Slopad utslagsröst för markägarna i älgförvaltningen. Färre vargar, skarvar och sälar. Det är några av förslagen som rör jakten i riksdagsmotionerna från Socialdemokraterna.

Miljöpartister vill ha fler vilda djurarter i Sverige. I en motion föreslår två riksdagsledamöter att bland annat skogsren och visent sätts ut i landet.

Tak för vargstammen, ripjakt till alla svenskar och mer makt till viltförvaltningsdelegationerna. Det är några av förslagen i en diger motionsflod om jakt från Sverigedemokraterna i höst.

Viltförvaltningsdelegationerna har blivit mer av diskussionsklubbar än instanser som tar skarpa beslut på jaktens och viltvårdens område. Det skriver moderata riksdagsledamöter i motioner till riksdagen, där de föreslår att delegationerna ska få ökad beslutanderätt över jakt och viltvård.

Återställ Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag till hur det var utformat tidigare. Förslaget återfinns i två motioner till riksdagen.

Genom att fastslå gynnsam bevarandestatus för fler arter, och tillåta jakt när nivån överskrids blir det lättare att komma till rätta med skador för lantbruk och fiskenäring. Det föreslår Ann-Sofie Lifvenhage (M) i en motion till riksdagen.

Moderaten Ann-Sofie Alm föreslår att paragraf 33 i jaktlagen stryks och att fri jakt på älg därmed införs. Med det vill hon skydda skogen från betesskador.

I två av årets riksdagsmotioner föreslås att jakt och jaktskytte ska räknas in bland det som ger rätt till friskvårdsbidrag. Ett reglerat undantag skulle likställa exempelvis lerduveskytte med bågskytte som är en godkänd aktivitet, skriver Kjell-Arne Ottosson (KD) i sin motion.

Jaktmotståndet lyser i stort sett med sin frånvaro bland årets riksdagsmotioner. Vi fick läsa länge i Miljöpartiets motion Djurpolitik för en postpandemisk värld för att hitta förslag som försämrar för jakten och jägarna.

I flera motioner vill riksdagsledamöter för oppositionen se skärpt lagstiftning och ökade polisinsatser mot djurrättsaktivister. Förslagen tar avstamp i brott som begås mot djurägare, slakterier, mejerier, men också mot det som drabbar jägare.

Företrädare för flera partier föreslår att jakten på vildsvin ökar. Längst går liberalen Nina Lundström som anser att andra åtgärder ska övervägas om jakträttsinnehavare inte ser till att minska stammen.

Problemen som stora stammar av säl och skarv tilldrar sig som vanligt riksdagsledamöternas intresse. Även om antalet motioner i ämnet har minskat något jämfört med tidigare år, återfinns ett antal förslag för ökad jakt och bättre förvaltning.

Rovdjuren röner som vanligt stor uppmärksamhet bland de motioner med jaktlig anknytning som lämnats under riksdagens allmänna motionstid. Moderaterna är flitigast, men till skillnad från området vapen och skytte finns här också förslag från socialdemokrater och liberaler.

Vapen och skytte, rovdjur, säl och skarv samt vildsvin är de områden som riksdagsledamöterna anser vara viktigast. Dominerar bland motioner med jaktlig anknytning gör de som handlar om vapen och rovdjur.

Trots att det är valår nästa år kommer inte riksdagsledamöterna upp i lika många motioner med anknytning till jakt som förra året. Men Svensk Jakt kan ändå räkna till nära 100 motioner med bäring på jakt, vapen och skytte, nu när riksdagens allmänna motionstid är över.

Riksdagen har beslutat att den som angriper jägare under skyddsjakt och eftersök ska få ett tuffare straff.

Det är inte bara statsminister Stefan Löfvens vallöfte till jägarna som smulas ner av landsbygdsminister Jennie Nilssons beslut att skrota det allmänna uppdraget, och utsätta jägarnas pengar för upphandling. Partikamrater i riksdagsgruppen som i motioner slår vakt om uppdraget blir också överkörda.

De två V:na i viltförvaltningen – varg och vildsvin – väcker intresse hos våra riksdagspolitiker som motionerat flitigt om arterna. Så gott som utan undantag betonas problemen, och att stammarna behöver minska i storlek.

Av de tusentals motioner som skrivs av enskilda riksdagsledamöter är det endast ett fåtal, fyra procent, som röstas igenom helt eller delvis. Trots det är motionerna intressanta att studera som viljeyttringar och som en fingervisning om hur jakten betraktas av de folkvalda.