Gränsen mellan Norge och Sverige stoppar inte vilt från att vandra, men den begränsar förvaltningen av det gemensamma natur- och kulturarvet. Ny kunskap kan skapa grund för en gränsöverskridande förvaltning av ländernas gemensamma viltstammar, enligt länsstyrelsen i Värmland.

Polisen i Sollefteå får i början av augusti 2019 in en anmälan om jaktbrott. Vid husrannsakan på den huvudmisstänktes fastighet hittas flera fynd som styrker att jaktbrott har begåtts. En tjuvjaktshärva likt den i filmen Jägarna börjar rullas upp. Rättegången avhandlas i Ångermanlands tingsrätt – nu väntas domen.

Polisen i Sollefteå får i början av augusti 2019 in en anmälan om jaktbrott. Vid husrannsakan på den huvudmisstänktes fastighet hittas flera fynd som styrker att jaktbrott har begåtts. En tjuvjaktshärva likt den i filmen Jägarna börjar rullas upp. Rättegången avhandlas i Ångermanlands tingsrätt – nu väntas domen.

Polisen i Sollefteå får i början av augusti 2019 in en anmälan om jaktbrott. Vid husrannsakan på den huvudmisstänktes fastighet hittas flera fynd som styrker att jaktbrott har begåtts. En tjuvjaktshärva likt den i filmen Jägarna börjar rullas upp. Rättegången avhandlas i Ångermanlands tingsrätt – nu väntas domen.

SVT:s slow-tv satsning ”Den stora älgvandringen” firar femårsjubileum. 28 mars kan tittarna få följa arbetet när kamerorna sätts upp.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Med dagens älgjaktssystem där skogsbruket bestämmer ska alla älgar till varje pris skjutas. Men det finns vägar att gå för att rädda älgstammen.

När älgstammens storlek inte är i närheten av att uppnå målen i förvaltningsplanen ska man inte jaga älg över huvud taget.

Den som är lite skogskunnig inser att älgens födointag bara är en bråkdel av de verkliga tillväxtförlusterna i våra skogar, som ganska lätt skulle kunna åtgärdas.

Att det är betesskador på tall i norra Sverige beror på att det är väldigt stora områden som täcks av tallungskogar med väldigt lite lövträd.

Jägare från två grannlag räddade häromdagen en älgko som satt fast i ett gyttjigt dike.

Viltolyckorna minskade förra året. Däremot ökade olyckorna med vildsvin något. Det visar statistik från Nationella viltolycksrådet som försäkringsbolaget Dina försäkringar har analyserat.

Avskjutningen av älg har aldrig varit så långt från de uppsatta målen som nu sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk jaktåret 2012-2013. Faktum är att inte ett enda län verkar nå målen det senaste jaktåret.

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Jägarna kallar till krismöte. Ordföranden vill fira med tårta.
När de skogliga målen är uppnådda vill den ena sidan fira att planen lyckats. Den andra anser att älgstammen är på väg mot utrotning.

Är det nu, när man närmar sig målen för skogsskadorna, som förvaltningsarbetet sätts på riktigt prov?

Dagens älgförvaltningssystem bygger på att besluten fattas lokalt, i älgförvaltningsgruppen av representanter från jägare- och markägarsidan. Tre av varje, men med ordförandeskap och utslagsröst till markägarsidans fördel.
Det är också här som systemets brister blir uppenbara. Besvärande och bekymmersamt, kallar Länsstyrelsen Gävleborgs enhetschef problemet efter att ha blivit varse situationen i Långvinds och Öster Ljusnan älgförvaltningsområden.

Länsstyrelsen har av jägare fått skarp kritik för att löpande godkänna felaktiga förvaltningsplaner för älg. Till och med jägarnas ”test-plan” godkändes.
Men chefen på den aktuella länsstyrelsen är rak i sina svar. De vet vad som sker, att planer som inte stämmer med verkligheten kan godkännas – eftersom de står utan verktyg att agera.
– Vi har fått smäll på fingrarna av Naturvårdsverket, säger Sandra Wahlund på Länsstyrelsen Gävleborg.

För att bevisa sin tes om att länsstyrelsen inte har tillräcklig kunskap att förvalta älgstammen hållbart lämnade jägarna in en ”överdriven” skötselplan. Trots att målen inte nåtts på flera år nära på dubblade de sitt eget avskjutningsmål. Men myndigheten godkände utan några större krusiduller.