Djurens rätt och övriga vargmotståndare är att jämföra med religiösa falanger. De är helt oemottagliga för sakskäl, eftersom allt rör sig om känslor. De ger endast sken av att rättfärdiga något man själv är osäker på.

I en replik på inlägget Svenska jägare bör få jaga i Danmark skriver Mikkel Kröyer att jakten på de statliga markerna kommer att gå till de jägare som betalar mest, oavsett nationalitet. Men det finns annan jakt där orättvisan är mer relevant.

Naturvårdsverket upprättade en förvaltningsplan för varg under hösten 2014. I den stora textmassan gömmer sig försåtliga skrivningar om behovet av invandrare. Det finns anledning för Jägareförbundet och andra att vara vaksamma. Vargfrågan är inte löst ännu.

Svenska Jägareförbundet skriver i sin replik på vår debattartikel Samverkan ger mera tall att det krävs gemensamma åtaganden på landskapsnivå, så att älgar och skador sprids och späds ut. Det är glädjande att Jägareförbundet välkomnar satsningarna inom projektet Mera tall. 

Det är svårt att förklara varför man jagar, eftersom själva dödandet är en sådan central del av jakten, skriver Niklas Fägersten i en replik på inlägget Jägarnas ansvar att förklara varför vi jagar.

Enligt tidningen Ekstra Bladet frigör Danmark statlig mark för alla danska jägare. Då är det lämpligt att vi svenska jägare får samma möjlighet att jaga på dessa marker som danskarna har i våra fjäll.

Varför jagar du? Den frågan har nog alla vi jägare fått. Ibland uttalat ifrågasättande: varför vill du skjuta djur, varför döda? Och visst är det lätt att tro att jakt bara handlar om att döda djur, när man bara ser trofébilder och skottsekvenser i sociala media. Verkligheten är dock en annan.

Ointresset för Jägareförbundets verksamhet finns i hela organisationen och återspeglar sig i länsföreningarnas engagemang i valprocessen. Det skriver signaturen Steffen, som får svar direkt av förbundsordförande Björn Sprängare.

Jägare har stor nytta av utvecklingen av militära vapen, till exempel höjbar kolvkam. Det skriver Niklas Fägersten i ett svar på insändaren Militära vapen är inte gjorda för jakt. Därmed avslutar vi denna debatt om militärliknande jaktvapen på svenskjakt.se.

Naturligtvis är det tråkigt när valberedningens förslag förkastas av Svenska Jägareförbundets årsstämma. Men är det verkligen länsföreningarnas fel?

Riksdagen uppmanar regeringen att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård. Att samla frågor kring jakt och vilt i en myndighet är både logiskt och praktiskt.

Nu har Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening fått Naturvårdsverket att bevisa att skarven inte orsakar någon allvarlig skada. I stället för att se till att väskustborna kan fiska en och annan torsk i framtiden, väljer verket att lyssna på intresseorganisationernas lögnaktiga påståenden.

Den debatt som förekommer om militära vapen till jakt visar bara den brist på kunskap som förekommer hos den som företräder dessa vapens goda egenskaper, utan att veta dess begränsningar vid jakt.

Naturligtvis ska vi inte föra krig mot djur. Inte heller skjuta på för långa håll. Men det har inget med vapnet att göra. Ingen ställer väl vakkojan 300 meter från åteln bara för att han tränar långhållsskytte, skriver Niklas Fägersten i en replik på debattartikeln ”Vi för inte något krig mot skogens djur”.

Den som inte tycker att precisionen är tillräcklig med ett traditionellt jaktvapen borde öva mer på skjutbanan i stället för att skaffa ett vapen av ”snipermodell”. Vi för ju inte krig mot djuren i skogen, skriver Per-Arne Olsson i en replik på insändaren Militären driver vapenutvecklingen framåt.

Jag tycker det är fel när Jägareförbundet lägger sig i hur ett vapen ska se ut. Det är ju de militära tillverkarna som driver tekniken framåt.

Eftersom frivilliga militärutbildningar nu finns i gymnasiet tycker jag även det borde finnas frivilliga vapenkurser för 18-åringar.

Styrgruppen för projektet Mera Tall framför i debattartikeln Samverkan ger mera tall svepande generaliseringar, som riskerar att slå sönder gemensamma åtaganden mellan jägare och markägare. Det skriver jaktvårdskonsulenterna Elias Turesson och Karl-Johan Brindbergs samt riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné i en replik.

Över i stort sett hela Sverige finns betydande betesskador på tall. En utveckling som går att vända. Det visar resultaten i projektet Mera Tall. På fyra år, så har det blivit färre älgar och mer tall i försöksområdet. Och inte minst – ett bättre samarbete mellan jägare och skogsägare.