För 35 år sedan var det enkelt; svenska grågäss lämnade landet redan i september–oktober, flög långväga till Frankrike eller Spanien för vintern och kom åter till våren. Nu är situationen en helt annan. Grågässen i sydligaste Sverige har i princip blivit stannfåglar. De i Mälardalen och södra Norrland lämnar fortfarande landet, men flyttar mycket senare och oftast betydligt kortare.
Gps-teknik öppnar fantastiska möjligheter att bättre förstå djurens rörelser i stort, men också vilka skillnader som finns mellan individer inom en art. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har det samlats in hundratusentals gps-positioner från över 100 grågäss märkta på häckningsplatser från Hälsingland i norr till Skåne i söder. 76 av dessa gäss har kunnat följas under minst en årscykel och på så sätt har deras rörelser kunnat kartläggas i detalj.

Grågässen är fler än någonsin och har bytt naturliga miljöer som strandängar och skärgårdsöar mot åkermark, där de finner mer mat av högre kvalitet. Dessa förändringar leder ibland till konflikter och skador på jordbruksgrödor. För att åtgärda denna problematik tar man fram förvaltningsplaner som är gemensamma för de länder som delar gässen. Då är det viktigt att veta var gäss från olika ursprungsområden håller hus vid olika tider på året.
Foto: Johan Månsson

Ändrade flyttningsvanor

Resultatet visar att svenska grågäss verkligen har ändrat sina flyttningsvanor. Den ursprungliga flyttriktningen mot sydväst på hösten lever kvar, men den flyttade sträckan är betydligt kortare. För de skånska gässen är den så kort att man knappt kan tala om någon flyttning alls. De tillbringar nästan all sin tid i Skåne eller Danmark.
Grågäss från Mellansverige övervintrar i huvudsak i Tyskland och Nederländerna, men tillbringar ändå mer än 60 procent av tiden i Sverige.
Vi ser också att grågässen vistas en väldigt stor del av året på jordbruksmark, snarare än i sina ”gamla naturliga” biotoper såsom strandängar och skärgårdsöar. Skälet är sannolikt att dagens jordbrukslandskap nästan alltid erbjuder en föda som är överlägsen vad gäller tillgänglighet och näringsinnehåll.

Inom forskningsprojektet har grågäss märkts med gps-halsband på fem häckningslokaler i Sverige, från Hudiksvall i norr till Svedala i söder. Jämfört med för 35 år sedan har de svenska grågässen ändrat sina flyttvanor en hel del. Till skillnad från förr var det bara en av de 76 gps-märka gässen som flyttade hela vägen till Spanien, och knappt en handfull till Frankrike. I huvudsak flyttar de mellansvenska och nordliga gässen till Tyskland och Nederländerna, medan de sydliga gässen mer eller mindre har blivit stannfåglar. Fem av kartorna visar för respektive märkningsområde grågässens medelkoordinater under årets olika månader. Bild: Privat

Fler än någonsin

Dessa förändrade vanor i kombination med att grågässen ökat stort i antal gör att det finns fler av dem i jordbrukslandskapet än någonsin förr. Detta leder ibland till intressekonflikter och kostsamma skador på grödor. Samtidigt öppnar det dörren för ökad jakt. Här kommer våra resultat väl till pass.
Kartorna här intill visar var grågäss från fem märkningsområden i olika delar av Sverige är koncentrerade under året, samt hur deras tidtabell för höst- och vårflyttning skiljer sig.
Med sådan kunskap är det lättare att tidsmässigt styra jakten mot de fåglar man önskar skjuta mer av. Är det lokala gäss eller gäss på genomresa som står på fältet där du jagar? En jägare i Skåne som vill minska den lokala stammen gör klokt att jaga mer alldeles i början av säsongen eller under dess slut. Jagar man i stället däremellan är det sannolikt att avskjutningen riktas mot grågäss på genomresa, vilka ändå snart kommer att vara någon annan stans.

Finska fåglar

På liknande sätt har jägare i Mälardalen större chans att skjuta lokala fåglar under de första gåsjaktveckorna i augusti, men situationen där är mer komplex än i Skåne eftersom det fyller på med rastande gäss från Finland under andra halvan av augusti och september.
Kartorna här är bara ett axplock av resultaten. Materialet som helhet har ytterligare en förtjänst när man nu försöker skapa en internationell förvaltningsplan för grågäss i nordvästra Europa. De svenska grågässen flyger numera i mycket liten utsträckning till de gamla klassiska övervintringsländerna Spanien och Frankrike. Länder där jakttrycket historiskt sett har varit högt. I stället är det Danmark, Tyskland och Nederländerna vi i huvudsak delar våra grågäss med, och med vilka förvaltningen ska samordnas.

Med hjälp av GPS-sändare på fåglarna har forskarna kunnat följa deras flyttmönster. Foto: Niklas Liljebäck

Stora förändringar på kort tid

Det är fascinerande att förändringarna i flyttningsvanor varit så stora på så kort tid. En sådan förmåga att snabbt svara på nya livsvillkor är förstås bra för grågässen i klimatförändringens tidevarv, men den gör också att vi måste vara beredda på fortsatta förändringar i gässens uppträdande. Nya villkor för jakt och förvaltning i framtiden, helt enkelt.

Johan Elmberg, Högskolan Kristianstad
Lovisa Nilsson och Johan Månsson, SLU Grimsö
Camilla Olsson, SLU Grimsö och Högskolan Kristianstad
Niklas Liljebäck, SLU Grimsö och Svenska Jägareförbundet