De först presenterade resultaten i en finsk studie om pilbåge som jaktvapen visar att det för viltets del inte har någon betydelse om det fälls med en kula eller en pil.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Höga halter av miljögiftet Pfas har uppmätts i uttrar i Jämtlands län. Det visar en ny analys från Naturhistoriska riksmuseet, rapporterar SVT Nyheter.

De svenska grågässen är fler än någonsin. Färsk forskning visar att de också har nya vanor. Detta påverkar förutsättningarna för jakten i Sverige, men också hur arten ska förvaltas tillsammans med andra länder. För jägare finns flera goda nyheter. Det finns utrymme för ökad beskattning. Dessutom vet vi mer om hur grågässen rör sig och vilka gäss du i själva verket jagar på dina hemmamarker.

Varma kläder och uppvärmda hus gör att vi människor oftast kan fungera även under vinterns kyla. Vilda djur har inte sådana möjligheter. Hur gör de?

Vid flera tillfällen under slutet av 1800-talet och in på 2000-talet har wapiti, den kanadensiska kronhjorten, förts in i Sverige. Målsättningen var inledningsvis att stärka den svenska kronhjortstammen med wapitins större kropp och horn.

För 100 år sedan återutsattes bävern i svenska vatten. För att fira det arrangerade SLU ett seminarium med en mängd intressanta föredrag om bäver. Nu har dessa gjorts tillgängliga och finns att se i en dator nära dig.

I södra Sverige finns en hare som blir blå eller blågrå på vintern. Den går under ­flera namn: mohare, blåhare och svenskhare. Det latinska namnet, Lepus timidus ­sylvaticus, avslöjar att det är en skogens hare (efter latinets silva som betyder skog). Det är en underart av skogshare. Men hur ser framtiden ut för moharen?

Parasiten sälmask ökar i vildfångad fisk larmar danska fiskare, som ser att en ökad sälpopulation drabbar fiskenäringen i form av sämre lönsamhet. Nu har också ett fall av sälmask konstaterats hos en människa.

Årets ripinventering i Lövhögsområdet genomfördes i månadsskiftet juli/augusti av sex hundekipage. Inventeringsområdet är beläget i sydligaste delen av vår fjällkedja, i gränsområdet mellan Särna i Dalarna och Lillhärdal i Härjedalen.

En ny finsk studie visar att mårdhundar och harar kan öka risken för borrelia. Djuren har visat sig fungera som värdar för borreliabakterier.

I början av veckan presenterade den så kallade Viltskadekommissionen ett omfattande åtgärdsprogram för att minska viltskadorna i skog och jordbruk.
– Ett rent beställningsjobb som vill ge sken av att man har ett myndighetsuppdrag, säger Peter Eriksson, ordförande i Svenska Jägareförbundet.

Människoröster från högtalare kan skrämma bort älgar från järnvägsspår. Det visar ny forskning från Statens lantbruksuniversitet, SLU.

Forskning visar att cirka 35 procent av björnungarna dödas av hanbjörnar, så kallad infanticid. Det innebär att däggdjurshanar dödar ungar av sin egen art som de inte är fäder till. Det är ett beteende som även finns hos järv.

Konkurrensen om bärriset i hjortvilttäta områden i södra Sverige tvingar älgen att söka foder högre upp i buskskiktet, i tallungskogarna. Därför kan paradoxalt nog en ökad jakt på rådjur, dov och kron ge lägre betesskador av älg.

I en ny rapport jämförs klimatavtrycket hos vildsvinskött med kött från tamgris. Studien visar stor variation där klimatpåverkan kopplade till transporter vid jakt, utfodring och vilthanteringsanläggningar kan innebära att vildsvinskött har ett betydligt högre klimatavtryck än vad tidigare forskning visat.

Fler bytesdjur ger föda till fler vargar. Det har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kommit fram till.
I en ny rapport lyfts därför att viltstammarna i södra Sverige kan försörja fler vargar än Mellansverige. Men även om det finns fler bytesdjur kommer människans jakt på rådjur och älg påverkas.

Gässen blir fler i Sverige och det ställer nya krav på viltförvaltningen. Därför skickas en enkät ut till slumpvis utvalda jägare.

En sammanställning av jaktdata visar att moharen är starkt hotad, detta både på grund av konkurrens med fältharen och predation från rödräven. Riktade åtgärder krävs för att rädda denna underart av skogshare.