I slutet av juli genomfördes årets inventering av ripor i Lövhögsområdet. För andra året i rad har föryngringen varit bra, tack vare en torr sommar och ett lågt predationstryck.

Årets inventering av fjällräv är en besvikelse. Värmen och torkan har påverkat gnagarna, och i förlängningen även fjällräven.

Jakthundar stressar björnar. Så lyder rubriken i en forskningsrapport som nyligen publicerades.
– Jag ser inget som helst behov eller ens möjlighet att ändra i föreskrifterna kring björnjakten på grund av det här, säger Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Lignè.

Rovdjur kan indirekt påverka bytesdjurens möjlighet att utnyttja naturligt bete. Renar i marker med hög björntäthet utnyttjar inte växtligheten i samma utsträckning som renar i områden med färre björnar.

Jägare och markägare i områden med täta dovhjortsstammar är oroade för att dovviltet ska tränga undan rådjuren. Forskningen har också visat att det finns fog för denna oro. Det skriver tre SLU-forskare i den här artikeln som handlar om konkurrens mellan dessa arter.

Älgjakten leder inte till en ökad risk för viltolyckor. Det slås fast i en nyligen publicerad studie från SLU.

Sveriges Ornitologiska Förening vill förbjuda jakt på tjäder i Götaland och delar av Svealand.
– Jakt kan lokalt ha stor påverkan på den lokala populationen av tjäder, menar ornitologerna.

Nya metoder för att inventera järv ska ge säkrare underlag för bedömning av antalet järvar i Skandinavien. Under 2017 hittades 657 järvar i Sverige och Norge genom insamling av dna från spillning och hår.

Minst 600 vargar krävs för gynnsam bevarandestatus, GYBS, för varg i Sverige. Det framförs i slutrapporten från forskningsprojektet ”Claws and laws”.
Men Naturvårdsverket kommer inte ändra siffran 300.

Nu har rapporten om hur många vargar som ska finnas i Sverige för att GYBS ska vara uppfyllt presenterats. Minst 600 och helst 1.700, konstateras det. Hur kan det behövas så många fler vargar här än exempelvis i Yellowstone som brukar framhållas som ett lysande exempel?

Vargens återkomst i Danmark har inte gått obemärkt förbi. Danska forskare har en försiktig inställning till hur människor ska bete sig vid möten med varg.
– Små barn ska inte ränna omkring ensamma i skogen, säger forskare Peter Sunde vid Aarhus universitet.

Älgförvaltningsgrupperna i de fyra nordligaste länen träffas under två dagar, den 23-24 februari, i Lycksele. Representanter för viltförvaltningsdelegationerna och länsföreningarna deltar i mötet.

Regeringen presenterar flera lagförslag för att bekämpa invasiva arter. Bland annat innebär förslagen att djur kan avlivas på annans mark utan samtycke från markägaren.

Norska Miljödirektoratet fortsätter att utreda den skandinaviska vargstammens genetiska bakgrund. Norska Stortinget har begärt utredningen som kräver fördjupade genetiska analyser och mera ingående jämförelser med vargar från Europa och Ryssland.

Jägarna fortsätter att betala en stor del av landets viltforskning. Bland annat kommer jägarnas pengar under det närmaste året att finansiera forskning om varg, viltutfodring och björn.

När jag läser tidningar och hör på radio där forskarna beskriver det ena vargprojektet efter det andra blir jag förvånad över att ingen ifrågasätter detta meningslösa slöseri med skattemedel.

Hur påverkar vargens återkomst älgstammen och jakten? Och kan förvaltningen av älg, varg och järv bli bättre i gränsområdet mellan Norge och Sverige?
Det är några frågor som ett stort forskningsprojekt nu ska försöka finna svaren på.

Från och med årsskiftet råder allmän jakt på kronkalvar och dovkalvar i det närmaste året om. Det är vad den allmänna skyddsjakten på kalv i praktiken innebär.

Utbrottet av CWD, chronic wasting disease, i Norge kan orsakas av två varianter av sjukdomen. Forskare vid NVI, Norska Veterinärinstituttet, ställer sitt hopp till att den variant som hittats hos tre älgar och en kronhind uppstått utan smittspridning och spontant hos mycket gamla djur.