Ett kommande treårigt forskningsprojekt ska ge mer exakta svar på hur mycket fisk sälarna tar.
Tanken är att bland annat studera maginnehållet på sälarna. Därför behöver forskarna jägarnas hjälp.
Men dagens skyddsjaktsregler krånglar till det.
– Det är en utmaning för oss, säger forskaren Karl Lundström vid SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.

Miljöpartisten Sven Nordlund i Kalix föreslår att licensjakt på säl införs. Det behövs en hållbar sälförvaltning, anser han.

När den allmänna motionstiden i riksdagen avslutades i november hade 2.938 motioner lämnats in. Av dessa handlar ett knappt 50-tal om, eller åtminstone berör, jakt på ett eller annat sätt.

En ny studie av forskare vid Stockholms universitet visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i utsjön av Östersjön.
– Den här rapporten skadar torsken i Östersjön, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU och Kustlaboratoriet i Lysekil.

Sälen i Östersjön måste jagas hårdare. Vi behöver en ny sälpolitik för att rädda fisken och därmed värna det viktiga yrkesfisket, skriver Christofer Fjellner, M-ledamot i EU-parlamentet.

Skyddsjakten på säl orsakar viltet onödigt lidande och bör stoppas. Det anser föreningen Jaktkritikerna som överklagar skyddsjakten till domstol.
Naturvårdsverket bestrider Jaktkritikernas yrkanden.

Allt mer säl längs våra kuster håller på att slå ut det kustnära fisket. En mycket begränsad skyddsjakt kan inte reglera sälstammarna.
– Sälarna är för många idag. Det är ett helvetiskt problem för fisket, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU och Kustlaboratoriet i Lysekil.

Den 19 maj 1988 flöt en död knubbsäl upp på en strand vid Morups Tånge i Falkenberg. Det blev starten på en varm sommar fylld av svarta rubriker, politiska utspel – och en Västkust fylld av ruttnande sälar.

Har vi ett hav i obalans där människor, predatorer och förvaltningen av våra naturresurer går i otakt? En komplex fråga som årets Kustjaktseminarium på Öster Malma försökte finna svaren på.

Naturvårdsverket tillåter skyddsjakt på grå-, knubb- och vikaresäl. Totalt får 600 gråsälar, 400 knubbsälar och 130 vikare fällas.

Antalet sälar och skarvar kan minskas drastiskt.
– Skarvpopulationen kan reduceras med 75 procent, säger Sture Hansson vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Naturvårdsverket föreslår jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Verket vill däremot inte se någon allmän jakt i den ekonomiska zonen.

Efter önskemål från Naturhistoriska riksmuseet har Naturvårdsverket fattat beslut om att utöka provtagningen i samband med årets skyddsjakt på knubbsäl.

– Förutom jakt på säl måste det fokuseras på redskapsutveckling, säger forskaren Sven-Gunnar Lunneryd, SLU, i ett pressmeddelande om hur man ska finna lösningar på konflikten mellan fisket och sälarna.

Både säl och skarv har genom åren begåvats med allt stoltare och allt mer djuplodande förvaltningsplaner, alltmedan havet utarmas på fisk när Naturvårdsverket gömmer sig bakom påhittade skydd för dessa arter, skriver debattören Gunnar Jakobsson.

För två år sedan fick yrkesfiskaren Viktor Medström, Seskarö, tillstånd till skyddsjakt på säl strax utanför Haparanda skärgårds nationalpark. Men nu får han avslag på sin skyddsjaktsansökan, trots att han gjort allt för att skydda sina redskap.

Svenska Jägareförbundets kustjaktseminarium samlade under två dagar initierade jägare, forskare och myndighetsföreträdare på Jägareförbundets gård Öster Malma. Som väntat fick frågor om säl och skarv största utrymmet.

Idag startar skyddsjakten på säl i Uppland. Fyrtio djur ska skjutas för att freda det kustnära fisket.

Trots hård kritik från såväl forskare som länsstyrelser mot reglerna i fjolårets beslut gör Naturvårdsverket bara marginella ändringar i årets skyddsjaktbeslut.