Publicerad 11 juni 2019 - 12:30

När fisken blir magrare på grund av sämre föda, blir även gråsälen magrare. Foto: Martin Källberg

Östersjöns toppredatorer allt magrare

Östersjöns främsta rovdjur blir allt magrare. En forskningsstudie visar ett samband mellan den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk och förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

– Det är viktigt att man förstår hur näringsvävarna fungerar när man ska förvalta fisket. Det räcker inte att se till hur fisken och fisket förändras. Tillgången och kvaliteten på fiskens föda är minst lika viktiga, säger Lena Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

 

Rovdjur och bytesdjur

I ett samarbete mellan flera universitet har forskarna undersökt hur djurens hälsa och antal har förändrats under två decennier i Bottenhavet och Egentliga Östersjön. De undersöka djurgrupperna: säl, torsk, strömming, skarpsill, ishavsgråsugga, vitmärla och djurplankton, befinner sig på olika nivåer i näringsväven. Systemet är komplext och flera arter kan vara både rovdjur och bytesdjur. Till exempel äter strömming djurplankton och viss bottenfauna medan strömmingen själv äts av torsk.

 

Krympande livsmiljöer

Studien visar framför allt att det finns ett samband mellan torskens och sälens hälsa och tillgången på bottenlevande djur. I sälens fall är sambandet indirekt genom att strömmingen som den äter påverkas av tillgången på bottenlevande djur och hur väl dessa mår. I båda fallen finns en koppling till klimatförändringar och övergödning:

– Vi vet att utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har ökat kraftigt sedan 1990-talet, till stor del på grund av övergödning. Det leder till ett minskat livsutrymme för de bottenlevande bytesdjuren. Detta har bland annat lett till att ishavsgråsuggorna blivit både färre och magrare och därmed är en sämre föda för torsken, säger Agnes Karlsson, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

 

Extremt väder

Fetthalten och medelvikten hos strömming i Bottenhavet har enligt studien förbättrats på sistone, vilket beror på att tillgången på det bottenlevande kräftdjuret vitmärla ökat.

– Uppgången är dock relativ, eftersom vitmärlan i Bottenhavet kollapsade i början av 2000-talet och det vi nu ser är tecken på en återhämtning, säger Agnes Karlsson.

De bottenlevande kräftdjuren slogs ut efter en period med extremt mycket regn som förändrade vattenkvaliteten i Bottenhavet.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram