Under Svenska Jägareförbundets kustjaktseminiarium som tisdag och onsdag genomförs på Öster Malma varnades det för att sälstammens tillväxt i Östersjön inte bara är ett hot mot fisket, utan också mot fisken.

Naturvårdsverket har beslutat vilka projekt som under 2019 får pengar från Viltvårdsfonden. Sex projekt delar på sammanlagt fyra miljoner kronor.

Ännu en svensk studie visar att utfodring med rå hundmat kan vara en potentiell risk för människor och djur. Anledningen är sjukdomsframkallande bakterier som kan finnas i fodret.

Naturvårdsverket har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ett pågående samarbete med ryska forskare. Ett av målen är att undersöka släktskapet mellan ryska och svenska vargar.

Medlemmarnas viltkameror och drönare kan ge viktig information i Svenska Jägareförbundets arbete med regional och lokal viltförvaltning. Den nya digitala tekniken öppnar helt nya möjligheter.

Hundar påverkas mer än vi tror av hur vi som hundägare lever. De delar vår livsstil, och drabbas liksom sina ägare ibland av fetma. En ny undersökning visar att mellan 20 och 55 procent av alla hundar är överviktiga.

Antalet jaktkortslösare minskar stadigt i Sverige, samtidigt som allt fler tar jägarexamen. Glömska och nya former av jakt kan ligga bakom minskningen, och därför föreslår Naturvårdsverket flera åtgärder för att öka andelen jägare som löser jaktkort.

Betet, lövträden och den nya älgförvaltningen. Det är temat för ett livesänt seminarium under tisdagen, där älgens påverkan på lövskogen ska diskuteras.

Utbredningen av en ny typ av kaningulsotsvirus är stor i Sverige. Det nya viruset smittar dessutom harar. Det visar en ny avhandling.

Det är inte jakt som leder till fler älgolyckor under hösten. Det är istället älgarnas brunst som gör att fler tjurar passerar vägar, vilket får viltolyckorna att öka under september och oktober.

Slarvigt släckta lägereldar, fimpar och markberedning. Mänskliga aktiviteter är oftast boven när skogsbränder uppstår.

Kostnaden för rovdjursskador är per rovdjur betydligt lägre i län med många rovdjur. Det konstaterar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en ny studie.

Det är tveksamt om landets vargstam kommer att uppnå Naturvårdsverkets beståndsmål på minst 300 vargar kommande inventeringsår. Detta även utan licensjakt. Det anser forskare vid Skandulv, som samtidigt tillägger att det ändå kan finnas utrymme för en liten vargjakt i vinter om stammen växer mer än vad de räknar med.

Att stoppa all möjlighet till licensjakt på varg kan vara förödande för vargen och vargförvaltningen. Det menar forskaren Erica von Essen, som granskat de drivkrafter som leder till illegal jakt.
– Vi är snabbt på väg mot en ”italiensk förvaltning” där illegal jakt reglerar vargstammen, säger Erica von Essen.

Vad händer i vargstammen? Frågan kan ställas efter att antalet föryngringar per vargpar sjunkit markant de senaste åren.

Allt mer säl längs våra kuster håller på att slå ut det kustnära fisket. En mycket begränsad skyddsjakt kan inte reglera sälstammarna.
– Sälarna är för många idag. Det är ett helvetiskt problem för fisket, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU och Kustlaboratoriet i Lysekil.

Den 19 maj 1988 flöt en död knubbsäl upp på en strand vid Morups Tånge i Falkenberg. Det blev starten på en varm sommar fylld av svarta rubriker, politiska utspel – och en Västkust fylld av ruttnande sälar.

Rovdjur kan indirekt påverka bytesdjurens möjlighet att utnyttja naturligt bete. Renar i marker med hög björntäthet utnyttjar inte växtligheten i samma utsträckning som renar i områden med färre björnar.

Jägare och markägare i områden med täta dovhjortsstammar är oroade för att dovviltet ska tränga undan rådjuren. Forskningen har också visat att det finns fog för denna oro. Det skriver tre SLU-forskare i den här artikeln som handlar om konkurrens mellan dessa arter.