1992 var en ovanligt varm sommar. En värmebölja som gjorde sitt inträde i maj höll i sig ända fram till midsommar. Något man kan tycka inte är mycket att orda om jämfört med i år, då den plågsamma högsommarvärmen inte gav vika förrän i augusti.

Vilka slutsatser kan man då dra av undersökningen som gjordes för snart 30 år sedan? Kan vi förvänta oss samma effekt på älgstammen nu som då?

Håkan Sand.

– I allra högsta grad, säger Håkan Sand vid SLU. Parallellerna är tydliga och vi kommer att se lägre slaktvikter på kalvarna i höst, och en klart minskad reproduktion nästa år.

Sand är en av delförfattarna till den populärvetenskapliga artikeln som publicerades i Svensk Jakt, och som kan laddas hem som pdf här för den som vill läsa mer.

Betydligt färre kalvar

Vad gäller reproduktionen visade älgobsen 1993, alltså året efter torrsommaren, ovanligt få kalvar. I Jämtland, Örebro, Västernorrland och Gävleborg var antalet kalvar per 100 kor i genomsnitt 16 procent lägre än åren 1988–1992.

Den torra sommaren gör att fler kor än annars nästa år kommer att ha en kalv istället för två. Foto: Jan Henricson

Tack vare ett omfattande material från fällda djur som jägarna i Jämtland (där minskningen i antalet kalvar per hondjur var i genomsnitt 19 procent) samlat in, kunde forskarna visa att kor i alla åldrar födde färre kalvar än normalt.

Den största minskningen stod emellertid de unga djuren för, som minskade sin reproduktion med 50 procent. Minskningen av antalet födda kalvar av kor i alla åldrar var heller inte litet, utan uppgick till 35 procent. Eller:

”Totalt över alla åldrar minskade antalet födda kalvar per reproduktivt hondjur (två år eller äldre) från 1.07 under 1990–1991 till 0.7 under 1993”, skriver forskarna i sin artikel.

Dåligt foder

– En varm och torr försommar ger mindre näringsinnehåll i födan och älgen växer sämre, och kommer i sämre kondition. Resultatet blir mindre kalvar till hösten samt att färre kor kommer i brunst, alternativt att det blir en kalv istället för två året därpå, säger Håkan Sand.

Han menar att det är synnerligen viktigt att jägarna är medvetna om vad den torra sommaren har för effekt på älgstammen. Med färre kalvar per hondjur än normalt ställs den adaptiva förvaltningen på prov.

– Vi kommer att se färre kalvar men också fler ensamma kor. Om avskjutningen då inte anpassas efter det, är risken uppenbar att för många produktiva kor kommer att skjutas, något som naturligtvis är negativt för älgstammen, säger Håkan Sand och tillägger:

– Är jaktlag, skötselområden och förvaltningsgrupper medvetna om det här fenomenet kan man förhindra att det sker, till exempel genom att samordna jakten mellan skötselområdena. Kanske genom någon form av avlysningsjakt.

Den adaptiva förvaltningen ställs i och med den torra sommaren på sitt kanske hårdaste prov. Av flera skäl måste andelen kalv i avskjutningen öka redan i höst, enligt jaktvårdskonsulent Benny Nilsson. Foto: Jan Henricson

Skjut kalv

Jaktvårdskonsulent Benny Nilsson. Foto: Jan Henricson

Benny Nilsson som är jaktvårdskonsulent i Östergötland är inne på samma linje. Han säger till Svensk Jakt att jägarna redan i höst måste ta hänsyn till vad som händer kommande år, och att skötselplaner måste revideras:

– Jag förordar att vi lägger ett betydligt högre jakttryck på kalv i år än vad som är planerat. Genom det får vi bort oönskat små djur från populationen. Erfarenheterna visar att en älg som får en dålig start inte kan ta igen det även om förhållandena blir bra året därpå.

– Om vi skjuter en större andel kalv sparar vi dessutom produktiva djur, och blir det så illa med reproduktionen som jag befarar kommer dessa att behövas de kommande åren, säger Benny Nilsson.