lördag 18 september

Publicerad 16 december 2019 - 08:57

Goda relationer mellan älgförvaltningens olika nivåer är viktiga för att kunna hantera förvaltningens utmaningar, visar ny forskning. Foto: Johnny Olsson

Goda relationer viktiga för älgförvaltningen

Upplevelser av tillit, rättvisa och fördelaktigt samarbete är framgångsfaktorer för förmågan att anpassa sig till nya utmaningar. Det visar en studie av den svenska älgförvaltningen.

Sabrina Dressel. Foto: Susanna Bergström, SLU

När viltpopulationer, markanvändning och klimat förändras skapas nya utmaningar för viltförvaltningen. 2012 infördes en adaptiv och ekosystembaserad älgförvaltningsmodell i Sverige, där tyngdpunkten ligger på förmågan att anpassa sig efter just detta.

– För att en adaptiv förvaltning ska fungera framgångsrikt krävs att människorna som utgör förvaltningen har bästa förutsättningar att hantera de utmaningar som uppstår, säger Sabrina Dressel, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Hon har tillsammans med forskarkollegor från SLU, Umeå universitet och Lunds universitet undersökt förvaltarnas egna upplevelser av anpassningsförmåga.

 

Olika nivåer

Inom älgförvaltningen sker målsättning och planering av åtgärder på flera olika nivåer. I Sverige finns 144 olika älgförvaltningsområden som alla ska omfatta en älgstam. I varje älgförvaltningsområde finns en älgförvaltningsgrupp med representanter från jägare och markägare, i norr tillsätter även rennäringen en jägarrepresentant. Älgförvaltningsgruppen sätter upp förvaltningsplaner med målsättningar när det gäller älgstammens storlek och acceptabla betesskador. Inom varje älgförvaltningsområde finns flera frivilliga sammanslutningar av lokala jakträttsinnehavare, dessa kallas älgskötselområden.

Även älgskötselområdena gör egna planer där de sätter mål och föreslår åtgärder. Det är sedan länsstyrelsen i varje län som fastställer planerna från både älgförvaltningsgruppen och älgskötselområdena.

 

Tillit och rättvisa

Attitydundersökningen, som skickades ut till Sveriges älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden, visar att de som känner tillit till förvaltningsnivån ovan, uppfattar systemet som rättvist och gynnas av samverkan med lokala aktörer i högre grad ansåg att de också hade förmåga att anpassa sig till nya utmaningar.

– Vår forskning visar hur viktigt det är med goda relationer mellan olika förvaltningsnivåer för att kunna hantera viltförvaltningens utmaningar, säger Sabrina Dressel.

Forskningen har gjorts som en del i projektet GOVERNANCE, med stöd från Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram