels i Öster Malmas vildsvinshägn i Södermanland. Sedan dess har ett stort antal skjutna vildsvin provtagits och ett flertal fall hittats av den ovanliga salmonellan.
16 viltforskningsprojekt får i år pengar från Naturvårdsverket, genom Viltvårdsfonden. En fond som finansieras av jägarnas pengar via det statliga jaktkortet. Forskningen handlar om bland annat förvaltning av fjällripa, viltövervakning med viltkameror, lodjurens spridning och genflöde samt jämställdhet inom viltförvaltningen.
Vincent “Vince” Crichton (1942–2020) har lämnat oss.
Jag hade knappt hunnit lyfta av skogsskidorna från takräcket och ställa in studsaren i vapenskåpet den sista toppjaktsdagen förrän jag nåddes av de höga, bestämda rösterna på sociala medier: ”Förläng inte toppjakten med två veckor!”
Efter alla år med polariserad rovdjursdebatt har vi inte kommit längre än att det finns människor som vägrar att ta av sig skygglapparna och se verkligheten som den är eller ens försöker sätta sig in i andras oro, upplevelser, erfarenheter eller samhälleliga kostnader, skriver Jägareförbundet Uppsala läns ordförande Torsten Nilsson i den här debattartikeln.
Hur påverkas älgar av att jagas med hund? Med hjälp av ny teknik har forskare undersökt detta och sett att älgarna påverkas, men att de ofta återhämtar sig snabbt.
När forskare vid SVA och SLU filmade vildsvin fångade i fälla observerade de beteenden som tyder på stress.
Forskningsprojektet Grensevilt har gjort en animation över hur många klövvilt en sändarförsedd varg dödat under sex veckor.
Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. Grensevilt 2 bygger på det tidigare projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på viltet och jakten.
Betesskadorna av älg ökar i marker där det finns varg. Det visar ny forskning från Skandulv.
Artdatabanken får ny chef. Vid årsskiftet får Mark Marissink ansvar för Sveriges lantbruksuniversitets, SLU, kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper.
En älgko i Västerbotten har provtagits för CWD, och ett första resultat visar att kon kan vara drabbad. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, pågår ytterligare undersökningar av älgkon för att bekräfta sjukdomen.
Ett fungerande vaccin mot afrikansk svinpest testas i Kina. Resultaten från de första försöken ser lovande ut och forskare går nu vidare in i kliniska tester och produktionsstudier.
Av 24 födda älgkalvar i maj levde endast tre i början av september. De nedslående siffrorna rapporteras inom projektet Viltsamverkan i brandens spår som pågår i de stora brandområdena i Ljusdals kommun.
Kan uppspelade människoröster och hundskall hindra vilt från att korsa ett järnvägsspår samtidigt som tåget kör förbi? Den frågan söker biologen Denice Lodnert svar på i ett projekt vid Grimsö forskningsstation.
Hjortlusfluga, älglus, hjortlus, älgloppa, älgfluga. Kärt barn har många namn, men denna fascinerande insekt verkar inte vara så kär bland många djur och människor. Det är ju en parasit som dricker blod från sitt värddjur, som biter folk, som knappt går att ha ihjäl och som kanske kan sprida sjukdomar. Dessutom verkar den öka både i antal och spridning i landet. Men vad vet vi om hjortlusflugan idag?
Ett internationellt forskarteam har studerat skandinaviska vargars rörelsemönster i relation till hus och vägar. Resultaten visar att vargarna konsekvent undvek hus och vägar.
Älgen sänker både kroppstemperatur och hjärtrytm om vintern för att spara energi, visar en studie som gjorts vid SLU i samarbete med norska Högskolan i inlandet.
Milda och snöfattiga vintrar gör det svårt att inventera järv och andra rovdjur. Kamerafällor kan vara ett alternativ. I Värmland prövas en metod där viltkameror och enkla krokodilklämmor används för att plocka päls från järv som besöker åtelplatser.